I butiken Gram står Maher Al Jannan vid en av hyllorna och väljer bland nötter och torkade frukter. Det är första gången han är här, därför har han inte med sig egna burkar, som de vanare kunderna har. I stället packas sockret och dinkelmjölet har köper i bruna pappåsar, innan det vägs upp och får ett pris.
”Jag uppskattar det här initiativet, att man kan handla mat och samtidigt tänka på miljön. Det är intressant att det öppnat en sådan butik här”, säger Maher Al Jannan och skopar upp nötter i ytterligare en brun påse.
”Den enda invändningen jag har är att det är lite dyrare än i en vanlig matbutik. Men det gör inte så mycket. Det är en bra sak och jag kommer definitivt att komma tillbaka”, säger han.
Det har bara gått ett halvår sedan Gram öppnade, men på kort tid har butiken redan blivit så populär att den fått flytta till större lokaler.
”Vi har fått positiv respons bara på den här korta tiden. Många är nyfikna och kommer hit för att titta. Andra har redan organiserat sig och gör alla sina inköp hos oss och då vill vi ha ett bättre utbud, bland annat med färskvaror”, säger Rowan Drury, ägare och grundare av Gram.
Den starkaste kundgruppen beskriver hon som unga, i 30-årsåldern, och småbarnsfamiljer som är miljömedvetna och tänker på sitt klimatavtryck. Många försöker redan leva hållbart, och tack vare butiken ser de en möjlighet att konsumera på ett annat sätt.
För siffror från Statistiska centralbyrån visar att vi slänger ungefär 430 kilo skräp och hushållsavfall per person och år. Samtidigt är vi i varierande grad duktiga på återvinning. Till exempel återvanns 94 procent av glasförpackningarna under 2015, medan bara 45 procent av plastförpackningarna gick tillbaka till återvinning.
När Rowan Drury själv började fundera över hur mycket avfall hon gav upphov till kom idén till butiken på köpet.
”Först blev jag intresserad av ’zero waste’-rörelsen som handlar om att maximalt reducera det skräp man producerar. Jag gjorde det som ett personligt experiment och det gick bra på många områden, jag kunde sluta köpa kläder och grejer, men just mat var svårt eftersom det ofta finns en överanvändning av förpackningar.”
Att mycket av maten i livsmedelsbutikerna ligger i lådor eller är inslagen i plast handlar om att den ska hålla längre eller bättre klara långa transporter. Men efter besökt i flera lösviktsbutiker i Tyskland och Frankrike insåg Rowan Drury att det också finns en stor del varor som inte kräver lika mycket inslagning och skydd.
”Ris, olja, pasta, torkade bönor är några av de produkter som har lång ”hylltid”, och som med fördel går att sälja i lösvikt.”
Vilka produkter brukar nya kunder vara mest överraskade över att ni har?
”Hushållsprodukter som diskmedel och tvättmedel. Många vet nog att man kan fylla på de behållare man har, men få förväntar sig att man ska kunna köpa det på tapp som hos oss.”
Vilka varor är svårast för er att ta in?
”Färskvaror. Men nu har vi ett samarbete med en lokal bonde som levererar mjölk i glasflaskor som vi har skapat ett pantsystem för. Ostar och grönsaker är också svårare, men det går.”
Butiker som säljer allt i lösvikt är en trend som har fått spridning de senaste åren. För ett år sedan öppnade till exempel LØS Market i Köpenhamn som har fått stor uppmärksamhet även i Sverige. I Stockholm finns också planer på en förpackningsfri butik som ska heta Wasteless.
Så småningom ser Rowan Drury också möjligheten att öppna fler butiker i andra delar av landet. För beteendet med lösviktskonsumtion, det har svenskarna i sig menar hon, det är bara att se på hur vi köper godis.
”Så det handlar egentligen bara om att börja köpa andra saker i lösvikt också, och kanske lära sig att planera sina inköp bättre så att man har med sig sina behållare. Men har man glömt ta med sig har vi också burkar och pappåsar till salu.”
