Hoppa till innehållet

Han laddar om med elmotorcykel

Stefan Ytterborn lämnade vd-posten i hjälm- och skyddsföretaget Poc i september.
I en liten lokal på Södermalm bygger han nu sitt nästa bolag, Cake. Den här gången handlar det om elmotorcyklar, och de första prototyperna rullar till Sverige under våren.

SNART STARTKLAR. Stefan Ytterborn, som ligger bakom skyddsföretaget Poc, har en ny och mer komplicerad produkt på gång, en elmotorcykel för terrängkörning. I slutet av året väntas de första kunna rulla ut ur garaget.
SNART STARTKLAR. Stefan Ytterborn, som ligger bakom skyddsföretaget Poc, har en ny och mer komplicerad produkt på gång, en elmotorcykel för terrängkörning. I slutet av året väntas de första kunna rulla ut ur garaget.Foto: Foto: Jesper Frisk

På hans cv finns bland annat Ikeas PS-serie och konsultuppdrag för varumärken som Iittala, Rörstrand, och Ericsson. Men mest känd är Stefan Ytterborn som grundare av Poc, hjälmföretaget som köptes av amerikanska Black Diamond 2012 och som 2015 såldes vidare till Investcorp. I september lämnade han vd-posten i bolaget som han själv har grundat.

”Det var dags för mig och jag känner mig trygg med att Poc är i goda händer”, säger Stefan Ytterborn när Di träffar honom i en liten lokal på Södermalm i Stockholm, där en Land Rover Defender står lastad med crossmotorcyklar på flaket.

Under de senaste åren har Stefan Ytterborn nämligen gått och funderat på en helt annan affärsidé. Att bygga en elmotorcykel för off road-körning.

”Det började med att jag sprang in i cykel- och motorcykeltillverkaren Quantya på ISPO-mässan i München för sju–åtta år sedan. De stod där med en elmotorcykel som jag blev sugen på att köpa, trots att jag inte är någon motorcykelkille i grunden. Det som lockade var att kunna komma ut i terrängen utan att skita ned eller störa någon.”

Något köp blev det inte, men fröet till den nya satsningen, Cake, hade slagit rot.

”Motorcykelbranschen är lite räddhågsen och bygger elmotorcyklar på traditionellt sätt med samma konstruktion som ligger till grund för att hantera en förbränningsmotor. Upplevelsen blir i och för sig jätteintressant, men cykeln ser fortfarande exakt ut som motorcyklar alltid har gjort.”

Efter att ha fått se designen på den första produkten från Cake kan Di intyga att den kommer att sticka ut bland konkurrenterna.

”Vi bygger en hoj som väger 60 kilo i stället för 120. Och den elektriska driv- linan är enkel att underhålla och insteget att börja köra, även för den som inte är van, blir lågt. Medan branschen inte vill fjärma befintliga kunder pratar vi mer om naturupplevelsen och ’outdoorkänslan’.”

För att lära sig mer om både bensin- och eldrivna crossmotorcyklar har Stefan Ytterborn köpt på sig en ansenlig mängd fordon som han och ett testlag på kring 100 personer har fått utvärdera.

”Den ovane föraren tycker att de traditionella motorcyklarna är stora, tunga och svårhanterliga, medan de små tillverkarna som byggt mindre elmotorcyklar har lockat fram en helt annan känsla. Det är den vi är ute efter men med en premiumprodukt med de bästa komponenterna.”

Mycket av testerna sker på mark nära lantstället på Gotland som Stefan Ytterborn har fått arrendera.

”Alla fordonstillverkare ska ju ha en hemlig testanläggning. Vi har låtit ett hundratal personer testa olika hojar och gjort analyser nu under ett par års tid.”

Cakes produkter ska byggas i Taiwan där man har ett kontor sedan ett par månader tillbaka.

”Jag har haft fantastiska kolleger genom åren och jobbat väldigt mycket med att hitta rätt leverantörer, vilket lärt mig sortera bort tröghet i systemet. David Earl, med bakgrund på några av världens största cykeltillverkare, delar sin tid mellan San Francisco och kontoret i Taipei. Han kan allt jag inte kan och har dessutom rätt ingångar till alla upptänkliga leverantörer av kolfibertillverkning och aluminiumfräsning och så vidare. Det har på många sätt kapat en massa ledtid för oss.”

De första prototyperna ska vara klara och komma till Sverige under våren 2017.

”Vi ska göra fyra modeller på fem år. Den första modellen lanseras om ett år.”

Off road-marknaden omsätter omkring 300 000–350 000 motorcyklar per år. Cake har målet att ta 10 procent av den marknaden inom tio år, och alltså sälja omkring 30 000–35 000 elmotorcyklar per år.

Hittills har Stefan Ytterborn satsat 5 miljoner kronor i Cake, men han räknar med att stänga en emissionsrunda i januari som ska trygga verksamheten fram till dess att den första produkten finns till försäljning. På sikt räknar han med att behöva ta in 200–250 miljoner kronor genom emissioner innan bolaget blir bankfäigt och kan hitta parallella finansieringsformer.

”Jag har ju tränat på det här en gång förut, har många upparbetade kontakter och många intressenter. Enligt plan ska Cake om fem år vara lika stort som Poc är i dag och på sikt så är det en verksamhet som har potential att bli tio gånger större.”

Stefan Ytterborn räds inte konkurrens.

”Det finns många skitduktiga ’garageaktörer’ som håller på, men det är långt ifrån färdiga industriprodukter det handlar om. Och så finns det etablerade aktörer, som KTM exempelvis, som bygger elhojar, men de bygger i princip vanliga motorcyklar som sedan byggs om för eldrift. Vi bygger något annat.”

Priset för den första elmotorcykeln från Cake, en ’limited edition’, kommer att ligga på 14 000 euro, motsvarande 135 000 kronor. En senare version kommer att kosta 12 000 euro, motsvarande 115 000 kronor.

Och trots att det är en elcross för friluftsentusiaster det handlar om, så räknar Stefan Ytterborn med att en annan kundgrupp ska bli minst lika stor på sikt: pendlarna som vill åka med eldrift till jobbet, men som inte vill fastna med Teslan i trafiken.

”Man kan lugnt konstatera att det inte rör sig om någon hajp eller trend. Elektrifieringen av transporter är något som händer här och nu, och därvidlag är vi bara en spelare i en större förändring. Det är väl tveksamt om det kommer att finnas några förbränningsmotorer om tio år, så ur det perspektivet är vi inte så unika”, säger Stefan Ytterborn.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera