Hoppa till innehållet

Ginboomen har nått till Sverige

Mikrobryggerier är passé, nu vill alla ha gin i glaset.

Antalet gindestillerier ökar i en rasande fart och den svenska, lokalproducerade ginen rankas som världens bästa.

”Vi ville skapa det urbana destilleriet, en mötesplats där man kan ha kreativa samarbeten och en öppen verksamhet där folk kan hälsa på”, säger Anna Wikner, som driver Stockholms Bränneri med Calle Wikner.
”Vi ville skapa det urbana destilleriet, en mötesplats där man kan ha kreativa samarbeten och en öppen verksamhet där folk kan hälsa på”, säger Anna Wikner, som driver Stockholms Bränneri med Calle Wikner.Foto: Foto: Joey Abrait

Stockholms Bränneri är det första destilleriet i stan sedan statliga Vin & Sprit lade ned sin produktion på Reimersholme i slutet av 1970-talet. I en källarlokal i slutet av Folkungagatan står destillationspannan med smeknamnet ”Fåfängan”, som har kapacitet att producera 700 flaskor per sats.

Calle och Anna Wikner träffades när de båda studerade till civilingenjörer på Lunds universitet och flyttade sedan till Vancouver för att arbeta efter ett par år i Stockholm.

”Nästa trendvåg efter mikrobryggerierna var destillerierna som började poppa upp överallt. Vi började lära oss mer och mer om gin och reste runt i USA för att besöka olika producenter”, säger Anna Wikner.

Calle och Anna Wikner började experimentera med ett litet kemikit hemma i lägenheten i Vancouver.

”Vi destillerade en massa saker. Enbär och mängder av olika kryddor. Det är häftigt att se vad som händer när man lägger något i sprit, det smakar helt annorlunda. När man sedan destillerar det smakar det helt annorlunda igen”, säger Calle Wikner.

Sakta började ett recept ta form och hobbyn utvecklades till en idé om att skapa Stockholms första småskaliga destilleri.

”När det var dags att flytta tillbaka ringde vi Jon Hillgren på Hernö Gin som vunnit flertalet priser och fick råd om hur vi skulle gå till väga”, säger Anna Wikner.

Nu har Stockholms bränneri funnits i drygt ett år och räknar med att omsätta runt 2 miljoner kronor första året. Ginen serveras på Stockholmskrogar som Bar Agrikultur, Folii, Tjoget och Mathias Dahlgrens restauranger.

Vad är viktigast, att få in ginen hos privatpersoner eller på restauranger?

”Ur ett kommersiellt perspektiv kommer den största volymen från privatpersoner, men barer och restauranger är också viktiga, inte minst ur ett marknadspespektiv för att synas”, säger Calle Wikner.

Varför har gin blivit trendigt?

”Dels är det utbudsdrivet. Det kommer många nya producenter som gör nya tappningar på gin och det driver på intresset hos konsumenter. Definitionen av gin är bred, vilket gör att man kan utveckla olika typer gin med olika uttryck och användningsområden”, säger Calle Wikner.

”Allt går i cykler. Många av de klassiska drinkarna som Martini, Negroni och French 75 har gin som bas. De får en återupplivning i sig. På 1920-talet, fram till 1950–1960-talet, var gin spritsorten man föredrog”, säger Anna Wikner.

Många förknippar gin med Storbritannien, på 1600-talet blev gin något av en nationaldryck i landet. Under 1700-talet var konsumtionen så pass stor att parlamentet införde en särskild lag, även känd som ”The Gin Act”, som innebar skatt på försäljningen.

På 1800-talet blev ginen både torrare, lättare och fick högre status. Gin var det självklara valet till drinkar, fram till att vodka slog igenom på exportmarknaden runt 1960-talet.

Det är först på senare år som gin har fått ett rejält uppsving, bara i Storbritannien har antalet gindestillerier dubblerats sedan 2010.

Generellt sett fatlagras inte gin och kan säljas relativt omgående. Därför är spritsorten särskilt populär bland småskaliga producenter eftersom man kan mixtra med olika smaksättare, precis som hos Stockholms Bränneri. Karaktären på ginen beror helt på hur den destilleras och kryddsätts.

Försäljningen av gin låg på ungefär samma nivå från 2003 till 2014 innan den började öka. För två år sedan skedde ett tydligt trendbrott, när den totala spritförsäljningen ökade för första gången på flera år.

Enligt Systembolagets lanseringsplan för 2018 minskade försäljningen av både rom och vodka förra året, medan försäljningen av gin ökade med 7,1 procent.

Det finns en tydlig gintrend och framför allt finns det ett ökat intresse för gin i högre prisläge, både i Sverige och internationellt. Ginflaskor som kostar över 300 kronor utgjorde 2015 bara 2 procent av den totala ginförsäljningen, men under året trefaldigades volymerna.

En annan skillnad är antalet märken. I dag har Systembolaget 175 tillgängliga ginsorter, varav ett femtiotal är svenskproducerade. Jämfört med 2006 när det fanns 47 stycken sorter, varav åtta svenska.

Och världens bästa gin är faktiskt svensk. I år vann Skånska Spritfabrikens G Gin pris som världens bästa gin till gin & tonic vid den prestigefyllda internationella sprittävlingen IWSC i somras. Ett pris som tidigare vunnits av Hernö Gin.

I höstas släppte whiskeyproducenten Mackmyra sin första gin på marknaden och Spirit of Hven har också börjat tillverka spritsorten.

”En av anledningarna till att vi kände oss säkra på att göra just gin är att det finns en stark trend. Men Sverige ligger efter Europa och USA där den kommit ännu längre, så vi tror att vi kan se fram emot fler småskaliga destillerier i Sverige”, säger Anna Wikner.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera