Hoppa till innehållet

Hyenorna tillbaka i rampljuset

I morgon ställs verket Hyenorna på Stureplan ut för första gången sedan det beslagstog av Stockholms stad för fem år sedan. Utställningen Kvadrart rymmer också verk från ett hundratal andra gatukonstnärer.

EN I FLOCKEN. ”’Hyenorna vid Stureplan’ är välgenomtänkt och har en hög ambitionsnivå. Det är sådana som mig verket gör åtlöje av, men jag älskar det”, säger Jimmie Hall, fastighetsutvecklare och gallerist.
EN I FLOCKEN. ”’Hyenorna vid Stureplan’ är välgenomtänkt och har en hög ambitionsnivå. Det är sådana som mig verket gör åtlöje av, men jag älskar det”, säger Jimmie Hall, fastighetsutvecklare och gallerist.Foto: Foto: Amanda Lindgren

Verket ”Hyenorna vid Stureplan”, väckte stor uppmärksamhet i Stockholms stadsmiljö under en dryg vecka sommaren 2011. Flera betongskulpturer föreställande rödögda hyenor göts då, utan stadens tillåtelse, fast i betongplattor nära Stureplan.

Bakom verket stod en gatukonstnär med pseudonymen Olabo, som också hade satt upp en informationsskylt i närheten, innehållande svidande samhällskritik mot kulturen inom den svenska överklassen.

”’Hyenorna vid Stureplan’ är välgenomtänkt och med en otroligt hög ambitionsnivå. Det är typ sådana som mig verket gör åtlöje av, men jag älskar det”, säger Jimmie Hall, fastighetsutvecklare och gallerist.

När konstutställningen Kvadrart slår upp portarna i morgon den 17 mars kommer gatukonst och hundratal konstverk, från lika många olika upphovsmän, att ställas ut till allmänhetens beskådan.

Bakom konceptet står Jimmie Halls galleri Wallery, som han har som sidosyssla bredvid sitt ordinarie arbete som utvecklare av kommersiella fastigheter.

”Som människa vill du ha kickar och upplevelser. Det tycker jag att vi kan förmedla med vår utställning”, säger Jimmie Hall.

Han fick idén att starta ett galleri enbart för gatukonst för tre år sedan, i sin frustration över att gatukonsten svartmålades i samhällsdebatten och reducerades till klotter.

”Medierna har skrivit så mycket skit om konstformen. Det har retat mig. I och med att jag sedan tidigare kan försäljning startade jag Wallery som ett hobbyprojekt. Jag tänkte att det kunde fungera som min megafon ut till marknaden för att visa hur duktiga de här konstnärerna är.”

Jimmie Hall var själv en flitig graffitimålare under sin uppväxt i Stockholmsförorten Haninge på 1980- och 1990-talet.

”Ingen av mina egna målningar finns antagligen kvar i dag på grund av nolltoleransen mot graffiti i Stockholm. Men jag har faktiskt tänkt ta mig ut till skogarna, där jag målade lite väggar längs med pendeltåget, för att undersöka saken”, säger han.

Detsamma gäller för de flesta andra gatukonstnärer. Deras verk försvinner lika snabbt som de uppstått. Tanken bakom Wallery är att ge gatukonstverken möjlighet att hitta mer bestående hem.

När ”Hyenorna vid Stureplan” beslagtogs av Trafikkontoret fick de stanna hos dem till 2013, innan de återgick till konstnärens ägo. Denne sålde då verket till en anonym privatperson. Verket är just nu inte till salu. Pr-konsulten Susanne Krutrök har av ägaren utsetts till konstverkets talesperson.

”Ägaren har bara som syfte att de ska räddas till framtiden. Förhoppningsvis hittar vi en permanent utställningsplats där alla kan se hyenorna. Tanken är inte att de ska stå i ett hem eller någon källare. Men det känns fantastiskt roligt att vi för första gången kan visa upp dem för allmänheten igen på Wallerys utställning, om än tillfälligt”, säger hon.

Jimmie Hall säljer också vidare gatukonstnärernas verk genom Wallery, ofta till finansmän och investerare. I fjol sålde Wallery dyra verk till så väl riskkapitalbolaget EQT:s styrelseordförande Conni Jonsson som fastighetsbolaget Kvalitenas huvudägare Mikael Andersson. Slutpriserna för de allra dyraste målningarna ligger mellan 150 000–350 000 kronor, berättar Jimmie Hall.

”De här köparna är ganska lika varandra, tycker jag. De står med båda fötterna på jorden och bryr sig väldigt lite om vad alla andra tycker. Conni Jonsson är ett väldigt bra exempel på det. Han sitter som styrelseordförande för EQT och vill ha en graffitimålning på två gånger tre meter uppe på sitt kontor.”

Men lusten att provocera finns fortfarande kvar. Tillsammans med den välkände gatukonstnären Circle, som är den enda svenska graffitimålare som fått ett verk k-märkt, arrangerade Jimmie Hall ett för många magstarkt experiment i januari. Då målades ett verk från konstnären Bruno Liljefors, värd ungefär 280.000 kronor, över med graffiti.

”Allt Circle sätter sin graffiti på tycker han blir bättre, snyggare och vackrare. Och jag håller med. Men många äldre herrar som jag har pratat med, särskilt inom advokatbranschen, vågar inte tro att det var en äkta Liljefors-tavla. De blir förskräckta”‚ säger Jimmie Hall.

Han menar att det är genom just denna konflikt som riktig konst skapas.

”Om du har sett den en gång kommer du bära med dig intrycket hela livet”, säger han.

Förra året arrangerade Wallery sin första stora utställning i stockholmsförorten Hallonbergen, och drog sammanlagt 2.400 besökare. Nu tar man alltså klivet innanför tullarna och ställer ut i en 1.000 kvadratmeter stor lokal nära varuhuset NK.

Jimmie Halls förhoppning är att besökarantalet ska dubblas från i fjol. De personer som ibland påpekar att gatukonsten är olaglig ger han inte mycket för.

”Jag brukar säga att alla får kräkas på den här konstformen, men först måste de sätta sig in i den. Det är ju olagligt att köra för fort också. Men det gör alla ändå varje dag.”

Innehåll från PhilipsAnnons

Sjukvårdens stora klimatavtryck – så kan det minskas

Hälso- och sjukvården bidrar till klimatkrisen. Men med mer energieffektiv medicinsk utrustning kan utsläppen minska avsevärt. – Vi vill göra det enklare för vårdgivare att ta hand om både patienten och planeten samtidigt, säger Stephanie Sievers, Nordenchef på Philips. 

I takt med att klimatkrisen intensifieras hårdnar kraven på omställning för alla – även för hälso- och sjukvårdsindustrin. Stephanie Sievers är Nordenchef på Philips Healthcare, global leverantör av högteknologisk medicinsk utrustning. Hon betonar att hälso- och sjukvårdssektorns utsläpp och påverkan på klimatet inte ska förringas – i en rapport från 2019* beräknades vårdens totala koldioxidavtryck uppgå till 4,4 procent av de globala nettoutsläppen av växthusgaser. 

– Hälso- och sjukvårdssektorn har en stor påverkan på klimatet och bidrar i hög grad till klimatkrisen. Faktum är att utsläppsmängden nästan är dubbelt så stor som från flygindustrin*. Hela vårdsektorn behöver därför nu på allvar planera och genomföra sin omställning – och i det arbetet finns enorma möjligheter, säger Stephanie Sievers.

Philips erbjuder flera olika lösningar som möjliggör för sjukhusen att erbjuda patientsäker, högkvalitativ hälso- och sjukvård, samtidigt som de minimerar sin miljöpåverkan. Med sin nya hållbarhetsplattform ”Care means the world”* vill de tydliggöra den starka kopplingen mellan en hälsosam planet och en hälsosam befolkning. 

Ett exempel på hur Philips stöttar sjukhusen att minska sitt klimatavtryck är mer energieffektiv röntgenutrustning – såsom Philips senaste CT- och MR-maskiner vars energiförbrukning är upp till 62 procent lägre*. Ytterligare ett exempel är de utsläppsanalyser och åtgärdsplaner som Philips erbjuder sjukhus runtom i världen. På Tammerfors hjärtsjukhus i Finland accelererar man nu sin omställning till klimatneutralitet* med hjälp av just ett sådant analysarbete. 

– Medvetenheten kring hälso- och sjukvårdssektorns betydande klimatpåverkan ökar inte bara hos Philips Healthcare och andra globala storbolag. Även makthavare och ledare världen över, inom såväl hälso- och sjukvård som inom miljö och klimat, ger ämnet mer uppmärksamhet. Det märktes inte minst på FN:s senaste klimatkonferens, COP28, där hälsa för första gången var en del av dagordningen, fortsätter Stephanie. 

Att hälso- och sjukvårdsfrågan inkluderades på COP28 resulterade i en deklaration* där ledare från hela världen gemensamt underströk det brådskande behovet av mer hållbara hälso- och sjukvårdssystem. En viktig milstolpe som kommer att accelerera omställningen framåt, tror hon. Hon ser att fler sjukhus planerar att följa i fotspåren efter Tammerfors hjärtsjukhus och mer systematiskt se över och minska sina utsläpp. 

– Sjukhus världen över vill göra vad de kan för att minska sin klimatpåverkan, men få vet var de ska börja. Nu ser vi ett skifte, där förståelsen för sjukvårdens stora klimatansvar ökar. Vi ser fram emot att få göra det möjligt för fler vårdgivare att ta hand om både patient och planet – samtidigt, avslutar Stephanie Sievers. 

Läs mer på: https://www.philips.se/healthcare 

* https://www.bmj.com/content/366/bmj.l5560.full

* https://ourworldindata.org/co2-emissions-from-aviation 

* https://www.philips.com/a-w/about/environmental-social-governance/care-means-the-world.html 

* https://acc.philips.com/a-w/about/news/archive/standard/news/press/2023/20231019-philips-supports-tampere-heart-hospital-in-finland-to-decarbonize-its-clinical-operations.html 

* https://acc.philips.com/a-w/about/news/archive/standard/news/press/2023/20231019-philips-supports-tampere-heart-hospital-in-finland-to-decarbonize-its-clinical-operations.html 

* https://www.who.int/publications/m/item/cop28-uae-declaration-on-climate-and-health 

 

Mer från Philips

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Philips och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera