Hoppa till innehållet

Framtidens ärtsoppa är grön

Vad finns på våra tallrikar år 2040?
I en stor rapport som tagits fram för matjätten Ica spås både hållbar produktion och rymdinspirerad mat ta större plats när vi ska äta mer klimatsmart.

DET NYA FLÄSKET. Kocken Filip Fastén, som driver restaurangen Agrikultur, skär upp fingeralg från västkusten, som ska ge fyllig smak till en soppa på favabönor.
DET NYA FLÄSKET. Kocken Filip Fastén, som driver restaurangen Agrikultur, skär upp fingeralg från västkusten, som ska ge fyllig smak till en soppa på favabönor.Foto: Foto: Jesper Frisk

Den gröna algen är nästan självlysande när Filip Fastén plockar upp den ur plastlådan.

”Den här fingertången kommer från västkusten, den går att odla men just den här har plockats upp av fridykare”, säger han och börjar skära upp den i stora bitar.

Som kock och medgrundare till den hyllade restaurangen Agrikultur i Stockholm är han van vid att ta vara på både vanliga och ovanligare råvaror. På restaurangen lagar han mat i säsong och försöker ta vara på allt som svensk skog, åker och hav har att erbjuda.

Och just alger tror han att vi kommer att se mycket mer av i framtida svensk matlagning, till exempel som substitut för fläsk i den ärtsoppa på favabönor som nu står och puttrar på spisen.

”Fördelen med algen är att den tillför samma djupa smak som köttet har. En upplevelse man också kan få med jordärtskockor.”

Men algkryddad bönsoppa är bara en av rätterna Filip Fastén tror att vi kan äta i framtiden. Med grund i en rapport som matvarujätten Ica tagit fram med hjälp av innovationsbyrån Sprillo har han lagat flera vardagsrätter som kan bli standard 2040.

I rapporten presenteras fem områden som framtidens mat kommer att kretsa kring. Dessa har identifierats genom intervjuer med ett trettiotal experter, forskare, kockar och entreprenörer. En trend är att köttkonsumtionen får stå tillbaka för en större växtbaserad och hållbart producerad variation på tallriken, som också kräver att jordbruket utvecklas och blir mer mångfacetterat.

En annan framtidsspaning är att betydligt mer av vår mat spås vara odlad i staden, eftersom omkring 2,5 miljarder människor väntas bo i storstäder år 2050.

I dag kommer cirka 20 procent av Sveriges inhemska matproduktion från stadsmiljöer. Men med hjälp av bland annat höghöjdsväxthus skulle matproduktionen i staden kunna öka, till exempel skulle ett växthus stort som en av Hötorgsskraporna kunna föda 24 000 människor, enligt rapporten.

Men framtiden ligger inte bara i producenternas händer. På konsumentsidan ser rapportförfattarna ett ökat intresse för att mäta näringsintag. Det i sin tur skulle kunna påverka när vi äter och vilka varor vi efterfrågar.

”En viktig slutsats i rapporten är att vi måste ställa om hur vi äter, inte minst när det gäller svinnet. I dag slängs en tredjedel av all mat i Sverige. Det är som att man skulle kassera var tredje bil på Volvobandet. Helt galet! Och där ser vi att alla – jordbrukare, politiker, handlare och konsumenter – sitter på en del av lösningen”, säger Christina Cheng, trendanalytiker på företaget Sprillo som ligger bakom rapporten.

Hur säker är du på att framtidens mat ser ut som den i rapporten?

”Jag tror absolut att vi kommer att äta ungefär så. Hos konsumenten har genomslaget redan skett, som när Naturskyddsföreningen pekade på hur mycket bekämpningsmedel som finns i druvor. Det har triggat viljan att konsumera mer ekologisk och hållbart, men där har till exempel livsmedelbutiker en roll att spela för att erbjuda de varor som efterfrågas.”

För allt i framtiden är inte ljust. Skulle världen inte lyckas hålla sig till Parisavtalet, som ska begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, spås kosten bli betydligt fattigare framöver. Med mer försurade hav skulle endast odlad fisk finnas att äta. Och om klimatet förändras kan pollinatörer som bin få svårare att överleva vilket skulle begränsa vilka växter som går att odla.

”I ett sådant krisscenario skulle vi bli tvungna att blicka mot rymden, vilket redan är på gång när stora företagare som Elon Musk, Jeff Bezos och Richard Branson alla driver rymdturismfrågan.”

Rymden är också intressant ur ett matproduktionsperspektiv. För att kunna odla där skulle det krävas jättelika så kallade hydroponiska system, där koldioxid, värme, ljus och syre cirkulerar i slutna system och tas till vara på bästa sätt.

En framtidsingrediens som många talar om men som dock fått liten plats i rapporten är insekter. Filip Fastén har visserligen använt sig av larvpulver i ett av recepten, men han är själv skeptisk.

”Att vi i framtiden kommer att fritera larver tror jag inte kommer att hända, men insektsmjöl kanske kommer att kunna användas som komplement i matlagning”, säger han.

Vilken framtidstrend tror du mest på?

”Jag tror absolut att vi kommer se en minskad köttkonsumtion. Att beställa till exempel en hel piggvar eller en enorm köttbit på restaurang tror jag kommer att bli oerhört lyxigt. Kanske blir det bara något vi kommer att kunna berätta om för våra barnbarn”, säger han och fortsätter:

”I stället tror jag att vi kommer att behöva värdesätta andra råvaror mer, som vitkål och rotfrukter. Vi behöver bara bli bättre på att förstå ansträngningen som krävs för att producera dem för att grönsaker ska bli lika sexigt som kött att äta.”

Innehåll från Link MobilityAnnons

Automatiserad kommunikation skapar bättre kundrelationer

Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility.
Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility.

Att en personlig kommunikation skapar bättre kundrelationer säger sig självt, men genom att automatisera flera steg genom kundresan kan ni dessutom spara pengar och minska antalet kundärenden.

Kunder ställer idag högre krav på de bolag de väljer och flera faktorer spelar in i den processen – pandemin påskyndade den digitala köpresan, inflationen har gjort oss mer prismedvetna, större intresse kring miljö och givetvis den personliga kopplingen med bolaget. Men kan en automatiserad kommunikation vara svaret på allt detta?

– Självfallet löser inte kundkommunikationen alla utmaningar, men vi är övertygade om att bolag idag måste satsa mer på en transparent och personlig kommunikation för att kunna behålla och öka sin kundkrets. Mer än hälften av alla onlineköp sker via mobiltelefoner och vi kan idag jämföra priser, recensioner och utbud med bara några knapptryck, säger Robin Jonsson, Sales Director på LINK Mobility. 

Tillgänglighet skapar möjligheter

Människor har idag flera kontaktytor jämfört med tidigare, och genom att implementera rätt kommunikationsstrategi kan bolag ge en enhetlig upplevelse som gör att fler konverterar och stannar kvar.

– Vi ser att flera bolag har utmaningar med tillgänglighet i de kanaler deras kunder föredrar, eller att bolag inte har en självklar strategi för de olika kanalerna. Vi har hjälpt flera bolag att automatisera deras kundkommunikation med allt ifrån notiser vid driftavbrott, betalningspåminnelser och personliga erbjudanden, säger Robin och fortsätter: 

– I många fall har bolaget endast kontakt med kunden vid fakturering eller i supportärenden och desto viktigare blir det att kommunikationen blir rätt. Det finns stor potential för energibolag att ta sin kommunikation till nästa nivå och vi ser flera uppstickare på marknaden som gjort just detta. Kunder söker dialog och vill ha snabb återkoppling för att stanna kvar, och det är där vi kan hjälpa till. 

– Vi på LINK vet att de allra nöjdaste kunderna är de som kan kontakta bolag i den kanal de själva föredrar, och det är där vi kan hjälpa er. Alla våra lösningar och kanaler går att automatisera för att spara tid och pengar – och givetvis skapar det otroliga affärsmöjligheter för våra kunder.

Om LINK Mobility
LINK Mobility är en global CPaaS-leverantör av mobilkommunikationslösningar och hjälper idag över 40,000 företag världen över. Vi har ett brett utbud av innovativa och skalbara lösningar som skapar värdefull konvergens mellan företag och kunder. LINK är noterat på Oslo Börs under tickern LINK.

Besök LINK Mobilitys hemsida för att läsa mer.

Mer från Link Mobility

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Link Mobility och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera