Fenomenet började med att Svenska kyrkan skapade en egen nationell profil på Facebook, Instagram, Twitter och andra sociala medier. Försöken föll väl ut samtidigt som kyrkans sociala medieredaktion upptäckte att vissa av frågorna som ställdes var av den digniteten att de behövde besvaras av en präst.
”Då blev jag tillfrågad. Jag pratar ”socialmediska”, är ganska snabb på att svara och försöker att alltid svara personligt, hur jag tycker och tänker. Efterfrågan på nätet bara ökar och till slut bestämde sig kyrkan för att anställa mig som präst i sociala medier i först ett deltidsprojekt, och från 1 januari i år på heltid”, säger Charlotte Frycklund.
Svenska kyrkan har drygt 57 000 följare på Facebook, kyrkans konto om internationellt arbete nästan 19 000 och ärkebiskop Antje Jackelén cirka 7 000. Följarna på Twitter är uppe i omkring 12 000 och på Instagram har man drygt 8 000.
Det vanligaste ämnet när det gäller de mer teologiska spörsmålen är teodicéproblemet, hur det kan finnas elände och ondska i världen om Gud finns, är god och allsmäktig.
”För många är det en livsfråga, förutom en stor och svår stötesten. Det är dessutom en fråga där det inte finns bara ett svar utan där varje svar måste ha att göra med den frågande människans egen situation”, säger Charlotte Frycklund.
”Annars handlar det mycket om relationer och vårt förhållningssätt till andra. Viljan att var god och göra rätt, och hur det blir när det blir fel i våra relationer.”
Frågorna rör högt som lågt, inte sällan samtidigt.
”Det mest virala jag varit inblandad i var på skärtorsdagen förra året när en tjej ställde den roliga frågan på Facebook om hon skulle supa sig full på skärtorsdagskvällen så att hon kunde ligga bakfull och känna ångest på långfredagen, vilket hon tyckte skulle vara rätt fromt ändå.”
Charlotte Frycklunds ”å ena och å andra sidan”-svar uppskattades av många och renderade kommentarer som ”Stolt över mitt medlemskap i en kyrka som inte bara har socialt patos, utan bevisligen också sköna präster med självdistans” och ”sjukt bra svar, funderar på att bli medlem”. Nätprästens svar ledde i sin tur till en teologisk debatt om lidande, Jesus och människornas.
Vilka är de största skillnaderna jämfört med den vanliga prästrollen?
”Samtalen blir både djupare och mycket snabbare. I en församling känner man sig för mer, ser till att man kan lita på varandra, avväger och funderar innan man frågar. Det är det som gör att jag älskar att vara präst i sociala medier – att man får finnas till i människors liv just när det bränner till och gör ont och att samtalet kan förändra människors liv”, säger hon, och fortsätter:
”Nackdelen är att man sällan får veta hur det gick. Jag kan ibland sakna att inte få följa en familj under flera decennier, särskilt kontakten med konfirmander. För den enskilde innebär nätet en lägre tröskel, man slipper boka tid och ta sig pastorsexpeditionen. Många känner en trygghet i att uttrycka sina känslor bakom en skärm och kunna ställa frågan just när man får den.”
För Svenska kyrkan ser hon bara fördelar: lättare kontakt och fler plattformar, inte minst för att nå unga människor, under 30 år.
”Jourhavande präst finns på nätet med chatt och digitalt brev och nattetid per telefon via 112, men efterfrågan bara ökar. Kyrkan borde använda nätet mer. Tänk om vi exempelvis kunde ha sorgegrupper på nätet, där människor kan träffas och samtala även om de inte orkar lämna hemmet i sin sorg eller bor långt bort. Nätet är en bra mötesplats för alla åldrar, särskilt när det gör riktigt ont i de akuta fallen. Ensamhet är ett stort problem i alla generationer.”
