Di Weekend NYHETER

Nätpåse som sparar miljön

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

RÄTT I TIDEN. När den nya EU-förordningen trädde i kraft den 1 juni 2017, som gör att butiker tvingas informera sina kunder om de skadliga effekter som plastpåsar har för miljön, såg Mia Ekblad chansen att marknadsföra sin nätpåse.

Patrik Olsson

Drygt 1 miljard små plastpåsar går åt till frukt och grönsaker varje år, bara i Sverige. Kan en nätpåse vara en del av lösningen? Det tror entreprenören Mia Ekblad, som på mindre än ett år redan slutit avtal med dagligvaruhandelns största aktörer.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Den tunna, genomskinliga påsen som vi lägger frukt och grönsaker i när vi handlar har en minst sagt kort livstid. Oftast överlever platspåsen bara färden mellan matbutiken och hemmet innan den hamnar i papperskorgen, eller i värsta fall ute i naturen.

Det var för några år sedan som Mia Ekblad fick syn på just en sådan plastpåse på stranden en sommardag, när en hund försökte dra upp den ur sanden. Samma kväll lekte hennes barn i badkaret med ett pussel i som förvarades i en vattentålig nätpåse.

”Jag hade varken tid eller pengar att göra något, eller något mer konkret att gå på, mer än min magkänsla att man skulle kunna ersätta plastpåsarna i butikerna. Skulle jag göra något måste det bli något stort som gör en faktisk miljöpåverkan och som jag dessutom kan försörja mig på.”

Mia Ekblad började fundera på en liknande nätpåse att bära hem frukt och grönsaker i. Men det krävs stora volymer och lösningar på viktiga frågor som pris, kvalitet, tillverkning och distribution. Det tog drygt 10 år innan hon bestämde sig för att göra slag i saken.

Mia Ekblad har en bakgrund som marknadsförare och arbetade flera år i mediebranschen med bland annat affärsutveckling. Efter några år i Stockholm började hon studera miljövetenskap på Uppsala universitet, innan hon flyttade till Hovås på västkusten. Eftersom Mia Ekblad arbetat med miljöfrågor var hon övertygad om att ett förbud mot plastpåsar skulle komma och höll koll på frågan i riksdagen.

FAKTA
Plastpåsar

Sedan 1 juni 2017 är det obligatoriskt för alla som säljer eller ger bort plastpåsar att informera om hur plastpåsarna påverkar miljön, fördelarna med att använda färre påsar samt hur man kan göra för att minska antalet plastpåsar. Flera butikskedjor har dessutom valt att ta betalt för sina plastpåsar.

Undantag finns för de mycket tunna plastbärkassar som behövs av hygienskäl eller tillhandahålls för livsmedel som säljs i lösvikt.

Invånarna i EU-länder använder i snitt 198 plastpåsar per person och år. EU vill minska användandet, först till 90 plastpåsar per år 2019 och därefter till 40 plastpåsar per år 2025.

Det kan ta upp till 400 år för naturen att bryta ner en plastkasse. Fåglar och däggdjur skadas ofta av plastpåsar som de fastnar i eller äter av.

Tygpåsar är också resurskrävande, framför allt i odlingsledet och behöver användas 130–400 (enligt Konsumentföreningen Stockholm) gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som plastpåsen ger upphov till. Det behövs helt enkelt färre påsar och fler användningstillfällen. Den bästa påsen är den som används många gånger.

Källa: Naturvårdsverket

VISA MER

När den nya EU-förordningen trädde i kraft den 1 juni 2017, som gör att butiker tvingas informera sina kunder om de skadliga effekter som plastpåsar har för miljön, såg hon sin chans och startade företaget Carrinet.

Provar pant på påsen

”Timingen är inte helt slumpmässig. När förordningen kom kände jag att nu är det dags att köra på det här, i full fart. Det spelar ingen roll att det inte blev något förbud, för vågen är här. Vi står inför en katastrof om vi inte gör något. Cirkulär ekonomi har plötsligt blivit det enda alternativet. Vi måste agera nu och det gör folk.”

De återanvändbara påsarna går under namnet Veggio och är tillverkade av ofärgad och oblekt polyester. Påsarna går att skölja i vatten och kan tvättas i maskin när de är smutsiga. Polyester är visserligen en typ av plast som tillverkas ur petroleumprodukter, men Mia Ekblad menar att det är det bästa materialet som kan ersätta plastpåsarna just nu.

”Det viktiga är att vi tar bort engångspåsarna från marknaden och de testförsta påsarna vi tillverkade för tre år sedan håller än i dag. Vi jobbar mot fossilfria lösningar, men i dag är det svårt att erbjuda det. Med de rätta instrumenten ska vi också nå dit inom en inte för lång framtid.”

Skarpa ögon i asfaltsdjungeln

Enligt Carrinets uträkningar gör ett hushåll av med minst 250 små plastpåsar varje år. Enligt dagligvaruhandeln är det fler, men det finns ingen exakt siffra och Carrinet har räknat i underkant. Sedan start räknar de med att ha sparat 300 ton plastpåsar genom att kunder valt en nätpåse i stället. Totalt rör det sig om ”ett antal hundratusen set” som sålts, alltså i runda slängar några hundra miljoner påsar.

Sitt första verksamhetsår 2017 omsatte Carrinet 1,8 miljoner kronor på sex månader, och har redan slutit centralavtal med de största aktörerna inom dagligvaruhandeln: Ica, Coop, Axfood och Bergendahls. Med de utländska marknader som till kommit under 2018, Storbritannien, Island, Norge och Malta, tripplas omsättningen lite drygt. Allt är självfinansierat, men nu letar Mia Ekblad och hennes kompanjon Håkan Tiderman efter extern investering för att kunna expandera och produktutveckla i snabbare takt.

”Jag bekymrade mig för det här långt före det blev stor fråga. Havsfrågorna har alltid legat nära hjärtat och nu är det panik. Det är en utmaning, eftersom det är en beteendeförändring att komma ihåg att ta med sig påsar till matbutiken. Man kanske glömmer det i början, men det är ett steg i rätt riktning mot förbättring.”