Hoppa till innehållet

Kossor på kontot

Bonde är världens trendigaste yrke, enligt Kairos Future. Trenden märks inte minst på Instagram och Facebook, där bönder lockar tiotusentals följare.

Men inläggen är inte bara landsbygdsromantik.

JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.Foto: Foto: Rogge Olofsson
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.

Glöm det urbana, landsbygden är det nya svarta. Och de ultimata trendsättarna är lantbrukarna själva.

Årets Lantbruksbarometer visar att unga lantbrukare ser ljusare på framtiden, och att var åttonde ung lantbrukare skulle rekommendera andra att bli bonde.

Facebook och Instagram bubblar av bonde-konton. Och följarna engagerar sig och gör tummen upp till ”landsbygds-porr” i form av bilder och klipp med leriga traktorer, bökande grisar och balpressar i aktion.

Några av de populära kontona där jordbrukarna berättar i jag-form är Piganlina med cirka 3 300 följare på Instagram, och Bondbönans blogg med 5 200 följare på Facebook. Utöver alla de här finns konton som utgår från gårdarna i sig, till exempel Resta gård, Björkfors gård och Väddö gårdsmejeri.

Ett av storproffsen i sammanhanget är Elin Svärdh, 27-årig mjölkbonde i Småland som i vintras gjorde viral succé med en ko-film. Hennes vardag följs av 13 800 personer på Facebook och 12 700 på Instagram, och hon har skrivit kontrakt med Ikea för att fronta deras arbete med hållbarhet.

En bild där hon står med ett gäng kor: 1 663 likes. Ett foto på en frostig komule: 1 145 likes.

Magnus Kempe på trendanalysföretaget Kairos Future har noterat trenden med bönder i sociala medier, liksom i medier i stort.

”Absolut. På Superbowl i USA för två år sedan hade en reklam budskapet: ’On the 8th day God created the farmer’. Vi bedömer att orsaken till det här att vi befinner oss i en otrygg tid med mycket förändring. Många längtar efter symboler som står för trygghet och stabilitet. Där är bonden en stark arketyp”, säger Magnus Kempe.

Hanna Karlsson, 39-årig mjölkbonde från Dödevi på Öland driver kontot Bondbönans blogg.

”Det känns som om följarna vill ha det jordnära. Mycket i våra liv är så konstgjort och tillfixat, exempelvis på internet med bloggar som handlar om mode och skönhet”, säger hon.

Trenden med populära konton i sociala medier befäster rurbanism-trenden som dök upp för omkring fem år sedan. Rurbanism handlar om landsbygden som inspirationskälla i staden. Tydliga markörer är exempelvis de välbesökta kosläppen, urban farming på hustak i städer och de tidigare så heta Hunter-stövlarna.

Andra tecken är det senaste årets ifrågasättande av den urbana normen, exempelvis genom Facebookgruppen Glesbygdsgirls som har drygt 8 000 följare. Ytterligare materialiseringar är den nya gröna vågen med mediepersonligheter i täten. Några av dem är författaren David Jonstad, aktuell med boken ”Jordad” på Ordfront förlag. Boken handlar om att det är marken, snarare än marknaden, som är framtidens maktfaktor. Ett annat exempel är bloggaren och fotografen Jonna Jinton som för sina 30 400 följare på Instagram skildrar livet i en by i Västernorrland.

Bondekontona berör också det allra mest grundläggande, som matförsörjning, menar Magnus Kempe. Något som går in i hipsterkulturen och dess vurm för autenticitet.

”Jag träffade en gång en bondkvinna från Gotland. Hon berättade att hennes dotter, som nu bor på Södermalm i Stockholm, plötsligt ville lära sig att mjölka gårdens kor eftersom ”det ser bra ut på cv:n”. Hennes kompisar tyckte att det var jättehäftigt att ha kossor och kunna göra ost”, säger Magnus Kempe.

Men de sociala medierna används inte enbart till fotografier på kor i pastorala miljöer. Kontona används också som arenor för diskussioner kring politik och företagande.

Magnus Kempe för också fram att subjekten – bönderna själva – inte alltid är bekväma med att bli betraktade som bärare av uråldrig rural visdom.

”De vill inte bli sedda som några Hedenhös eller Barna i Bullerbyn utan som en del av framtiden. De vill visa att de också använder ny teknik och har utmaningar, exempelvis låg lönsamhet.”

Enligt Hanna Karlsson beror mycket på vem som betraktar.

”Jag lade in ett klipp med kor som äter hö. En del tyckte att jag hade ett så lugnt jobb som kan stå och lyssna när de tuggar, men så är det ju inte alltid. Det är det som är hela grejen med min blogg, jag visar när det går jättedåligt och när det går bra, jag vill ge hela bilden”, säger hon.

Innehåll från Link MobilityAnnons

Automatiserad kommunikation skapar bättre kundrelationer

Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility.
Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility.

Att en personlig kommunikation skapar bättre kundrelationer säger sig självt, men genom att automatisera flera steg genom kundresan kan ni dessutom spara pengar och minska antalet kundärenden.

Kunder ställer idag högre krav på de bolag de väljer och flera faktorer spelar in i den processen – pandemin påskyndade den digitala köpresan, inflationen har gjort oss mer prismedvetna, större intresse kring miljö och givetvis den personliga kopplingen med bolaget. Men kan en automatiserad kommunikation vara svaret på allt detta?

– Självfallet löser inte kundkommunikationen alla utmaningar, men vi är övertygade om att bolag idag måste satsa mer på en transparent och personlig kommunikation för att kunna behålla och öka sin kundkrets. Mer än hälften av alla onlineköp sker via mobiltelefoner och vi kan idag jämföra priser, recensioner och utbud med bara några knapptryck, säger Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility. 

Tillgänglighet skapar möjligheter

Människor har idag flera kontaktytor jämfört med tidigare, och genom att implementera rätt kommunikationsstrategi kan bolag ge en enhetlig upplevelse som gör att fler konverterar och stannar kvar.

– Vi ser att flera bolag har utmaningar med tillgänglighet i de kanaler deras kunder föredrar, eller att bolag inte har en självklar strategi för de olika kanalerna. Vi har hjälpt flera bolag att automatisera deras kundkommunikation med allt ifrån notiser vid driftavbrott, betalningspåminnelser och personliga erbjudanden, säger Robin och fortsätter: 

– I många fall har bolaget endast kontakt med kunden vid fakturering eller i supportärenden och desto viktigare blir det att kommunikationen blir rätt. Det finns stor potential för energibolag att ta sin kommunikation till nästa nivå och vi ser flera uppstickare på marknaden som gjort just detta. Kunder söker dialog och vill ha snabb återkoppling för att stanna kvar, och det är där vi kan hjälpa till. 

– Vi på LINK vet att de allra nöjdaste kunderna är de som kan kontakta bolag i den kanal de själva föredrar, och det är där vi kan hjälpa er. Alla våra lösningar och kanaler går att automatisera för att spara tid och pengar – och givetvis skapar det otroliga affärsmöjligheter för våra kunder.

Om LINK Mobility
LINK Mobility är en global CPaaS-leverantör av mobilkommunikationslösningar och hjälper idag över 40,000 företag världen över. Vi har ett brett utbud av innovativa och skalbara lösningar som skapar värdefull konvergens mellan företag och kunder. LINK är noterat på Oslo Börs under tickern LINK.

Besök LINK Mobilitys hemsida för att läsa mer.

Mer från Link Mobility

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Link Mobility och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera