Hoppa till innehållet

Från Swedish Match till lejon

Nina Siemiatkowski sa upp sig från tjänsten som marknadsdirektör för Swedish Match för att följa en flock med vilda lejon i Kenya.
Nu tre år senare ställer hon ut sina bilder för första gången för att samla in pengar för att rädda djuren.

”Jag har undvikit det klassiska gula solljuset i mina bilder, jag vill hellre visa berättelsen om lejonens liv i vardagen”, säger Nina Siemiatkowski.
”Jag har undvikit det klassiska gula solljuset i mina bilder, jag vill hellre visa berättelsen om lejonens liv i vardagen”, säger Nina Siemiatkowski.Foto: Joey Abrait

”Jag hade ingen större kunskap om lejon första gången jag åkte till Kenya, men jag hade en idé om att göra en porträttserie av en familj med större djur”, säger Nina Siemiatkowski.

Hon är hemma i Stockholm och förbereder just nu sin utställning Book of Leon på galleri Grundemark Nilsson som ska öppna i augusti. Från tusentals bilder av tre generationer lejon i samma flock, fotograferade sedan 2012 i Kenya, har Nina Siemiatkowski valt ut 20 fotografier till utställningen och 36 bilder till utställningskatalogen. Presumtiva intäkter av utställningen ska gå till hennes och makens, Klarnagrundaren Sebastian Siemiatkowski, nystartade stiftelse och all vinst ska gå till verksamheten.

För Nina Siemiatkowski kom fotointresset tidigt. Under gymnasietiden i Stocksund fotograferade hon mycket och fick flera stipendier.

”Men efter examen var det lättare att söka till Handelshögskolan än att satsa på fotografi. Jag var nog rädd för att bli bedömd och misslyckas”, säger Nina Siemiatkowski.

Efter examen från Handels började hon arbeta som senior controller på Swedish Match och stannade på företaget i sex år, de sista två åren som marknadsdirektör.

”Jag arbetade otroligt mycket. En dag gick jag igenom min kalender sex månader tillbaka och kom fram till att 70 procent inte var roligt. Min slutsats då var att det var fel på min attityd”, säger hon och skrattar.

Men snart därefter tog hon beslutet att säga upp sig och göra något helt annat. Hon hade de ekonomiska förutsättningarna och paret hade då inga barn. Nina Siemiatkowski började på en fotoutbildning på Berghs i Stockholm. Under 2012 och 2013 etablerade hon kontakter i Kenya och hittade den lejonflock i nationalparken Maasai mara som hon har följt sedan dess. Hennes närmaste kollega på plats, massajen William Naurori, lärde hon känna under sitt första besök.

”Tanken var från början att fotografera allt under sex månader, men efter mitt första besök blev jag gravid. I stället blev det ett dokument över tid. Jag har följt en hel generation från att de har fötts, fått egna barn till att de har förlorat sina föräldrar. Det här är en av världens sista flockar med vilda lejon som jag har haft äran att följa, deras relationer, levnadsöden och personligheter.”

I Kenya bor totalt 45 miljoner människor och omkring 2 000 vilda lejon. I hela Afrika är siffran 20 000 lejon, vilket är hälften så mycket som för 20 år sedan.

”I östra Afrika är lejonet i princip utrotat”, säger Nina Siemiatkowski.

”Människor har fascinerats av lejon i alla tider, titta på allt från grottmålningar till nationalsymboler. Lejon är så lika oss, de är sociala rovdjur som lever i familjer med komplexa relationer sinsemellan. För mig har fotograferandet fått mig att fundera över liv och död och livets mening – vad vi lämnar över till våra barn”, säger hon.

Hon visar några fotografier, alla i mättade mörka färger och många detaljer och berättar bakgrundshistorierna – en lejonhona som letar efter sin unge som just har blivit nedstampad och dödad av bufflar, halva lejonflocken som ligger utslagna i hettan och sover på öppet fält under bar himmel, lejonhonan som gömmer sina ungar från gamar och hyenor, enorma flockar av gnuer som försöker passera Marafloden och hur lejonflocken väntar på dem på andra sidan för att ta de skadade djuren.

”Det är en grym plats. Men dödsdansen är värdig och tyst. De tittar på varandra, lejonet tar ett varv och så en omfamning och bett över halsen. Annat är det med hyenor, de är inte några snälla jägare”, säger Nina Siemiatkowski.

Under hennes månader i fält har hon fotograferat från en specialbyggd jeep genom skynken, uppe på biltaket och nere på golvet, ibland bara någon meter från 25 lejon.

”Jag är inte rädd för dem. De är inte intresserade av mig eller andra människor så länge man inte stör. Elefanter har jag däremot stor respekt för”, säger hon och berättar om en natt ensam i ett tält i ett läger ute i parken när en elefanthord kliver in i området och börjar äta från träden precis ovanför tälten.

”Jag låg vaken i flera timmar och har aldrig varit så rädd. På morgonen såg jag elefantbajs precis utanför min tältöppning och insåg hur nära de hade varit.”

2014 gifte sig Nina och Sebastian Siemiatkowski i Kenya i samma område där hon fotograferar. De undersköna bröllopsbilderna tagna av den kända svenska fotografen Jonas Peterson uppmärksammades bland annat av Huffington post och Daily mail.

”Jag lever i två parallella världar. Jag har en korg i garderoben i Stockholm med khakifärgade kläder som jag öser ner i en resväska ihop med barnmatsburkar och så åker jag till mitt andra hem i Kenya. Det är en märklig känsla”, säger hon.

Nyligen blev två av ledarhonorna i lejonflocken och en ung hane förgiftade av lokalbefolkningen. Lejonen hade rivit boskap som olagligt hade betat i nationalparken. Som hämnd lade boskapsägarna ut gift i kadavren.

”Många i lokalbefolkningen förstår att de vilda djuren är viktiga, men boskapen kan vara deras enda tillgång. Mycket handlar om okunskap, fattigdom och kultur. Men det finns ingen motsättning mellan att rädda de vilda djuren och bekämpa fattigdomen. Det är omöjligt att bevara djuren utan att samarbeta med lokalbefolkningen.”

Förutom att fotografera arbetar Nina Siemiatkowski med att hjälpa lokala organisationer med marknadsföring. I sommar ska hon till Zambia och senare till Malawi. Hon samarbetar med organisationerna Panthera, African Parks och Rewilding Lapland.

”Jag arbetar pro bono för dessa organisationer som del av arbetet med vår nystartade stiftelse. Jag vill fortsätta mitt projekt Book of Leon och berätta en historia om en lejonflock i vart och ett av de sju länder där det finns mer än 1 000 lejon kvar. Detta är den första av sju delar i mitt projekt”, säger Nina Siemiatkowski.

Innehåll från AudiAnnons

Så har världens bildesign förändrats i och med elektrifieringen

Elbilar förnyar bilvärlden med sina slanka former och smarta interiörer.

Nu kommer en ny suv som visar en ny väg med innovativ design och ny teknik.

– Det ska vara snyggt men också funktionellt, säger Audis kommunikationschef Irene Bernald.

Extern länk: Elektrifiering på nästa nivå – Audis nya premium-SUV

I takt med elektrifieringens framfart i bilindustrin har designens spelregler omdefinierats.

Från de skulpterade linjerna som skär genom vinden till de rymliga och innovativa interiörerna har elbilarna inte bara förändrat vår syn på mobilitet – de har revolutionerat själva sättet vi ser på och upplever bilar.

Enligt Irene Bernald, kommunikationschef på Audi, är det inte bara formen som förändras med elektrifieringen, utan även bilens själ och funktion.

– Eftersom lång räckvidd är ett av de viktigaste kraven på elbilar har aerodynamiken ökat ännu mer i betydelse, och mycket av utvecklingsarbetet sker i vindtunneln. Ibland kan det vara små detaljer som gör att luftflödet ändras och blir mer effektivt, säger Irene Bernald.

Exempelvis har ytan på undersidan av Audis elbilar samma mönster som en golfboll med små urgröpningar för att luften ska flöda på bästa sätt.

– Märkets identitet är viktig. Man ska känna igen att det är en Audi och alla elbilar har element i designen som visar att det är elbilar.

Unik elbilsplattform

Audis nya elektriska suv, Q6 e-tron, sticker ut med både sitt utseende och sin prestanda, med upp till 623 kilometers räckvidd och snabbladdning tack vare 800-voltsteknik.

– Bilen bygger på en helt ny unik elbilsplattform, Premium Platform Electric (PPE), där batteriet ligger i bottenplattan. Fördelen är att innerutrymmet kan optimeras, och det blir rymligare utan kardantunnel. PPE är också designad för att vara flexibel så att den kommer att kunna användas för många kommande modeller, både högre suvar och lägre bilar som till exempel kommande A6 Avant e-tron, berättar Irene Bernald.

Hur har övergången till elbilar påverkat ert designspråk?

– Teknik och design går hand i hand, det ska vara snyggt men också funktionellt. Audi leder utvecklingen inom belysningsteknik och har visat att strålkastare och bakljus både kan vara en integrerad del av bilens design och identitet, samtidigt som de har funktionerna som ökar säkerheten.

”Levande” bakljus

Q6 e-trons OLED-bakljus har 360 digitala delar som visar nya bilder var tionde millisekund genom en specialalgoritm. Det gör att de uppfattas som levande.

– Samtidigt är de uppkopplade mot molnet så att de kan visa varningstrianglar för att varna bakomvarande trafik om det behövs. De kan också öka i styrka om en bakomliggande bil kommer för nära för att uppmärksamma föraren, säger Irene Bernald.

Nya ikoniska modeller

I framtiden tror Audis kommunikationschef att interiören kommer få allt större betydelse.

– Vi tillbringar mycket tid i bilen och har krav på att det både ska vara effektivt och avkopplande. Interiören blir alltmer digital.

Nya Q6 e-tron har en stor panoramadisplay som kan kompletteras med en skärm för passageraren. Där samlas all viktig funktionalitet och där går det också att göra mängder av individuella inställningar.

– Samtidigt ser vi en motsatstrend där den övriga inredningen som kontrast blir mer ombonad med trä och mjuka, stoppade och återvunna material. I takt med att vi ställer om och elbilar blir det nya normala ser jag fram emot ännu fler unika och ikoniska modeller.

Extern länk: Kraftfullt utseende, dynamiska proportioner och imponerande köregenskaper – här är nya Audi Q6 e-tron 

 

Mer från Audi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Audi och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera