Hoppa till innehållet

Förvaltar historia

I slutet av 1700-talet planerades mordet på Gustav III på Hufvudsta Gård i Solna.
Familjen Wibom har ägt gården i 200 år, och som sjunde generationens ägare hyr Johan Wibom i dag ut lokalerna till företag.

ANRIK PLATS. Johan Wibom har bott på Hufvudsta Gård i hela sitt liv. Sedan 1996 är det också hans arbetsplats då han tog över ansvaret av förvaltningen.
ANRIK PLATS. Johan Wibom har bott på Hufvudsta Gård i hela sitt liv. Sedan 1996 är det också hans arbetsplats då han tog över ansvaret av förvaltningen.Foto: Jack Mikrut

”Var det inte här på Hufvudsta Gård som mordet på Gustav III planerades?”

Johan Wibom är van vid att svara på frågan. Som ansvarig för Hufvudsta Gård i Solna har han många historier.

Fram till 1817 hade gården flera ägare, men det platsen är mest känd för är just att det var här som mordet på Gustav III planerades.

Enligt vissa historieskrivningar ägde konspirationen rum i den tidigare huvudbyggnaden, som senare flyttats ett hundratal meter norr om gården. Enligt Johan Wibom, vars släkt ägt Hufvudsta Gård i 200 år, ägde konspirationen rum i flygeln där han själv bor i dag. I ett av rummen på nedre våningen, där Johan Wiboms föräldrar bor, finns kulhål bevarade bakom en tavla. Det skulle kunna vara spår efter en provskjutning.

”Det är de rummen som finns beskrivna av de som var med. Kakelugnarna, väggfälten, entrén och så vidare. Jag skulle gissa att mordet planerades i flygeln där vi bor, men man får dock vara ödmjuk för fler teorier.”

Claes Fredrik Horn, Adolph Ribbing och Jacob Johan Anckarström dömdes alla till döden genom halshuggning, men grevarna benådades.

Claes Fredrik Horn, den dåvarande ägaren till Hufvudsta Gård och en av konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, landsförvisades till Köpenhamn. Johan Wiboms anfader med samma namn köpte senare gården av hans son, och beslöt sig för att bygga ett pampigare hus, stall, statarbyggnader, bränneri och bageri.

Sedan dess har åtta generationer Wibom huserat i de två gula flyglarna. Johan Wibom och hans fru Josefine delar i dag den vänstra flygeln tillsammans med sina föräldrar. Johan Wibom tar oss runt bland byggnaderna som en gång i tiden var bland annat bränneri och bageri. I dag är i princip allt anpassat till kontorslokaler som Johan Wibom hyr ut till ett 20-tal olika företag.

Drygt 175 personer rör sig i Hufvudsta Gårds olika lokaler varje dag. Det stora huset kallas i dag för ”Slottet”, men huruvida Hufvudsta Gård är ett slott eller en gård råder det delade meningar om.

”Det har aldrig varit ett slott egentligen, det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att något ska få kallas ett slott”, säger Johan Wibom som bara benämner det som huvudbyggnaden.

Johan Wiboms primära uppgift är att skapa intäkter för att restaurera och underhålla gården, ett arbete som hans farbror och far började med på 1970-talet. 1996 sålde Johan Wibom sitt företag och tog över ansvaret att förvalta gården efter att ha arbetat som entreprenör i it-branschen.

”Jag har bott här hela mitt liv, så jag har aldrig flyttat hemifrån. Det är lite speciellt. När jag var liten var vi mycket mer ensamma här, runt om fanns mest skog som jag minns det. I dag har vi hamnat mer i centrum och väldigt nära Stockholm. Det är en ny tid och än mer viktigt att gården får leva bevarad”, säger Johan Wibom.

Förutom att bygga nya lokaler som ska inrymma fler företag arbetar Johan Wibom med att återställa alla byggnader till originalskick. Exteriören på huvudbyggnaden är klar sedan tre år tillbaka och nu arbetar han med de intilliggande flyglarna. Han räknar med att arbetet kommer att ta åtminstone 20 år till.

”Arbetet kräver mycket kunskap och tålamod, men framför allt varsam hantering och ett passionerat intresse. Allting tar mycket längre tid än vad man tror. Men det är också en del av glädjen”, säger Johan Wibom som själv samlar på antikviteter mellan 1750- och 1830-talet.

Är det inte tröttsamt att bo och arbeta på samma plats?

”Jo det skulle man kunna tycka, men jag har nog aldrig känt så. Miljön här är väldigt inspirerande och dagarna ser aldrig likadana ut.”

Innehåll från QuickbitAnnons

Snabba betallösningar får kryptobolaget att växa snabbt

Svenska fintechbolaget Quickbit växer just nu snabbt tack vare sina lösningar för e-handlare som vill ta betalt i kryptovaluta eller endast nyttja fördelarna med blockkedjan i sina betalningar.

– Vi har en stark produktportfölj som är mycket konkurrenskraftig även internationellt, säger Daniel Sonesson, vd för Quickbit.

Läs mer på Quickbit.com 

Globaliseringen och den ökande e-handeln har skapat en växande efterfrågan på betalningar och överföringar som dels är säkra, men också snabba och smidiga. För att möta framtidens efterfrågan grundades Quickbit 2016 och man har nu byggt upp ett ekosystem av lösningar som underlättar för människor och företag att använda kryptovaluta i sin vardag.

– Vi är duktiga på att utnyttja fördelarna med blockkedjan som ger trygga och hackningsfria betalsätt. Blockkedjan möjliggör omedelbara internationella överföringar mellan människor till låga kostnader, och växling mellan olika valutor till minimala avgifter. Det är även möjligt att följa hur kryptovalutan har bytt ägare, säger Daniel Sonesson.

Snabba överföringar

Quickbits produkter hjälper handlare att kunna få pengarna på kontot i samma ögonblick som de säljer sin vara, understryker Daniel Sonesson.

– Våra lösningar innebär att handlarna inte ens behöver hålla på med kryptovalutan själva. Vi kan sköta det ”jobbiga” som kryptovaluta kan innebära och sköta växlingen till deras nationella valuta.

Hela sex procent av svenskarna har investerat i kryptotillgångar, enligt Finansinspektionens rapport ”Hushållens ekonomi” (2023). Globalt växer antalet kryptoägare kraftigt. För Quickbit märks det ökande intresset tydligt - bolaget befinner sig just nu i en stark tillväxtperiod. 

– Vi har genomgått ett intressant år där vi har fortsatt att utveckla vårt erbjudande. Vi ser att en allt större bredd av företag blir mer och mer nyfikna på att jobba med oss eftersom de ser att våra produkter fungerar.

Daniel Sonesson, VD för Quickbit
Daniel Sonesson, VD för Quickbit

Många marknader ger tillväxt

– Vi satsar på en fortsatt stark, global tillväxt. Vi rör oss i en riktning nu där vi ser att intresset för vår produktportfölj bara ökar. Inom några år kommer Quickbit att vara en av de stora dominanterna internationellt som hjälper allt fler branscher och stora globala kunder att förse sina slutkunder med ännu smidigare och säkrare betalningssystem.

En viktig nyckel till framgången är att bolaget jobbar mot många olika marknader, framhåller Daniel Sonesson:

– Våra lösningar begränsas inte av landsgränser vilket gör att vi kan expandera geografiskt i hög takt till alla marknader där kryptovaluta är tillåtet.

– Vi har unika produkter som hjälper handlarna att kunna nå en alltmer växande kundgrupp av människor som förfogar över digitala tillgångar, som till exempel kryptovaluta. Det gör att de plötsligt kan nå en marknad som de inte tidigare har nått.

Förutom att erbjuda en produktportfölj riktad mot handlare i alla branscher som vill ta betalt i kryptovaluta har Quickbit även utvecklat lösningar riktade mot konsumenter.

Skalbar affärsmodell

– För oss innebär det ökade möjligheter för tillväxt när allt fler människor och handlare på fler marknader använder våra lösningar.

Daniel Sonesson säger att tillväxt visserligen kan vara utmanande, men att han känner en trygghet även under det höga tempot framåt tack vare Quickbits affärsmodell. 

– Den är skalbar och lönsam i grunden. Det innebär att vi kan växa i hög takt utan att göra större investeringar, vilket gör att vi kan fortsätta vara lönsamma trots stark tillväxt.

Läs mer på Quickbit.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Quickbit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera