Di Weekend NYHETER

»Livet är allvarligt, men sällan desperat«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

SLÄPPER MEMOARER. Elektas strålbehandlingsmaskin mot cancer är uppe i sjätte generationen. I sommar är det testpremiär för en ny strålbehandlingsutrustning för generell cancervård, och nu släpps grundaren och huvudägaren Larry Leksells memoarer.

Jack Mikrut

”Hur kommer det sig att pucken hamnade där du inte vill att den ska eller borde ligga?” Den frågan ställer Elektagrundaren Larry Leksell under Di:s intervju om boken ”Strålande tider: Hur jag gjorde Elekta till ett världsföretag”.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Medicinteknikbolaget Elekta tillverkar strålutrustning som behandlar 150 000 cancerpatienter runtom i världen – per dag. Larry Leksell är ekonomiskt oberoende och hans fråga retorisk.

”Livet kan kännas trivialt, framför allt slumpmässigt – som att Elekta blev vad det är. Jag startade det åt min far och hans strålkniv när jag började läsa på Handels. Företaget har stått vid konkursens brant två gånger för att nu vara världsledande med ett börsvärde på över 30 miljarder kronor”, fortsätter han.

Larry Leksell fick bokutgivningen i 60-årspresent av sina barn efter att ha berättat om släktens och företagets historia.

”Jag gillar inte slarv, varken professionellt eller privat, och när man tittar tillbaka måste man rannsaka sig själv.”

Elektagrundaren tar finanskrisen 1997 som exempel. Sommaren 1997 rasade Thailands valuta och skapade en massiv dominoeffekt i de så kallade asiatiska tigrarna, Asiens tillväxtländer, där 45 procent av Elektas verksamhet låg:

FAKTA
Laurent (Larry) Leksell

Ålder: 65 år.

Familj: Hustru, tre söner och en dotter.

Bor: Stockholms innerstad.

Karriär: Ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, assistant professor i internationell ekonomi vid universitetet Hawaii, forskningsstipendium vid Harvard Business School, USA, assistant professor vid företagsledarskolan Insead i Frankrike. Grundade Elekta 1972, vd och koncernchef 1986–2005, ordförande Stockholms Stadsmission 2005–2015, startade Leksell Social Ventures 2014, ordförande i Elekta från 2013 och i Stockholms Handelshögskola från 2018. Äger cirka 30 procent av rösterna och drygt 6 procent av kapitalet i Elekta.

Aktuell: Med memoarboken Strålande tider, skriven i samarbete med Petter Karlsson. Strålande tider trycks på Ekerlids förlag i 2000 exemplar och släpps i bokhandeln den 13 mars.

VISA MER

”Nära halva vår försäljning försvann.”

Elekta hade 1995, två år före Asienkrisen och ett år efter börsnoteringen, ett börsvärde på 3 miljarder kronor för att år 2000 har rasat till 200 miljoner kronor.

”Att skylla på att vi inte kunde förutse valutakrisen, att inget var vårt fel håller inte. Det var vårt, ytterst mitt, fel att ingen tänkte mer på risk. Elekta hade enorm potential, men Nordbanken (nuvarande Nordea, reds. anm.) ville säga upp lånen, vilket skulle medföra omedelbar konkurs.”

Koncernchefen, tillika huvudägaren, började planera en återgång till den akademiska lunken på Handelshögskolan när han under ett sista möte med Nordbankens vice vd fick ett infall:

”Jag frågade om han hade ett sommarställe. Det hade han, i skärgården, varmed jag började dra metaforer om vädret på sjön, dimma plus storm och om man då sitter i samma båt och väljer att ro åt samma eller var sitt håll.”

Bankdirektören blev förbryllad över vändningen och Elektachefen fortsatte:

”Om banken bestämmer sig för att ro emot Elekta kommer jag i morgon att rekommendera styrelsen att ställa in alla betalningar. Det är inget större problem för dig utan du kan leka med barnbarnen i skärgården som planerat. Men på måndag måste din bank tillsätta en reservdelschef i England för att se till att landets cancervård fortsätter att fungera och på tisdag måste ni ringa landstingschefen i Malmö och berätta att han inte har något att oroa sig för nu när banken tagit över all service. På onsdag ska du ha fått en lista över ytterligare femton sjukhus i Europa som du ska ge samma glada besked.”

Infallet fungerade.

Två år senare bad Larry Leksell om ett nytt möte med samme direktör. Denna gång för att betala av sista lånet och meddela att det nu framgångsrika bolaget aldrig skulle göra affärer med Nordbanken igen. Bankens vice vd tittar vädjande på grundaren och sade, enligt boken:

Med ett »fett kul« på läpparna

”Men snälla, du behöver väl inte berätta den här historien för någon?”

Larry Leksell ler i intervjutystnaden som följer. Han slår ut med händerna och tar ett annat exempel, denna gång på temat självrannsakan i vardagslivet.

”Tidsnöd är det mest triviala som skapar stress. Jag är själv ofta sen, men stress är inget annat än icke uppfyllda förväntningar. Problemet är en obalans mellan känslomässiga och rationella förväntningar”, fastslår doktorn i ekonomi.

”Ta en dags to-do-lista. Du sätter upp fem punkter på grund av emotionella förväntningar, får gjort tre och blir jättestressad. De realistiska förväntningarna är kanske två punkter. Att då få gjort tre borde ge dig känslan av att ha haft en toppendag. Obalansen tillhör människans natur, längtan och hopp. Det gäller även förväntan om att förbli frisk. Den är inte helt rationell, eller hur?”

Själv fick han vid 49 års ålder diagnosen prostatacancer, opererades, friskförklarades och klev tre år senare av som vd och koncernchef.

Vad blir slutsatsen?

”Att man får skärpa sig, göra det man kan för att hålla sig frisk, bygga och stärka relationer. Sådant som jag inte hade tid för i många år.”

Så du har inte 24 timmar per dygn som alla andra?

”Jobbet som börs-vd är högintensivt plus att du som entreprenör är lite halvgalen. Men du har rätt. Någonstans valde jag att inte prioritera det.”

Memoarboken berättar historier som när Larry Leksell hamnade i fyllecell, köpte konst för studiebidraget och fick hjälp med sitt äktenskap av en indisk guru.

Den ger också prov på trasigheter. Som när grundaren trotsade den egna sonens råd och lånade ut sin mobiltelefon till en hemlös man så att denne fick prata med sin son i Finland.

”Jag vill tro att sådana möten, när masker rämnar och broar byggs, kan förändra ens människosyn. Hur skulle Sverige se ut, mitt eget samvete, om äldre, handikappade och sjuka lämnades vind för våg?”

Ödesdag för bankveteranen

Vi glider över till politiken. Larry Leksell röstade blått som yngre, men säger sig nu bli allt mer socialliberal.

”Jag är till exempel helt emot tiggeriförbudet och övertygad om att den stora politiska utmaningen ligger i att se till att alla får det bättre. Liberalerna är profillöst och det fokuseras för mycket på rikspolitiken. Det är kommun- och landstingpolitiken som påverkar folks vardag och i år kommer jag inte att rösta på Moderaterna i landstinget.”

Boken rymmer även djupa förluster. Modern Ludmila Soubotian föds i ett av Lenins fängelser under ryska revolutionen, gifter sig med en svensk kirurg, forskare och uppfinnare i medicinsk kirurgi vid namn Lars Leksell, föder tre barn på tre år och dör när yngsta barnet, den blivande Elektagrundaren, är 13 år – av cancer.

”Min hustru säger ibland att jag är känslokall och sluten, rent av emotionellt störd, men det tror jag inte. Tårarna tog bara slut när min mor gick bort.”

Vad är du rädd för i dag, utöver att det ska hända familjen något?

”Det vet jag inte, jag tänker aldrig i de termerna när det gäller världsliga ting.”

Men hur ska du veta när din rädsla begränsar eller forcerar beslut och ditt beteende om du inte vet vad den består av, apropå var pucken hamnar?

”Min fasa är nog att få en stroke, bli ett vårdpaket och vara helt beroende av andra för att freda min integritet. Å andra sidan: livet är alltid allvarligt, men sällan desperat.”