Di Weekend NYHETER

Han serverar allt du slänger

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

RÅVAROR. Filip Lundin hämtar mat som annars skulle ha slängts hos matvarukedjor i området, till exempel Paradiset och Ica.

Foto: Jonas Eng

I Sverige slänger vi 74 kilo mat per person och år.

Men det ska appar, speciella matbutiker och restauranger få oss att ändra på när allt fler svenska bolag ger sig in på marknaden för matsvinn.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är tidigt på dagen, men i Söderhallarna i Stockholm är det redan full aktivitet – trots att saluhallen inte öppnat ännu. Skinkor, pajer och andra läckerheter dukas fram, men i en av diskarna är det lite högre tempo än i de andra. Där har nämligen Sopköket precis flyttat in.

”Vi är jättenöjda över att öppna vår första restaurang här, där vi har nära till flera av våra leverantörer”, säger grundaren Filip Lundin.

Sedan något år tillbaka hämtar han regelbundet mat som annars skulle ha slängts hos matvarukedjor i området, som Paradiset och Ica. Med råvarorna har han hittills lagat cateringmat och hans bolag står även bakom grytorna i Fryshuset Husbys skolkök.

”Vi försöker rädda så mycket mat vi bara kan och samtidigt ta ett helhetsgrepp om resursslöseri. Minska matsvinnet, men också anlita outnyttjad arbetskraft och använda lokaler som annars skulle stå tomma.”

Det är på den vägen Sopköket fick tag på lokalerna i Söderhallarna där företaget till en början öppnar en pop up-restaurang.

FAKTA
Filip Lundins tips för att minska matsvinnet:
  • Planera vardagen och gör inköpslistor när du handlar veckans måltider.
  • Om det blir mat över, frys in den och ta med som matlåda till jobbet.
  • I butik: välj de varor som ser sämre ut, det är de som kommer att slängas först.
  • På restaurang: våga be om en doggybag om du inte orkar äta upp.
VISA MER

På menyn står soppor, wraps och olika röror. Alla recept står chefskocken Joaquin Castro för och nästan allt är tillagat på räddad mat.

”Det händer så klart att vi får kompletteringshandla om någon råvara saknas, men för det mesta kan vi hushålla med det vi får in.”

Vidare kommer portionerna inte att vara större än vad man orkar äta upp och den mat som inte gått åt i slutet av dagen kommer att skänkas bort till bland annat ett härbärge i kvarteret. Redan nu donerar Sopköket all mat som blivit över till olika verksamheter.

Idén till företaget fick Filip Lundin sommaren 2015. Han hade kommit hem från en resa i Indien och ville inte tillbaka till sitt gamla jobb. Det var sommaren då foodtrucks slog igenom på allvar, ett koncept Filip Lundin tyckte var intressant. I Indien hade han också sett hur man nogsamt tar till vara allt som är ätbart för att undvika att slänga mat. Och en dag när han var hemma och dansade till folkmusik slog idén ner som en blixt från klar himmel.

”Namnet Sopköket bara kom till mig. Det lät coolt och kändes bra, så på test tog jag en av pappas stora kastruller, fick några råvaror sponsrade från en butik och gjorde en stor thaigryta som jag ställde mig och sålde av i Rålambshovsparken. Det blev en lång kö direkt.”

Gina Tricot kliver ur formsvackan

Vad har responsen varit på Sopköket efter det?

”Det har varit ganska starka reaktioner. Ungefär hälften hatar namnet, andra hälften älskar det. Men det verkar i alla fall som att det sätter sig och i skolan slutade barnen klaga när de märkte hur goda saker man kan göra på mat som annars skulle slängas.”

Hur bra är du själv på att inte slänga mat?

”Jag har definitivt blivit bättre och mer medveten de senaste åren.”

En kartläggning som gjordes 2014 visar att vi i Sverige skapar cirka 1,3 miljoner ton matavfall varje år. Merparten, omkring 717 000 ton, står hushållen för och i genomsnitt innebär det att vi slänger 74 kilo matavfall per person och år.

Men Sopköket är inte ensamt om att ha tagit upp kampen mot matsvinnet. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samarbetar med olika aktörer för att få ner andelen mat vi slänger varje år. Dessutom har flera kända kockar, bland dem Paul Svensson som driver en till stor del växtbaserad restaurang på Fotografiska, aktivt drivit frågan i flera år.

Men nu har också flera bolag börjat ta ett grepp om problemet. Ett av dem är Göteborgsbaserade Whywaste som har tagit fram ett digitalt system som gör det möjligt för butiker att ha kontroll på när olika varor passerar bäst före-datum. Ett annat är Matsmart som köper in mat som håller på att passera bäst före-datum, eller av annan anledning hade slängts, från butiker och säljer den till nedsatt pris. I fjol omsatte bolaget 69 miljoner kronor, en tillväxt på 164 procent på ett år. Hösten 2016 tog bolaget också in 36 miljoner kronor, från bland annat riskkapitalbolaget Northzone.

Proffs på fotboll och affärer

Ytterligare ett bolag som också gjort matsvinn till sin huvudfråga är appen Karma. Den riktar sig i stället till kaféer och restauranger som via appen kan lägga ut mat som annars skulle slängas, till ett rabatterat pris. Flera kända investerare står bakom appen, bland dem Norrsken Foundation, grundat av Niklas Adalberth och Sophia Bendz, som nu jobbar för Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico. I år väntas bolaget omsätta 7 miljoner kronor, och så sent som i somras tog bolaget, som grundades 2015, in 30 miljoner kronor för en framtida Europaexpansion.

I Europa finns dock flera andra bolag som utvecklat tjänster liknande Karmas. Danska Yourlocal är en, brittiska Too Good to Go en annan. Även finska Resq Club som nyligen gick ihop med tyska Mealsaver, jobbar med att minska restaurangers matsvinn.

Att konkurrensen om matsvinnet ökat de senaste åren verkar dock inte vara något problem, om man frågar Filip Lundin.

”Den största utmaningen för oss är att det finns för mycket matsvinn. Vi vet knappt vad vi ska göra av allt bröd och andra varor vi får in. Det har hittills varit för mycket för vår egen produktion, men med restaurangen hoppas vi kunna hitta en balans.”