Musikbranschen har gått från fritt fall till stadig tillväxt och intäkterna från inspelad musik, upphovsrättsmarknaden och framför allt konsertmarknaden stiger. Sedan 2009 har den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet ökat med 40 procent. Under 2015 landade den totala om-sättningen på 9,2 miljarder kronor, en ökning från föregående år på 1 miljard kronor vilket motsvarar 13 procent, enligt siffror från intresseorganisationen Musiksverige.
Linda Portnoff, vd för Musiksverige, tror att trenden kommer att hålla i sig.
”Jag gissar att utvecklingen fortsatt kommer visa på uppåtgående kurvor. Men det är mycket som händer. Ett frågetecken är hur det går för Spotify, som är dominerande på strömning i Sverige, om det kommer fler liknande tjänster. Och förändring kan gå fort, 2009 stod den fysiska försäljningen för 80 procent av intäkterna, i dag står strömning för 85 procent av intäkterna för inspelad musik. Det har vänt totalt på sex år”, säger Linda Portnoff.
Exporten av musik 2015 uppgick till 1,7 miljarder kronor och stod för 19 procent av den totala omsättningen. Det är den största exportandelen som uppmätts sedan 2009, men de största intäkterna inom musikbranschen kommer ändå från konserter. Omsättningen 2015 blev 4,8 miljarder kronor, en ökning på 14 procent. Ungefär en tiondel av de intäkterna kom från konserter och turnéer utomlands.
Medan tjänster för strömmad musik jobbar med månadsbelopp på kring en hundralapp, kan det kosta sex–sju gånger så mycket att gå på en stor konsert. Men betalningsviljan för liveframträdanden är fortsatt god.
”Jag tycker svaret på frågan om betalningsviljan ligger i att vi ser hur de stora arenaspelningarna säljer slut snabbt, även om det är en artist som spelar flera dagar i rad. Och inom konsertområdet finns det potential att öka intäkterna ytterligare”, säger Linda Portnoff.
Som intresseorganisation bekymrar sig Musiksverige för att de totala intäkterna är ojämnt fördelade. Några få stora artister plockar hem storkovan, både på strömning och konserter, medan det är svårare för små och mellanstora artister att gå runt på sin musik.
”Även om det finns enormt många sätt att få ut din musik i dag, betyder det inte automatiskt att den kommer att bli lyssnad på. Där är det fortfarande samma mekanismer som styr, gravitaXtionskraften mot den mest populära musiken är stark.”
”Det vi ser generellt, både när det gäller musikförsäljning och intäkter från konserter, är att det ser problematiskt ut för den som befinner sig i mellanregistret. Det finns för få spelställen som tar 700-1 000 personer, exempelvis. Men det är oerhört viktigt att sådana finns för att ge möjlighet för fler artister att inta arenor som Globen någon gång. Alla börjar någonstans, och steget från hobbynivå till etablerad artist är problematiskt”, säger Linda Portnoff.
Hon säger att det finns en fara med att se det svenska musikundret som ett självspelande piano.
”Det behövs stöd för den icke-kommersiella och smala musiken. Det är viktigt för oss att få sagt och få fram till politikerna. Det är inte bara fint och trevligt med en större bredd inom musiken – det är fullkomligt nödvändigt. Att samla alla ägg i en korg innebär en väldigt sårbar ekonomisk modell. Tar vi bort de tre största låtskrivarna, de tre största artisterna och de tre största konsertarrangörerna skulle kurvorna se väldigt annorlunda ut.”
Svenska låtskrivare och producenter hör till världseliten och Stockholm är en av världens hetaste städer när det gäller populärmusik. Hur ska den positionen befästas?
”Vi är exceptionellt starka på att skriva popmusik i Sverige. Men när det gäller management är den internationella konkurrensen hård. Här finns det potential att få till en bättre struktur i Sverige”, säger Linda Portnoff.
Alfons Karabuda, ordförande för Sveriges kompositörer och textförfattare, SKAP, säger att låtskrivarna borde få bättre betalt.
”Utvecklingen är positiv så klart. Men hur positiv man än vill vara så ser jag att fler låtskrivare får svårare att klara sig professionellt. Och när professionaliteten försvinner blir konkurrensen lidande, vilken gör att förutsättningarna för framtida intäkter blir sämre”, säger Alfons Karabuda
Hotet från illegal nedladdning av musik är inte samma heta fråga som den var för några år sedan innan de lagliga alternativen dök upp. Men både i Sverige och internationellt finns det en frustration över att en av världens största musiktjänster, Youtube, inte bidrar med rimlig ersättning till upphovsrättsinnehavarna.
”Det är en kärnfråga i branschen både i Sverige och internationellt. Som det fungerar nu är inte okej. Musikbranschen vill kunna sprida sin musik på Youtube, och få betalt för det. Men det är en förhandlingsfråga och det råder en extrem makt-asymmetri till fördel för Google och Youtube.”
”Youtube står utanför alla licenssystem. Det innebär exempelvis att svenska musikbolag har större intäkter från vinylförsäljning än från Youtube”, säger Linda Portnoff.
