Di Weekend NYHETER

Dna-bibliotekarien tar genforskningen vidare

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

GENOMBROTT. Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt har skrivit boken ”Människan i provröret”. Foto: Erik Ardelius

Gensaxen crispr har ställt forskarvärlden inför helt nya möjligheter och upptäckarlustan är just nu stor. ”Man är inte helt säker på var gränserna går än och vad som kommer att visa sig vara omöjligt”, säger vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt som nu släpper en ny bok.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

För fyra år sedan skrev vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt boken ”Mammutens återkomst”, om genteknik i djurvärlden. Redan under den skrivprocessen gnagde tankarna om att samma teknik faktiskt går att använda på människor.

”Men det var ett ämne som jag medvetet undvek för att det är för stort, läskigt och svårt. Men nu kunde jag inte låta bli längre. Dessutom har utvecklingen gått så snabbt. 2016 såg det ut som att det skulle dröja ganska länge innan genmanipulation användes på människor, men nu är vi där”, säger Torill Kornfeldt.

Hennes nya bok, ”Människan i provröret”, är både en historisk tillbakablick och ett försök att sammanfatta nuläget i forskningsvärlden.

Hur funkar crispr?

”Crispr är en metod som vi har snott från bakterier för att styra exakt var i arvsmassan vi vill göra en förändring.”

Crispr är en bit dna som hjälper ­proteinet Cas9 leta upp och bygga om oönskade sekvenser i arvsmassan.

Torill Kornfeldt liknar crispr vid en bibliotekarie, som kan placera en bok på exakt rätt hylla tack vare referenssystemet. Utan crispr är det som att kasta in en bok genom ett fönster och hålla tummarna för att den hamnar på rätt hylla.

I din bok talar du om genteknik, genmanipulation, genterapi och biohacking, vad är skillnaden?

”Genteknik är den bredaste termen, och betyder inte bara att man ändrar på gener utan också själva analysen. Genmodifiering eller manipulation handlar om att gå in och ändra i arvsmassan hos människor, djur eller bakterier. Genterapi handlar om olika behandlingar för att exempelvis bota sjukdomar, till exempel om levern inte kan bryta ned ett ämne, så kan man titta på olika sätt att ge levern den funktionen tillbaka.

Jakten på vaccinet

Biohacking är något man gör själv, det ligger utanför sjukvården och kan vara allt från att ta en multivitamintablett till de ganska extrema personer som aktivt använder genmodifiering för att ändra sina gener. Med dagens teknik är det verkligen möjligt att försöka, men svårare än många tror, och med ganska stor risk att skada sig.”

Vad är det som styr bland genforskare, pengar eller äran i att vara först?

”Det finns väldigt mycket pengar i genteknik just nu. Man ska inte idealisera forskarvärlden för mycket, men jag tror faktiskt att mycket drivs av nyfikenhet och upptäckarlusta.”

Socialministern om sitt svåraste beslut Just nu sprids det nya coronaviruset över hela världen. Hur kan gentekniken bidra till att hindra liknande pandemier?

”Gentekniken har redan gjort lite nytta med coronaviruset. Det gick väldigt snabbt att göra en genetisk kartläggning av viruset, det tog bara någon vecka och är en viktig bas för att kunna utveckla ett vaccin. Men jag tror inte på att vi kommer att kunna genmodifiera oss så att vi inte får corona, även om vissa forskare tittar på hur man kan använda crispr mot allvarliga virussjukdomar.”