Di Weekend NYHETER

Guldregn över rinkens riddare

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Daniel Brodin i Djurgården och Robin Kovacs i Luleå under en match i SHL mellan Djurgårdens IF och Luleå Hockey på Hovet i Stockholm.

Nils Petter Nilsson/TT

Den svenska högstaligan i ishockey, SHL, drar in mer pengar än någonsin tidigare, visar en rapport från revisionsbyrån EY. Samtidigt skärps kraven och klubbarna är pressade att prestera, både ekonomiskt och sportsligt. En misslyckad säsong med degradering innebär en helt ny ekonomisk verklighet. ”Det är brutalt”, säger Mikael Bergsten, partner på EY.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

På lördag startar en ny säsong av SHL. 14 klubbar gör i 52 omgångar upp om seriesegern. Tio lag får fortsätta med slutspel för att avgöra vilket lag som får höja Le Mat-pokalen.

Revisionsbyrån EY publicerar inför premiären för fjärde året i rad sin rapport ”Hur mår svensk elithockey?”. Den svenska högstaligan i ishockey är en miljardindustri, under förra säsongen omsatte klubbarna tillsammans 1,9 miljarder kronor.

Det var en ökning med 12 procent jämfört med fjolåret. Den främsta orsaken till lyftet var det nya lukrativa tv-avtalet med C More, en del av Bonnier Broadcasting som den svenska telekomjätten Telia är på väg att köpa. Tv-avtalet står för 28 procent av den totala omsättningen och uppgår till runt 530 miljoner kronor.

De ökade intäkterna hjälpte också klubbarna att gemensamt visa vinst, det totala rörelseresultatet landade på 74 Mkr.

”SHL mår bättre och har nu vänt tre förlustår till ett vinstår. Dessutom har omsättningen ökat med 204 Mkr. Det är starkt”, säger Mikael Bergsten, partner på EY.

Det ger även extra klirr i statskassan, under förra säsongen betalade klubbarna gemensamt in 588 Mkr i skatter och avgifter till staten.

FAKTA
SHL i siffror 2018/2019

Miljoner kronor

Nettoomsättning: 1 902

Totala kostnader: 1 870

Rörelseresultat: 74

Lönekostnader: 1 077

Intäkter för reklam och sponsring: 931

Inbetalda skatter och avgifter till statskassan: 588

Intäkter för tv-rättigheter: 530

Intäkter för entrébiljetter: 414

Eget kapital: 388

Publiksnitt: 5 828 åskådare

VISA MER

”Det innebär i sin tur att när du som supporter betalar 100 kronor i entrébiljett för att se på SHL-hockey, går minst 142 kronor rakt in i statskassan”, säger Carlos Esterling, partner på EY, och påpekar att den egentliga summan är större eftersom klubbarna bidrar till att skapa sysselsättning och skatteintäkter även i nästa led.

Samtidigt höjs de ekonomiska kraven för att få vara en del av svensk elithockey. Men det har inte hjälpt alla. Under sommaren har den hockeyallsvenska klubben IK Pantern begärts i konkurs och flera klubbar har tvingats söka dispens.

Allsvenskan laddar för viktig säsong

I SHL var kravet för förra säsongen att klubbarna skulle ha 5 Mkr i eget kapital. Den enda klubb som inte klarade det är Malmö Redhawks, men de har beviljats dispens. Kravet höjs dock år för år, till säsongen 2022 förväntas SHL-klubbarna ha 10 Mkr i eget kapital. Och dispens kan man bara få var en gång vart femte år. 

I dagsläget är de 9 av de 14 klubbarna som klarar det kravet. För Malmö Redhawks gäller det att under den här säsongen öka sitt eget kapital till minst 6 Mkr, annars väntar tvångsnedflyttning.

”Det är väldigt svårt att leda en elitidrottsklubb. Det kräver extremt duktiga ledare”, säger Carlos Esterling.

Klubbarnas största utgift är inte oväntat personalkostnader. Runt 60 procent av intäkterna går till att betala spelare, ledare och annan personal. Ju högre intäkter, desto bättre spelartrupp kan du avlöna.

Förra säsongens etta i serien, Färjestads BK, hade den dyraste truppen i hela SHL. Men i slutspelet tog det stopp mot Djurgården som i finalen besegrades av Frölunda med 4–2 i matcher.

För andra året i rad var Brynäs IF det lag som underpresterade allra mest. Den klassiska klubben hade de näst högsta personalkostnaderna i hela SHL, men laget mäktade bara med en elfteplats och tog sig inte ens till slutspel.

Demontränaren ska ta Björklöven till SHL

Men det kunde ha varit värre. Timrå och Mora hade visserligen minst pengar att lägga på spelare, men de hamnade också sist respektive näst sist i tabellen. Som om inte det var illa nog åkte båda klubbarna ut ur SHL i kvalspel. En hård smäll sportsligt, men även ekonomiskt. Revisionsbyrån EY konstaterar i sin rapport att en degradering i genomsnitt innebär en minskad omsättning på runt 30 Mkr, motsvarande 33 procent.

”Jämför det med näringslivet om våra börsföretag skulle tappa 33 procent av sin omsättning från ett år till ett annat. Det är brutalt”, säger Mikael Bergsten, partner på EY.

Men för Leksand och Oskarshamn, som tog sig upp till den svenska elithockeyns finrum väntar en ny ekonomisk verklighet. De senaste åren har de klubbar som tagit klivet upp i SHL ökat sin omsättning med runt 30 Mkr. Men det gäller att hålla koll på utgifterna, hotet om nedflyttning innebär en risk att klubbarna fattar ekonomiska beslut som ställer till problem i framtiden.

”De sportsliga målen blir oftast kortsiktiga då klubbarna har två ”bokslut” per vecka, i och med två spelade hockeymatcher. Samtidigt finns det krav på att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar, det är en stor utmaning”, säger Carlos Esterling.