Det är åtta år sedan den första operaversionen av Bram Stokers ”Dracula” från 1897 beställdes av Kungliga Operans dåvarande dramaturg. Nu skruvas det för fullt på detaljerna inför kvällens genrep och premiären på lördag. Orkester, sångare, kör, scenografi och specialeffekter har repeterats var för sig och ska synkas på bara någon vecka, för sedan att framföra 14 väldigt påkostade föreställningar.
”Opera är ju världens sämsta affärsidé egentligen, eftersom det är så mycket folk involverade. Det är komplicerad logistik och programmet är spikat så långt i förväg. Och 14 föreställningar kanske låter lite klent, men det är ganska många för att vara ett nyskrivet verk”, säger Linus Fellbom, regissör.
Han har opera i blodet, med föräldrar som startade Folkoperan i Stockholm, och har jobbat som ljussättare av stora produktioner över hela världen. ”Dracula” är hans femte opera som regissör, men den absolut största hittills. Och det är den tekniskt mest avancerade uppsättningen som Kungliga Operan har gjort hittills.
”Vi använder i princip allt utom laser. Det är eld, vatten, blod, projektioner, hydraulik, svetsar, rök... Stora uttryck i smink och kostymer. Men köper man en biljett till en sådan här föreställning förväntar man sig sannolikt ett visuellt spektakel och det hoppas vi kunna leverera”, säger Linus Fellbom.
Huvudrollerna Mina och Dracula spelas av spelas av Elisabeth Meyer och Ola Eliasson. Musiken till verket är skriven av Victoria Borisova-Ollas och texten av Kristian Benkö och Claes Peter Hellwig. Historien baserar sig på den litterära förlagan, men fokuserar på kärlekshistorien mellan Dracula och Mina, samtidigt som den ska kännas precis så otäck och kittlande som en klassisk vampyrberättelse.
”Med det välkända temat vill vi rikta oss till en publik som i vanliga fall inte går på opera. Det är en jättekänd historia som kan attrahera en bred publik i olika åldrar. Om operakonsten ska utvecklas i framtiden är det precis det här vi behöver”, säger Birgitta Svendén, vd och operachef, som hoppas att föreställningen blir så populär att det kan bli repris under nästa säsong.
Linus Fellbom är inne på samma spår:
”Nyskriven opera kan vara jättekonstig. För några år sedan var all nyskriven opera jag såg obegriplig, handlade inte om något, ingen ville se dem, ingen ville egentligen vara med i med dem – alla ville hellre göra ”La Traviata” eller ”Carmen”. Dracula är en spännande historia: hotfull, blodig, erotisk.”
Som komplement till den häftiga scenografin, skapad av Dan Potra som är född i Transsylvanien, har Linus Fellbom tagit in det svenska animations- och specialeffektsbolaget Goodbye Kansas, som bland annat jobbar med tv-serierna ”The Walking dead” och ”Outlander” och gör material åt de flesta stora svenska dataspelsbolag. Artisten Tom Waldton har ingått i ett team på åtta personer som har gjort specialeffekter som ska projiceras på stora rörliga tygfonder på operans scen och ska hjälpa till att skapa illusioner, till exempel av rökmoln som flyttar sig och ändrar form.
”Jag blev superglad när jag fick frågan. Operan är ju kulturens högborg och Sveriges mest avancerade scen. Och det är jättekul att jobba med en sådan ikon som Dracula”, säger han.
”För oss som ägnar månader åt något som blir 14 sekunder på en tv eller mobilskärm är det fantastiskt roligt att se vårt arbete framföras i samklang med den här ögonblickliga konsten, på en så stor scen, med kör och statister och scenografi. Man tror det inte, men det här anrika gamla huset med guld och sammet är så integrerat med toppmodern teknik”, säger Claes Dietmann, studiochef på Goodbye Kansas.
Vilken specialeffekt är ni mest nöjda med?
”Vi har hittat en egen symbol för Dracula. Han har fått ett videoscenografiskt ledmotiv så att man förstår att det är han som kommer. Vi har tagit dammet och snön från de här transsylvanska miljöerna och gjort det till hans språk, så ju mer odjur han blir desto mer samlas snön och dammet runt hans kropp”, säger Tom Waldton.
För att få detaljerna rätt kring vad vampyrer klarar av och inte har Anna Westerling agerat vampyrkonsult. Hon är lajvare och har även bidragit till att locka till sig en ny målgrupp. Premiären på lördag föregås av ett spektakulärt genrep där över 1 000 personer uppklädda till vampyrer har bjudits in av Kungliga operan. När evenemanget släpptes i sociala medier fick det stort genomslag och biljetterna tog slut på fem timmar. Vampyrer är något som lockar.
”Det är mörkt, mystiskt och handlar någonstans om lust och att ta det man vill ha. Vampyrer är ständigt coola och kan omformas i olika roller. Från början var det ju ett monster, men i serier som ”Twilight” är ju vampyren snarare den snygga killen i skolan”, säger Anna Westerling.
För att göra föreställningen tillgänglig för en ännu bredare publik kommer föreställningen den 3 november att sändas live på 70 biografer runt om i landet, i samarbete med Folkets hus och parker. Samma föreställning kommer även att sändas på SVT så småningom, tillsammans med en dokumentär om arbetet med uppsättningen.
