Di Weekend NYHETER

Hur man blir en framtidsätare

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Hanna Franzén

År 2050 beräknas jordens befolkning vara tio miljarder, frågan om mat utan negativ klimatpåverkan är högaktuell. I dag öppnar Spritmuseum i Stockholm en ny utställning om klimatsmart mat.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Själva utställningen består av tre delar: Hur vi såg på mat förut, hur vi ser på mat nu och spaning mot hur vi kommer att se på mat år 2050. 

”Just denna utställning är aktivt riktad mot barn, både familjer och skolklasser. Vi vill skapa en diskussion om klimatsmart mat och hur vi ser på mat”, berättar Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent.

Genom utställningen finns ett spår för barnen att följa, ett slags tipsrunda eller mysterium att lösa. Det börjar med att Svinneboskolans kock är försvunnen och rektorn behöver hjälp. Barnen får öppna små lådor där olika uppgifter finns att lösa, varje uppgift leder till en ledtråd. I slutet av spåret får man ringa i en analog telefon för att upptäcka om man är en framtidsätare.

”Vi vill visa hur man spanade mot framtiden under 1950- och 1960-talet. Hur man tänkte kring näringsrik mat och ville frigöra tid genom industrialiseringen av mat. Jämföra dåtid med nutid och framtid. I dag äter vi exempelvis mer kött än på 1970-talet”, säger utställningsproducent Anna-Karin Svanberg.

1950-talets futuristiska funderingar kring möjligheten att tillverka mat i laboratorium är inte helt osannolika när vi i dag ersätter kött med oumph (råvara tillverkad av sojabönor), quorn (tillverkad av svampprotein) eller tofu (tillverkad av sojabönor). 

FAKTA
ORDLISTA FÖR FRAMTIDSMAT

Matsvinn:

Mat som inte används till det som den är avsedd för.

Matavfall:

Mat som inte är ätbar. Exempelvis skal, ben och kaffesump.

Bäst-före-datum:

En kvalitetsmärkning på livsmedel. Ätbar även efter att bäst-före-datum passerats. Titta, lukta och smaka i stället för att slänga direkt.

Sista förbrukningsdag:

Inte ätbar efter passerat datum. När sista förbrukningsdag passerats får livsmedlet inte säljas eller skänkas bort.

Hydroponisk odling:

Växtodling i konstgjord miljö där växter står med rötterna i vatten i stället för jord.

Akvaponisk odling:

Kombinerar traditionellt vattenbruk med hydroponisk odling. Växter står med rötterna i en behållare och får näring från behållare där fiskar odlas. Vattnet med fiskens avföring gödslar växternas vatten och filtreras på så vis tillbaka till fiskarnas behållare.

VISA MER
Är nästa steg syntetiskt kött?

”I dag är vi väldigt medvetna om hur, var och när vi äter. Ätande är personligt, det definierar oss som personer. Vi är även noga med att visa upp vår mat, vad den innehåller för att bygga status och speglar oss i varandras beteende. Ett slags kollektiv individualism”, säger Anna-Karin Svanberg.

På tallriken 2030

Inne på utställningen finns även ett proteinbibliotek med olika växtbaserade protein. Alger är ett exempel på framtida protein som det forskas kring just nu på bland annat KTH, eftersom det är klimatneutralt. Det påverkar alltså inte klimatet negativt utan är positivt för världshaven.

I dag pågår ett beteendeskifte i vårt förhållande till mat. När snabbköpen kom så kände konsumenter trygghet i att handla där, tilliten till producenterna var stor. I dag krävs en helt annan transparens. Detaljerna blir allt viktigare, konsumenter vill kunna följa hela kedjan från odling till kyldisk.

”När vi blickade framåt mot 2050 utgick vi från scenariot att vi klarat utmaningen och hur vi gjorde det. Vi lät några matjournalister, kockar och forskare från det trettiotal experter som bidragit till utställningen att berätta om sin framtidsvision. Mer konkreta exempel på vad man kan göra för att bidra till positiv utveckling”, säger Anna-Karin Svanberg.

Framtiden – så ser den ut

I Spritmuseums restaurang serveras samtidigt en framtidsmeny med klimatsmart gryta och kefirvatten.

”Den klimatsmarta grytan baseras på svenskodlade råvaror som finns året runt. Svenska kulturväxter som exempelvis gråärter, Gotlandslinser, svenskodlad quinoa och margarin skapat av solrosfröolja”, säger kökschefen Petter Nilsson.