Hoppa till innehållet

Ger cancersjuka barn hopp

Vart femte barn som insjuknar i cancer i Sverige överlever inte, en siffra som inte har förbättrats på 15 år. När entreprenörerna Johanna och Fredrik Malms treårige son Nelson dog av en cancertumör i hjärnan bestämde de sig för att göra något åt saken.

AGERAR. Efter att ha förlorat sin treårige son i cancer tog Johanna och Fredrik Malm initiativet till den kliniska prövningsenheten Hope. ”Vi står inte ut med att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige”, säger Johanna Malm.
AGERAR. Efter att ha förlorat sin treårige son i cancer tog Johanna och Fredrik Malm initiativet till den kliniska prövningsenheten Hope. ”Vi står inte ut med att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige”, säger Johanna Malm.Foto: Foto: Amanda Lindgren

Nelsons besvär började som magont. Ingen förstod att han led av något allvarligt, utan han skickades runt bland 14 olika läkare tills han plötsligt blev medvetslös.

En akut röntgen visade på en hjärntumör, och han överlevde mirakulöst en komplicerad operation på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

”Vi kastades in i cancervärlden lika plötsligt som man drabbas av en trafikolycka”, säger Johanna Malm.

Det var en obekant värld för båda Nelsons föräldrar, eftersom Johanna jobbar i finansbranschen och Fredrik är entreprenör och grundare av e-handelsbolag som European Web Lenses och Nordic Eyewear.

Nelson återhämtade sig, men tumören var aggressiv och cellgifter och strålning sattes in. Behandlingen hjälpte dock inte, utan Nelson dog den 14 september 2013. Hela förloppet tog tio månader.

”Livet delades upp i ett före och ett efter”, säger Fredrik Malm.

Nelson var en pigg, glad och tapper patient fram tills de två sista veckorna. Han tyckte mycket om sina sköterskor och läkare, och hans föräldrar såg hur hårt personalen slet. Men de såg också stora brister i vårdsystemet, som de inte hade väntat sig.

”Vi utgick ifrån att vi skulle få världens bästa vård när vi kom in på det här sjukhuset”, säger Fredrik Malm.

I stället insåg de att sjukhuset inte hade tillgång till moderna mediciner och teknik som används i många andra länder.

Via egna kontakter fick de höra talas om ett målsökande preparat som används i Kanada, och som fungerar på patienter som har en viss avvikelse på sitt DNA. De lyckades driva igenom en analys som visade att Nelsons DNA hade avvikelsen. Sedan importerade de själva preparatet genom att söka dispens hos Läkemedelsverket, men processen tog flera månader och när Nelson väl fick medicinen var det för sent. Han dog sju dagar senare.

Johanna och Fredrik Malm insåg också att det inte fanns någon organiserad verksamhet för att koordinera och inhämta information om innovativa behandlingsmetoder från barncancerkliniker i andra länder. Däremot finns sedan många år en sådan motsvarighet för vuxna, Kliniska prövningsenheten, KPE, som ligger under Radiumhemmet.

Johanna och Fredrik Malm tror att det är ganska okänt att överlevnaden i barncancer inte har förbättrats de senaste 15 åren.

I Sverige drabbas ett barn av cancer varje dag. Bland dem är det en femtedel som inte överlever. Det betyder att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar upp till 14 år.

”Vi vuxna har ett ansvar att ta hand om våra barn och se till att de får bästa möjliga vård, och de får de inte i dag. Vi ligger inte ens i topp i Europa”, säger Fredrik Malm.

Det råder också stor brist på barnonkologer och specialutbildade sjuksköterskor inom barncancervården i Sverige.

”Barn prioriteras lägre. En barnonkolog har mindre betalt än en vuxenonkolog, trots att utbildningen för barnonkologer är längre. Det borde vara tvärtom”, säger Johanna Malm.

Dessutom sker läkemedelsforskningen i första hand på preparat för vuxna. Den cyniska förklaringen är att den marknaden är större.

Efter sonens död bestämde sig Johanna och Fredrik Malm för att göra något konkret för att hjälpa de läkare de hade lärt känna. Därför startade de insamlingsstiftelsen Entrepreneurs for Good. Via stiftelsen har de inlett ett samarbete med Karolinska Institutet, KI, Karolinska Universitetssjukhuset, KS, och Barncancerfonden, som aldrig har samverkat med varandra på det sättet tidigare.

Resultatet har blivit den nya avdelningen Hope, som står för Hematologisk onkologisk prövningsenhet, på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där vårdas en handfull barn sedan i april.

”Där får de tillgång till kliniska studier av läkemedel och behandlingar som hittills inte har kunnat erbjudas i Sverige”, säger Fredrik Malm.

Tack vare Hope har Sverige beviljats medlemskap i den europeiska organisationen för barncancer, Innovative therapy for children with cancer, som består av närmare 50 forskningsinstitut. De stora läkemedelsföretagens forskningsavdelningar har ett direkt samarbete med denna organisation.

”Det är först nu svenska läkare kan ta del av det informationsutbyte som sker där. Nu har vi också en direktkanal till Europas bästa analyslabb, som ligger i Heidelberg”, säger Fredrik Malm.

Hope består än så länge av en verksamhetschef, två läkare och två sjuksköterskor.

Johanna och Fredrik Malm har säkerställt att det finns finansiering för det första året, men sedan behövs mer kapital. Barncancerfonden skjuter till pengar, och KI har beslutat att Entrepreneurs for Good får bedriva insamling i KI:s nätverk av filantroper

”Vår stiftelse har hittills donerat 1,6 miljoner kronor och genom samarbetet med Barncancerfonden och KI får vi in ytterligare 4 miljoner. Men på fem års sikt behöver vi sammanlagt 25 miljoner”, säger Johanna Malm.

Efter fem år är tanken att Hope ska vara självfinansierat via akademiska forskningsanslag och subventioner från läkemedelsföretag, på samma sätt som motsvarigheten för vuxna cancerpatienter finansieras i dag.

”Vi är glada att vårt initiativ har tagits emot så väl. Vi ser oss själva som katalysatorer i det här samarbetet, där många bidrar. Vi hoppas att vi kan inspirera andra till liknande insatser”, säger Johanna Malm.

”Mycket gick fel i vår process med Nelson, och vi kommer alltid att leva med vår sorg. Men vi har bestämt oss för att se framåt. Nu vill vi rädda andra”, säger Fredrik Malm.

Innehåll från EKNAnnons

Blekingebryggeri ska erövra Asien – med trippel hjälp från exportfrämjare

Även små svenska företag har stora möjligheter att sälja utomlands.

Ett exempel: Brygghus 19, som är ett mikrobryggeri med globala ambitioner.

Med på resan har de EKN, Almi och Business Sweden – samt en helt ny möjlighet att tappa öl på burk.

Kolla om EKN kan hjälpa er få JA från banken

Året är 2011 och en gång i månaden blockeras köket hemma hos Dan-Magnus Svensson i Karlskrona. Orsaken? Det ska bryggas öl. Tillsammans med Magnus Karlsson och Mikael Lundell experimenterar han med humle, malt och den tillhörande bryggeriprocessen. Och det går vägen: två år senare lanserar det nygrundade mikrobryggeriet Brygghus 19 sin första hantverksöl.

– Det började som en hobby, men steget till att starta bryggeriet och senare satsa på heltid kändes naturligt, och när vi sedan fick se vår första produkt hos Systembolaget gav det ytterligare mersmak, säger Dan-Magnus Svensson.

Där och då kändes Sverige stort nog, och exportplanerna långt borta. Men alla exportresor börjar inte med en uttänkt strategi, ibland räcker det med sociala medier.

– En dag fick vi ett samtal från en holländsk ölfestival som läst om oss. Och sedan satte det igång. Nästa beställning kom från Italien och efter det Hongkong. De hade också upptäckt oss via sociala medier.

Beställningarna gav energi och självförtroende.

– Numera söker vi aktivt exportmöjligheter och har sålt till flera europeiska länder. I dag står exporten för knappt 10 procent av vår omsättning, och vi ser en mycket stor potential.

Öl väger och vikt kostar

En utmaning vid export av drycker är naturligtvis vikten, som gör transporter dyra. Det i sin tur påverkar marginaler och försäljningsmöjligheter.

– Det innebär att våra produkter antingen blir dyra i utlandet eller att vi tvingas kompromissa med våra marginaler. Vi rör oss i premium- och superpremiumsegmenten, men likväl är det här en utmaning som vi måste hantera om vi vill öka våra exportvolymer.

En del av lösningen ligger i valet av förpackningsmaterial. Aluminiumburkar väger som bekant mycket mindre än glasflaskor. Men för att kunna tappa på burk krävs rätt utrustning. Med en omsättning på drygt 7 miljoner kronor fanns inte kapitalet för Brygghus 19 att investera i en paketeringsmaskin för burk.

Statliga garantin blev en smörjkanna

Som tur är fanns det hjälp att få.

– Sedan starten hade vi lån hos Almi och SEB. Almi rekommenderade att vi också skulle ta kontakt med EKN, Exportkreditnämnden. Ganska snart satt vi i ett möte med både Almi, EKN och vår bank SEB och fick ihop en riktigt bra finansieringslösning, säger Dan-Magnus Svensson.

Så här ser lösningen ut:

• Ett banklån från SEB

• En garanti från EKN som innebär att EKN delar kreditrisken med banken

• Ett statligt lån från Almi

• Riskkapital från nya och befintliga delägare

– Garantin från EKN minskade bankens risk och jag upplevde att de enklare kunde säga ja. Det känns som EKN:s deltagande gjorde att alla inblandade parter blev tryggare. EKN blev en slags smörjkanna som gjorde att allt flöt på smidigt.

2,5 miljoner öppnar upp världen

Det kan låta som att den här typen av lösningar är något som bara stora företag kan få till. Men både EKN och Almi vänder sig till bolag i alla storlekar. Det totala kapitalet i Brygghus 19:s fall uppgick till 2,5 miljoner kronor. För bryggeriet i Blekinge gör det all skillnad.

– Nu har vi kunnat köpa in en paketeringsmaskin för burkar och det sänker våra rörliga kostnader och transportvikter. Kostnaden för frakten blir mer rimlig. Maskinen har gått varm. Sedan driftsättningen i slutet av november har vi tappat över 130 000 burkar.

Framåt riktar Brygghus 19 blickarna mot Norge, Holland, Island, Italien – och österut. Just nu sitter de nämligen i möten med en annan svensk exportfrämjare, Business Sweden, om att delta i deras koncept Try Swedish och export till Singapore.

– Med stödet från EKN och de andra exportfrämjarna får vi helt nya möjligheter att nå ut med våra produkter, med bra marginaler. Stöden blir uppenbara möjliggörare av långväga export som till den stora asiatiska marknaden, säger Dan-Magnus Svensson.

Vi kan försäkra upp till 80 procent av bankens risk vid exportaffärer 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera