Di Weekend NYHETER

Innovativ feminist i ropet igen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

STÄNDIGT AKTUELL. ”Siri Derkert var en av våra tyngsta konstnärer i sin generation. Det är skickligt att ha skapat konst som fortfarande är så vibrerande aktuell och betydelsefull för en yngre generation”, säger galleristen Marina Schiptjenko.  Med i bilden syns Sebastian Derkert, barnbarn till Siri Derkert, som håller i ett verk föreställande Alva Myrdal.

Amanda Lindgren

På torsdagen öppnar en ny utställning om konstnären Siri Derkert på Galleri Andréhn-Schiptjenko. ”Vi vill visa en fördjupad bild av Siri genom att visa hennes måleri från främst 1940- och 50-talen, som är mindre känt”, säger Tora Derkert, barnbarn till konstnären. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Artisten och feministen Siri Derkert är sannolikt mest känd för sina blästringar i betong på Östermalms tunnelbanestation, som skapades i början på 1960-talet. I konstverket har hon blandat teckningar, porträtt, textrader och notskrifter.

Vad tyckte folk när verket invigdes?

”De sa väl ungefär samma sak som nu. Många tyckte att det var förfärligt och undrade vad det var för kludd, medan andra tyckte att det var mycket fint och intressant. En vanlig kommentar jag får höra är att verket har stått sig väldigt väl genom åren, till skillnad från många andra tunnelbaneverk”, säger Tora Derkert.

”Verket har bland annat ett tydligt antikärnvapen- och miljötema. Hennes tre politiska ben bestod av feminismen, miljön och pacifismen. En del var lite rädda för henne, för hon kunde vara mycket kraftfull och bestämd när hon talade om vad hon tyckte. Manssamhället kunde reta henne väldigt”, fortsätter hon. 

Andra kända offentliga verk i Stockholm av Siri Derkert är ”Kvinnopelaren” på T-centralen och ”Sverigeväggen” vid Kungsträdgården.  

Galleri Andréhn-Schiptjenko ställer nu ut tolv målningar, en relief och ett antal teckningar från åren 1940-1970, som alla är till salu. Priserna ligger mellan 80 000 och 350 000 kronor.

FAKTA
Siri Derkert (1888–1973)

Var målare, grafiker och skulptör.

Blev den första konstnären med en separatutställning på Moderna Museet 1960. Fick en andra separatutställning på samma museum 2011.

Tilldelades Guggenheimpriset 1960 och representerade Sverige vid konstbiennalen i Venedig 1962.

1965 invigdes hennes 145 meter långa ”Ristningar i betong” på Östermalms tunnelbanestation.

Utställningen på Galleri Andréhn-Schiptjenko pågår den 14 mars–27 april.

VISA MER

Temat för utställningen är ”Det privata är politiskt” och motiven är hämtade från konstnärens eget liv. 

”Det är porträtt på barn och barnbarn, självporträtt och porträtt av hennes egna förebilder, som den socialdemokratiska politikern Alva Myrdal. I utställningen har vi med en väldigt fin relief av Alva Myrdal”, säger Marina Schiptjenko när hon tar emot i galleriets sprillans nya lokaler på Linnégatan i Stockholm. 

Till motiven hörde också Siri Derkerts vänner i Fågelstadsgruppen, en medborgarskola med aktiva intellektuella kvinnor som tog strid för jämställdhet på 1920-50-talen. Där ingick också författare som Elin Wägner och Emilia Fogelklou, riksdagskvinnor som Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren och läkare som Ada Nilsson.  

”Det finns ett motstånd i de här målningarna, tycker jag, och det tycker jag om. Man måste verkligen titta på dem. Siri var inte den som gjorde sig till för att tillfredsställa betraktaren, tvärtom strävade hon efter det psykologiska uttrycket eller det ‘fula’ måleriet. Det är så befriande. Men jag förstår att hon fick betala ett pris för det under den tid hon levde”, säger Marina Schiptjenko.  

Tora Derkert tycker att Siri Derkert storhet bland annat låg i hennes förmåga att ständigt utveckla och förändra sitt konstnärskap. 

»En blandning av spa och tortyr«

”Det här med att blästra i betong, som hon gjorde i sina offentliga verk, det hade ingen gjort före henne. Hon provade nya material och tekniker och ville hela tiden vidare.”

Tora Derkert och hennes tre syskon, som är barn till konstpedagogen och museimannen Carlo Derkert (1915–1994), förvaltar Siri Derkerts kvarlåtenskap.

”Vi har behållit ansvaret och möjligheten att styra över Siris arv själva, eftersom vi samarbetar bra och har goda relationer. Vi arbetar för att hon ska synas så mycket som möjligt i konstlivet, både på utställningar och museer.”   

Siri Derkert levde inget lätt liv på så sätt att hon tvingades lämna bort alla sina tre barn i fosterfamiljer medan de var små. Carlo Derkert, som hon fick med den finländske konstnären Valle Rosenberg, bodde i en familj i Italien några år och döttrarna Liv och Sara, som hon fick med illustratören Bertil Lybeck, bodde en period hos en dansk fostermor.   

 ”Som ensamstående mor hade hon svårt att försörja sig, hon fick klara väldigt mycket själv. Men sedan hämtade hon hem barnen och hennes släkt hjälpte till en del”, säger Tora Derkert. 

Som vuxen drabbades dottern Liv av tuberkulos och dog vid bara tjugo års ålder.  

Kärt möte med utskälld konst

Trots svårigheterna tycker Tora Derkert att Siri Derkert levde ett rikt liv.  

”Jag var hennes äldsta barnbarn och jag kände henne som en stark, driftig och glad person. Hon levde ett tufft liv, men inte ett tragiskt liv”, säger hon.