Dan Wolgers har många järn i elden just nu. Han är en av personerna bakom Hans Majestät Konungens stipendium ”Den tänkande handen” – en teckningstävling för unga konstnärer. Stipendiaterna får 100 000 kronor var ur Elisabeth och Gustaf Douglas stipendiefond, som grevparet, tillika storägare i investmentbolaget Latour, instiftade 2016 som 70-årspresent till kung Carl XVI Gustaf.
”Fonden fick en rejäl skrälldus”, bedyrar Dan Wolgers.
”Gustaf är väldigt stöttande i anden men klok nog att hålla sig utanför och överlåta detaljerna till Konstakademien. Han var en av de första som köpte något av mig – en liten obskyr mekanisk pryl hos William Aronowitch 1983 när jag gick på Mejan, Kungliga konsthögskolan.”
Nära 20 år senare skrev Dan Wolgers konsthistoria när han satte ut sitt namn och telefonnummer på omslaget av Stockholms Gula sidorna 1992.
En av de 1,2 miljoner tryckta telefonkatalogerna huserar numera på Museum of Modern Art i New York och de få som säljs på kvalitetsauktioner brukar kosta mellan 5 000 och 10 000 kronor.
I förra veckan såldes ett annat omdebatterat verk med vägskylten ”Här slutar allmän väg” på Bukowskis för hela 637 030 kronor. Det är nytt svenskt rekord.
”Många tror att jag är miljonär. Det är jag inte, men det hade varit väldigt trevligt”, säger Dan Wolgers.
Det egna bolaget är volatilt så det förslår. De senaste tio åren har omsättningen pendlat mellan 90 000 kronor och 1,3 miljoner, och privatekonomin ”hänger på gärdsgår’n varje månad”, enligt konstnären.
Under 2017 har han åtagit sig flera uppdrag från företag och Stockholm Stad. Han ska bland annat formge portar till Stockholmshems nyproduktion av tusentals hyresrätter.
”Jag dammsuger Stockholm på handtag. Uppdragets två andra konstnärer, Lena Cronqvist och Charlotte Gyllehammar, arbetar med gjutformar så de kan producera hur många portar som helst.”
Nästa år firar du 35 år som konstnär. Varför anmälde du ditt namn som varumärke hos Patent- och registreringsverket för två veckor sedan?
”Äh, det var en rutinsak för att ha det gjort, en allmän uppryckning. Jag har även börjat göra en hemsida och vet du, någon har snott domännamnet dan.wolgers.se.”
Som jurymedlem i Liljevalchs Vårsalongen 2018 vurmar Dan Wolgers för det fula.
”När jag utbrast: ’Åh vad fult, så vill jag ha det’, uppstod förvirring hos de andra. Det är när allt ögongodis försvinner, när något är tillräckligt tomt, bustråkigt, visuellt rentav fult, som det klingar över i vackert.”
Han tar ”Här slutar allmän väg”-verken som exempel.
”För att vara tydlig: här slutar ögongodiset. Ögongodis är fusk och bluff, som asfalterad väg, rastplatser och hela faderullan. Det som kommer efter ögongodiset är ofta mycket vackrare. Vad tar vid efter allmän väg? Just det, naturen.”
Närmast på tur står den nya utställningen A–Ω på Galleri Bohman-Knäpper.
I galleriets lokal på Rådmansgatan repriseras utställningen Nattfiskaren med dess fiskelod och innehållsförteckning på haiku-poesi. I galleriets andra lokal på Sturegatan visas 15 nya verk med inglasade gamla speglar och tre mobiler med symbolerna alfa och omega samt ett hjärta dem emellan.
”Det är första gången som jag använder ett hjärta. A och O är det som är viktigt, själva förutsättningarna och de älskar varandra.”
O är 15:e bokstaven i alfabetet, därav 15 speglar.
”Man kan putsa på utanpåglaset men inte på spegeln inuti”, säger konstnären nöjt.
Alla speglar har fått behålla sin ursprungliga ram utom en.
”Man ska alltid ha ett undantag.”
Varför då?
”Man kan ibland behöva säga en aning fel för att själv uppmärksamma vad man själv har sagt.”
Enligt Dan Wolgers ligger inte konsten i betraktarens öga:
”Konsten visar en människa som betraktar sig själv. Jag har googlat men inte hittat vem som sagt det, men det är jäkligt bra.”
