Hoppa till innehållet

Ideella krafter lyfter festivalerna

Det krävs inte ett stort bolag för att skapa en festivalsuccé.
I skuggan av de stora jättarna frodas de nischade festivalerna som drivs av ideella krafter.

DALFESTIVAL. Skankaloss i Gagnef startade 2001. Idén var att skapa en mysig och mogen festival. De 2 500 biljetterna till festivalen säljer oftast slut innan artisterna ens släppts.
DALFESTIVAL. Skankaloss i Gagnef startade 2001. Idén var att skapa en mysig och mogen festival. De 2 500 biljetterna till festivalen säljer oftast slut innan artisterna ens släppts.Foto: Isabella StÅhl

Gagnef invid Dalälven har inte mer än strax över 1 000 invånare. Till helgen dubbleras antalet när mer än 2 500 besökare vallfärdar till den lilla orten och festivalen Skankaloss.

Gagnef, eller Skankaloss som festivalen egentligen heter, startade som en fest för nära och kära 2001. Arrangören Mattias Norström är uppvuxen i Gagnef och ville lagom till sin 30-årsdag väcka folkparken Ängsholn till liv igen.

”Vi hade slutat gå på festivaler, det var något man gjorde när man var yngre. Jag tror att de som var där tyckte det var härligt och såg möjligheten att skapa en annan typ av festival som var mer som en mysig och mogen semester”, säger Peter Schröder, en av arrangörerna bakom Skankaloss.

Festivalen har i dag en åldersgräns på 23 år och uppmanar besökarna att ta med id-handling för att styrka sin ålder. Sedan starten har festivalen nämligen växt. Nu, 16 år senare, säljer de drygt 2 500 biljetterna oftast slut innan några artister har släppts.

Skankaloss drivs av en kulturförening med samma namn och har en styrelse på nio medlemmar. Det som får festivalen att gå runt är biljettintäkterna på drygt 250 000 kronor, och samarbeten med dryckesmärken som Corona och Bacardi. Under en vecka hjälps arrangörerna och runt hundra frivilliga åt med att bygga upp festivalområdet.

Peter Schröder beskriver en typisk festivalbesökare som en medveten person i 30-årsåldern som är ”nyfiken på en kultur som är vid sidan av det som är mest mainstream. Förutom artister och dj:s ställer flera konstnärer ut på festivalen och Stockholmskrogarna Svartengrens och Häktet öppnar popup-restauranger.

”Jag tror att festivalen blivit så populär för att vi gör något unikt och har alltid haft en fingertoppskänslighet i bokningarna. Det är många som älskar det och kommer tillbaka år efter år. Stämningen är fantastisk, folk är fina mot varandra och det är en vacker plats. Vi vill hålla den på en lagom storlek också, annars skulle den tappa själen”, säger Peter Schröder.

Ett annat exempel på en populär, nischad festival är indie- och elektrofestivalen Emmaboda i Småland. Den har drivits av den ideella föreningen Vinterbadarna sedan 1988. Den första ”festivalen” varade i en dag och bjöd på en artist. I dag pågår festivalen i fem dagar och har runt 70 artister på tre scener.

Däremot blir det inget 30-årsjubileum nästa år för festivalen, som meddelat att årets upplaga blir en sista. Enligt arrangörerna beror nedläggningen på att de vill avsluta på topp, inte på att festivalen går dåligt.

Utmärkande för de nischade festivalerna är att de sällan har några större dragplåster, i jämförelse med jättar som Way Out West och Bråvalla. I år presenterar de namn som Lana Del Rey, Frank Ocean och Håkan Hellström.

I jämförelse finns på Skankaloss artistlista betydligt mindre artister, som The Embassy, Peaking lights och Blanck mass.

Luger, som arrangerar Way Out West, Popaganda och Stockholm Music and Arts, ägs av Live Nation som omsatte 760 miljoner kronor 2015. Bråvalla som ägs av FKP Scorpio omsatte 117 Mkr 2015, men gjorde en förlust på nästan 39 Mkr.

Men det går också att bli en jätteaktör och vara storskalig och ideell på samma gång. Det kanske mest välkända exemplet är Roskildefestivalen i Danmark, som drivits som en ideell förening sedan starten 1971. Festivalens biljetter säljer slut, och all vinst skänks till kulturella och humanitära intresseorganisationer. I fjol donerade festivalen 17,4 danska miljoner kronor, drygt 22,9 miljoner kronor.

Ett annat exempel på specialiserad festival som både säljer ut och går med vinst, men inte drivs av någon stor aktör är Dansbandsveckan i Malung.

De hängivna dansbandsfantasterna har sökt sig till Malung i mer än 30 år. Sedan starten 1986 har festivalen arrangerats av idrottsföreningen Malungs IF som började gå med vinst redan andra året och därför har genererat en god ekonomi i föreningen. Förra året lockade 7-dagarsfestivalen nästan 45 000 betalande gäster.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera