Trots att växter är det första som möter besökaren på Stadsjords akvaponiska anläggning berättar Niklas Wennberg, verksamhetsledare, att odlingen har stannat upp den senaste månaden.
”För en månad sedan hade vi inbrott. De tog allt, våra lampor, verktyg, datorer, arbetskläder, bilar och de tömde våra frysar”, säger han.
Lamporna som vanligtvis sitter över plantorna lämpar sig nämligen även för att odla hasch. Men det är inte bara cannabisodlande tjuvar som intresserar sig för anläggningen på Slakthusområdet i Göteborg och närodlad fisk och grönt.
I Lunds kommun blev det i slutet av sommaren klart att 180 nya bostäder ska byggas tillsammans med lokal produktion av fisk och växter. Dessutom har Malmö stad precis utnämnt Wingårdhs arkitekter och fastighetsutvecklaren Midroc till vinnare av den sista centrumtomten i stadsdelen Hyllie. Till de hus som ska uppföras på tomten levererar Stadsjord teknik för odlingssystem som är inplanerade i fastigheterna.
Stadsjords anläggning har funnits sedan tre år tillbaka och har 50 kvadratmeter växtodling och 50 kvadratmeter fiskodling. På ett år kan de odla två ton matfisk, men Niklas Wennberg menar att med lite högre takhöjd hade de kunnat odla fyra ton. Just nu säljer de sin mat till främst finare krogar, där färsk filé från malål går för 350 kronor per kilo.
Framtidsdrömmen är däremot att bygga in liknande odlingar i städernas bostadshus för att försörja de boende med mat. I fastigheternas egna akvaponiska anläggningar ska anställda odla fisk och grönsaker som sedan säljs i en kvartersbutik på bottenplan i lägenhetshuset. Niklas Wennberg menar att det dels kan försörja hundra boende eller fler per hus med närodlad mat men även skapa nya jobb för de som driver odlingen.
”Det är professionella som kör det, men med utrymme för deltagande från de boende och från kvarteret”, säger han.
Han hoppas att konceptet skapar ett odlarcommunity där de boende, som till vardags kanske arbetar med annat, kan dra på sig gummistövlarna och odla sin egen mat, i sin egen byggnad.
”Det är inte ett hippiekollektiv utan en ekoby som vi ställer i ett urbant kvarter i stället. Det är nog mysigt för folk och inte bara för pretentiösa akademiker på Söder och i Majorna. Att ha kontakt med mat och grönska är rätt bra.”
Niklas Wennberg visar en veckomeny från en av krogarna på Avenyn där det serveras fisk flera dagar i veckan. Kokt kolja från Norge, karibisk malfisk och röd snapper som främst lever i Mexikanska golfen och runt Centralamerikas fastland.
”Ungefär 80 procent av svensk fisk är importerad. Vi har knappt någon fisk. 95 000 sjöar och 225 mil kust och vi har ingen fisk.”
En stadsodlad fisk blir i stället närproducerad och den kan även leva på mat från stadens egna resurser i stället för havets. Det så kallade ”kvartersfodret” kan bestå av egenodlade insekter, hushållens matavfall och fiskrens från torget. Niklas Wennberg trycker även på att det är viktigt för en stad att inte vara helt beroende på maten som kommer utifrån.
”Vi är inte immuna mot kris. Om våra städer hamnar i en dålig situation så har vi ingen mat efter fyra dagar och det börjar folk begripa. Det undergräver känslan av trygghet.”
Det har dykt upp förslag på andra platser än bostadshus i Hyllie där akvaponiska anläggningar kan integreras. Sjukhus, konferensanläggningar och även Dadaab i Kenya. Det kallas ett av världens största flyktingläger där över 200 000 människor bor och där det finns stora mängder avfall som kan bli fiskfoder. Niklas Wennberg har även fått besök från Nasa. Rymdorganisationen intresserar sig för olika sätt att bygga livsmedelsförsörjning på både Mars och rymdstationer.
”Det är inte så galet som det verkar. Han pratar Mars, jag pratar Slakthuset. Det är samma sak, gravitation eller inte, där vi måste försörja en utsatt mänsklighet med käk.”
