Di Weekend NYHETER

En grön höjdare på tillväxt

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

ODLAR PÅ HÖJDEN. Natalie de Brun Skantz, Petter Olsson och Robin Lee är grundarna till Grönska, som är först ut i Sverige med vertikal odling.

Foto: Jack Mikrut

Färska grönsaker året runt – som har odlats mitt i stan. Det låter som science fiction, men nu dyker allt fler företag upp som satsar på hyperlokal odling på höjden. Ett av dem är Grönska, som i veckan har säljstart för sin källarodlade basilika.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Garageporten i Hammarbyhöjden, i Stockholm, glider sakta upp och blottar en bred nedförsramp och en kylig källarlokal. Hit ner finns det inte en chans för solljuset att nå. Det behövs inte heller. För bakom en växthusvägg av bubbelplast är cirka 600 basilikaplantor på stadig tillväxt ändå.

”De små ställde vi in här för ungefär en vecka sedan, medan de stora har stått i snart fyra veckor”, säger Petter Olsson, medgrundare och odlingsansvarig på Grönska.

Med en golvyta på endast tre kvadratmeter har i stället höjden i lokalen utnyttjats, och odlingen är i tre våningsplan. De blå och röda ledlamporna på varje våning har gett basilikan både det ljus och den värme som krävs för att få den att växa.

Dessutom helt utan jord. Här är det hydroponisk odling, enkelt uttryckt odling i ett slutet vattensystem, som gäller. En teknik som just nu undersöks som en möjlighet för att odla i rymden.

”Det låter komplicerat, men är egentligen ganska lätt. För med ett slutet system, som vi har, behöver vi i princip inte röra plantorna under de fyra veckor de växer”, säger Petter Olsson.

FAKTA
Vertikal odling i världen

De senaste fem åren har intresset för vertikal odling ökat. Det är en odlingsteknik där man utnyttjar höjden för att öka odlingsytan, många gånger sker odlingen därför på flera våningsplan.

Den första kommersiella odlingen öppnade i Singapore 2012. Företaget heter Sky Greens och har som långsiktigt mål att göra den tätbebyggda stadsstaten självförsörjande på grönsaker.

I Japan ökade intresset för vertikal odling efter att odlingsytor förorenats efter olyckan med kärnkraftsreaktorn i Fukushima 2011. På konsultföretaget Pasona i Tokyo finns nu vertikala odlingar som försörjer personalen med bland annat sallad och ris.

I USA finns i dag minst fem vertikala jordbruk. I New Jersey finns företaget Aero Farms som är världens, till ytan, största odling. I Kalifornien provar företaget Ouroboros Farm ett kombinationsjordbruk, där man odlar både fisk och grönsaker.

VISA MER

Att odla på höjden, som Grönska gör, kallas med ett annat namn för vertikal odling. I USA, Japan och Nederländerna finns redan flera företag som odlar och kommersialiserar grödor på detta sätt. Det är också via de utländska exemplen som Petter Olsson – som alltid haft balkongen full av växter – och arkitekten Robin Lee kom i kontakt med tekniken 2014, och bestämde sig för att prova på hemmaplan.

”Vi såg fördelar med att odla i kalla, mörka Sverige, där vi har en kort odlingssäsong och är starkt beroende av importerade grönsaker. Dessutom såg vi möjligheten att använda outnyttjade lokaler i staden”, säger Robin Lee.

Tillsammans byggde de en odlingsstation och lödde själva ihop ledlampor för att få det optimala ljuset. Finansierat genom egna investeringar och flera stipendier – bland dem 20 000 kronor från entreprenörstävlingen Venture cup – har företaget nu experimenterat i två år. Men vertikal odling är fortfarande ganska okänt i Sverige.

”Vi får ofta förklara vad vi gör för att folk inte har hört talas om den här odlingstekniken. Men det säger en del om den allmänna odlingskulturen här, att det inte är så vanligt med stadsbönder än”, säger Natalie de Brun Skantz.

Hon blev medgrundare till Grönska vid årsskiftet, efter att ha avslutat en mastersuppsats på Handelshögskolan i Stockholm, som handlade om stadsodling. Under arbetet med den besökte hon flera vertikala odlare i New York. Men även i Sverige finns flera liknande initiativ på gång.

I ett forskningsprojekt vid Umeå universitet förra året skapade man till exempel ett minijordbruk – utan jord – där fisk, svamp och grödor odlades på en dryg kvadratmeter.

Ett betydligt större projekt är det 60 meter höga odlingshus som företaget Plantagon planerar att bygga i Linköping, där grönsaker och kryddor ska odlas. Men redan nu odlar företaget pak choi, romansallad och basilika på sitt huvudkontor i Stockholm. Planen är att så småningom sälja grödorna som odlats vertikalt till närliggande restauranger och boende i kvarteret.

Och det vi ser är bara början, tror bedömare.

”Inom 30 år tror jag att 25 procent av vår mat kommer från sådana slutna kombinationssystem”, sa Anders Kiessling, professor i vattenbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet, tidigare i år i en intervju med Di Weekend.

Att tekniken med ledlampor blivit både billigare och mer energieffektiv är en av anledningarna till att vertikal odling slår nu, tror grundarna till Grönska.

En annan faktor som skyndat på utvecklingen är frågan om framtida matförsörjning. Enligt en rapport från FN kommer världens i dag sju miljarder människor vara nio miljarder år 2050.

”Då kan vertikal odling bli ett komplement till annan odling, eftersom den är så oberoende av geografi. Man kan odla i öknen, lika väl som här. Att den är yteffektiv gör också att man kan odla i städer, och få lokalproducerad mat, vilket vi redan ser ett stort sug efter”, säger Robin Lee.

När företaget i veckan lanserar sin första basilika hos matbutiken Paradiset i Stockholm, är det också en basilika som krävt hälften så mycket energi som en odlad i ett konventionellt växthus. Men blir det då ingen smakskillnad?

”Efter att ha ätit enorma mängder basilika på alla vis – som pesto, i lasagne och på pizza – under vårt experimenterande kan jag garantera att smaken är minst lika bra”, säger Natalie de Brun Skantz.

I och med lanseringen planerar Grönska också för att bygga ut verksamheten. I början av året kommer odlingsyta för 6 400 plantor i månaden att adderas. Om tre år hoppas Grönska ha odlingar på 400 kvadratmeter, och även ha drivit upp andra grödor som koriander och sallad.

”Vi kan odla nästan vad som helst. Till fördel sådant vi annars importerar till Sverige, som rucola och sockerärtor. Ett tag hade vi också planer på att ta fram jordgubbar till jul, men det får nog bli nästa år”, säger Petter Olsson.