Antalet elever som driver UF-företag har ökat stort de senaste 20 åren. 1995 var det drygt 5 000 unga företagare. Läsåret 2016–2017 är det nästan 28 000.
”Många tror att det är svårare än det egentligen är. Vi vet att alla kan driva UF-företag. Det handlar mycket om att våga och ha självförtroende”, säger Susanna Mörner, kommunikationsansvarig på UF.
Ung Företagsamhet är en politisk obunden organisation som stöds av staten via Skolverket och det privata näringslivet. Den ingår i den globala rörelsen Junior Achievement som startade i USA för hundra år sedan. I Sverige har gymnasieelever utbildats i entreprenörskap sedan 1980. För sex år sedan började man även med utbildning på grundskolan.
De flesta driver UF-företag i trean, men några skolor har det redan i tvåan. Det finns möjlighet att starta UF på alla gymnasieprogram, men det görs mest på ekonomiprogrammen.
Samarbete är en viktig beståndsdel när skoleleverna bygger upp sina företag. Det vanligaste är att UF-företag består av grupper på 3-4 personer.
”Vi rekommenderar att man ska vara flera för gruppdynamiken och för att ta vara på varandras kompetenser”, säger Susanna Mörner.
”Ju tidigare barn lär sig om entreprenörskap desto större är sannolikheten att de ser ett eget företag som en möjlighet längre fram. Därför har vi utbildningsmaterial som kan användas redan från årskurs ett”, säger Susanna Mörner.
"MAN MÅSTE HA ETT BRA TEAM RUNT SIG"
”När jag städade för ett tag sedan hittade jag ett gammalt visitkort med mitt UF-företag. Det var kul att se att jag redan då var vd”, säger 33-åriga Emilia Lindmark om sitt företag under gymnasietiden.
Som många UF-företag tog allt avstamp i egna erfarenheter. Affärsidén var att erbjuda högstadieskolor bra sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt tänk kring jämställdhet.
”Den undervisning vi själva fått var så dålig så vi visste att det fanns ett behov”, säger hon.
Hennes man, Erik Lindmark, som hon nu äger och driver E & E Glasses tillsammans med var också UF-företagare. Som fotbollskille var hans affärsidé en tejp som skulle hålla fast benskydden.
De träffades på universitetet när de båda var med i ett projekt för socialt entreprenörskap och något år efter examen tog idén om att starta ett företag ihop form. Det blev glasögonbranschen.
”Vi såg båda dåligt och var trötta på utbudet av bågar. Antingen var de väldigt dyra eller billiga av dålig kvalitet. Det fanns heller ingen som hade en bra varumärkesstory utan det var mest stora märken som tillverkades på licens”, säger Emilia Lindmark.
Eftersom de båda kom från Norrland utgick de från det norrländska landskapet och skapade bågar som uppkallades efter orter i norr. Ytterligare en dimension var att göra dem ekologiska och giftfria och tillverkade av till exempel renhorn och trä i stället för plast.
”Vi kunde inget om tillverkning av glasögon men vi trodde på idén och på att driva företag. Vi tycker om livsstilen.
De första åren var tuffa, men sedan har det rullat på med plusresultat de senaste tre åren. Nu har bolaget åtta anställda och omsatte 12 miljoner kronor i fjol. Efter en lyckad start på en internationell satsning väntas omsättningen bli tre gånger så stor i år.
"UF ÄR ETT BRA STEG IN I FÖRETAGSVÄRLDEN"
Fem gymnasiekillar som läser ekonomi på Göteborgs Högre Samskola har ett av de drygt 8 600 UF-företag som drivs det här läsåret. De har delat upp rollerna mellan sig: Niclas Klausson, utvecklare, Robert Rohlén, vd, Oskar Åkesson, marknadsansvarig, Oscar Pålsson, ekonomiansvarig och Fabian Dahlgren, säljare.
”Vi fungerar bra ihop”, säger Robert Rohlén och Oskar Åkesson lägger till:
”Vi hade hört en del om att det kan uppstå konflikter, men vi har försökt att lyssna på varandra och undvikit bråk”.
I kursen ingår att jobba fram en affärsidé, ta in riskkapital om det behövs som sedan lämnas tillbaka, lära sig om hur ett företag är uppbyggt, arbeta med marknadsföring, få en budget att hålla, författa en årsredovisning och sedan i slutet avveckla bolaget.
”UF är ett bra steg in i företagsvärlden för att känna på hur entreprenörslivet är på riktigt. Här får man uppleva både med- och motgångar vilket jag tror man lär sig bäst och mest av. Jag har lärt mig att ta en idé, sätta ihop ett team och göra idén till verklighet”, säger Niclas Klausson, som redan innan hade drivit ett företag med sin bror där han tryckte och sålde mobilskal.
I sitt UF-företag, Hittauf, har de utgått från just UF-världen. De driver en sajt där andra UF-företag kan marknadsföra sig och sälja sina produkter. Tanken är att ge alla de roliga, kreativa och i bland udda idéer som kläcks av skoleleverna större spridning.
Nu har de runt 200 företag på sin digitala plattform. Först var deras tanke att ta betalt av UF-företagen, men nu jagar de i stället annonsörer. I vår är det hektiskt för alla UF-företagare eftersom företagen ska visas upp på mässor runt om i landet och pris delas ut i flera kategorier som Årets tjänst, Årets affärsplan, Årets grafiska profil och Årets digitala kommunikation.
”Tävlingsmomentet är roligt. Vi har alla hållit på med idrott och gillar att tävla”, säger Robert Rohlén.
