Hoppa till innehållet

Djurgården blir konstpark

Galleri Andersson/Sandström har lyckats få till stånd ett treårigt avtal med kungen.
I sommar ställer skulptören Eva Hild ut på Djurgården och nästa år tar den spanske konstnären Jaume Plensa vid.

FRILUFTSKONST. ”Det handlar om att formulera det som är mellan det yttre och det inre”, säger Eva Hild. Skulpturen ”Among” är en av sex som ställs ut på Djurgården i Stockholm.
FRILUFTSKONST. ”Det handlar om att formulera det som är mellan det yttre och det inre”, säger Eva Hild. Skulpturen ”Among” är en av sex som ställs ut på Djurgården i Stockholm.Foto: Foto: Jesper Frisk

Prins Daniel, som är konstintresserad, har varit pådrivande för ytterligare konstutställningar på Djurgården i Stockholm, efter den uppskattade Tony Cragg-utställningen förra sommaren. Under senhösten gav till slut kungen, som har dispositionsrätt över Djurgården, klartecken till ett fortsatt samarbete med Galleri Andersson/Sandström.

Eva Hild, som är knuten till galleriet, besökte parkområdet en gråmulen novemberdag och blev övertygad om att det var bra att ställa ut på. Hon fick skynda på färdigställandet av några skulpturer i aluminium som hon arbetade med.

”Mina metallverk har en produktionstid på flera år, från originalmodell till fullskalemodell. De ska sedan gjutas och i det här fallet ytbehandlas. Vi fick ihop de här sex verken”, säger hon när Di träffar henne.

Den grå novemberdagen är utbytt till ljus försommardag. Solen skiner, träden blommar och på avstånd hörs får som betar. Konstverket ”Among” (mitt ibland) monteras på en betongsockel på backen nedanför Tekniska museet. Eva Hild, iförd en orange skyddsväst, påpekar att det böljande vita verket med de stora och små hålen måste vändas.

”Verket kan ses som en sambandscentral, att vara mitt ibland”, säger hon och blickar mot transporten med de återstående fem skulpturerna som ska placeras längs Djurgårdsbrunnskanalen.

”Jag arbetar utifrån en egen inre känsla. Jag jobbar med de tunna väggarna. Egentligen arbetar jag mer med luftvolymerna än själva massan. Det handlar om att formulera det som är mellan det yttre och det inre”, säger hon.

Eva Hild har under senare år blivit allt dyrare på auktionshusen. Verk har klubbats för upp till 320 000 kronor på andrahandsmarknaden under 2016. Att nu ställa ut i en av Stockholms mest besökta parker, innebär att hon blir känd för en bredare publik.

”Det är fantastiskt att verken får komma ut i en miljö där de möter människor och natur. Jag hoppas att skulpturerna med sina hålrum ska väcka en del upptäckarglädje”, säger hon.

Och att prins Daniel på måndag inviger utställningen är inte heller fel, enligt konstnären.

”Allt som sprider konsten och kulturen är bra. Det är roligt att prins Daniel engagerar sig. Det skänker lite glamour och intresse”, säger hon.

Galleriet Andersson/Sandström har än så länge ett treårigt avtal med kungen.

Sommaren 2018 kommer förbipasserande upptäcka nya platsanpassade verk av spanske Jaume Plensa. Och året därpå blir det amerikanska Alyson Shotz tur att inta Djurgården.

”Alyson Shotz kommer att gå in i naturen och drapera saker i träden”, säger galleristen Stefan Andersson.

Stefan Andersson och Sara Sandström Nilsson som har hjälpt affärsmannen Krister Olsson att bygga upp Umeås kända skulpturpark hoppas innerst inne på en permanent skulpturpark även på Djurgården.

”Det här är början på något, vi vet inte vart det tar vägen. Hela Djurgården skulle kunna vara en skulpturpark”, säger Stefan Andersson.

Innehåll från LingioAnnons

Språkappen som samarbetar med över 100 kommuner och företag

Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.
Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.

Lingio startade som ett volontärprojekt för att hjälpa nyanlända med det svenska språket. Knappt nio år senare samarbetar Lingio med över 100 kommuner och flera stora företag –vars anställda får lära sig yrkessvenska via ett mobilspel.

När Yashar Moradbakhti och hans medgrundare Morten Diesen och Per-Olov Jernberg fick höra att 80 procent av Sveriges chefer anser att språket är största hindret för att anställa utrikesfödda bestämde de sig för att starta språkappen Lingio. Det började som ett volontärprojekt 2015 i samband med den ökande andelen flyktingar som kom till Sverige. 

– Vi som startade var alla tekniker, och hade jobbat på några av Sveriges största tech- och spelutvecklarföretag, och kände att vi måste hjälpa samhället. Kopplat till integration är språket den största barriären och det var så det började, säger Yashar Moradbakhti.

”Lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar”

Att det ska vara roligt att lära sig språk är något som har symboliserat Lingios satsning. Därför är utbildningsmaterialet utformat som ett mobilspel – och man kan därmed göra delmomenten i kursen när det passar i vardagspusslet.

– Lingio är som ett mobilspel, fast för lärande. Varje del tar fem, tio minuter och klarar man det får man en stjärna och kan gå vidare. Plötsligt är man fast i tre timmar, konstaterar Yashar.

Ett upplägg som verkar uppskattas bland användarna.

– När vi har jämfört med likvärdiga kurser är det tolv gånger fler av Lingios kursdeltagare når sina kursmål. Jag tror att det beror på att vi har lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar att använda. Plus att de lär sig något som är relevant för deras yrke. På ett roligt sätt kan de lära sig något som kan förändra deras liv, säger Yashar.

Jobbar med över 100 kommuner

Lingio erbjuder omfattande kurser i yrkessvenska för 25 olika yrkesroller som säkerställer rätt språkkompetens hos befintliga och nya medarbetare. Företaget samarbetar i dag med över 100 kommuner och företag, och har många kunder inom vården där språkbarriärerna är en ofta återkommande debatt. En undersökning från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) visar att 73 procent av de närstående till personer på äldreboenden upplever att personalen inte förstår vad de säger på grund av bristande språkkunskaper och regeringen utreder språkkrav för anställda inom äldreomsorgen.

– Det är inte bara för individen det är viktigt att lära sig yrkessvenska. För organisationen är det jätteviktigt att veta att deras anställda till exempel förstår dokumentation och kan göra sig förstådda till kollegor, brukare och anhöriga, avslutar Yashar.

 

Läs mer om Lingios utbildningsplattform 

Läs mer om Lingios språkapp för vård och omsorg 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lingio och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera