Di Weekend NYHETER

Kossor på kontot

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.

Foto: Rogge Olofsson

Bonde är världens trendigaste yrke, enligt Kairos Future. Trenden märks inte minst på Instagram och Facebook, där bönder lockar tiotusentals följare.

Men inläggen är inte bara landsbygdsromantik.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Glöm det urbana, landsbygden är det nya svarta. Och de ultimata trendsättarna är lantbrukarna själva.

Årets Lantbruksbarometer visar att unga lantbrukare ser ljusare på framtiden, och att var åttonde ung lantbrukare skulle rekommendera andra att bli bonde.

Facebook och Instagram bubblar av bonde-konton. Och följarna engagerar sig och gör tummen upp till ”landsbygds-porr” i form av bilder och klipp med leriga traktorer, bökande grisar och balpressar i aktion.

Några av de populära kontona där jordbrukarna berättar i jag-form är Piganlina med cirka 3 300 följare på Instagram, och Bondbönans blogg med 5 200 följare på Facebook. Utöver alla de här finns konton som utgår från gårdarna i sig, till exempel Resta gård, Björkfors gård och Väddö gårdsmejeri.

Ett av storproffsen i sammanhanget är Elin Svärdh, 27-årig mjölkbonde i Småland som i vintras gjorde viral succé med en ko-film. Hennes vardag följs av 13 800 personer på Facebook och 12 700 på Instagram, och hon har skrivit kontrakt med Ikea för att fronta deras arbete med hållbarhet.

En bild där hon står med ett gäng kor: 1 663 likes. Ett foto på en frostig komule: 1 145 likes.

Magnus Kempe på trendanalysföretaget Kairos Future har noterat trenden med bönder i sociala medier, liksom i medier i stort.

”Absolut. På Superbowl i USA för två år sedan hade en reklam budskapet: ’On the 8th day God created the farmer’. Vi bedömer att orsaken till det här att vi befinner oss i en otrygg tid med mycket förändring. Många längtar efter symboler som står för trygghet och stabilitet. Där är bonden en stark arketyp”, säger Magnus Kempe.

Hanna Karlsson, 39-årig mjölkbonde från Dödevi på Öland driver kontot Bondbönans blogg.

”Det känns som om följarna vill ha det jordnära. Mycket i våra liv är så konstgjort och tillfixat, exempelvis på internet med bloggar som handlar om mode och skönhet”, säger hon.

Trenden med populära konton i sociala medier befäster rurbanism-trenden som dök upp för omkring fem år sedan. Rurbanism handlar om landsbygden som inspirationskälla i staden. Tydliga markörer är exempelvis de välbesökta kosläppen, urban farming på hustak i städer och de tidigare så heta Hunter-stövlarna.

Andra tecken är det senaste årets ifrågasättande av den urbana normen, exempelvis genom Facebookgruppen Glesbygdsgirls som har drygt 8 000 följare. Ytterligare materialiseringar är den nya gröna vågen med mediepersonligheter i täten. Några av dem är författaren David Jonstad, aktuell med boken ”Jordad” på Ordfront förlag. Boken handlar om att det är marken, snarare än marknaden, som är framtidens maktfaktor. Ett annat exempel är bloggaren och fotografen Jonna Jinton som för sina 30 400 följare på Instagram skildrar livet i en by i Västernorrland.

Bondekontona berör också det allra mest grundläggande, som matförsörjning, menar Magnus Kempe. Något som går in i hipsterkulturen och dess vurm för autenticitet.

”Jag träffade en gång en bondkvinna från Gotland. Hon berättade att hennes dotter, som nu bor på Södermalm i Stockholm, plötsligt ville lära sig att mjölka gårdens kor eftersom ”det ser bra ut på cv:n”. Hennes kompisar tyckte att det var jättehäftigt att ha kossor och kunna göra ost”, säger Magnus Kempe.

Men de sociala medierna används inte enbart till fotografier på kor i pastorala miljöer. Kontona används också som arenor för diskussioner kring politik och företagande.

Magnus Kempe för också fram att subjekten – bönderna själva – inte alltid är bekväma med att bli betraktade som bärare av uråldrig rural visdom.

”De vill inte bli sedda som några Hedenhös eller Barna i Bullerbyn utan som en del av framtiden. De vill visa att de också använder ny teknik och har utmaningar, exempelvis låg lönsamhet.”

Enligt Hanna Karlsson beror mycket på vem som betraktar.

”Jag lade in ett klipp med kor som äter hö. En del tyckte att jag hade ett så lugnt jobb som kan stå och lyssna när de tuggar, men så är det ju inte alltid. Det är det som är hela grejen med min blogg, jag visar när det går jättedåligt och när det går bra, jag vill ge hela bilden”, säger hon.