Hoppa till innehållet

De allra mäktigaste familjerna

De största familjeförmögenheterna både skapas och ersätts av nya i allt snabbare takt.
Det konstaterar författaren Anders Ström, som har kartlagt Sveriges 15 mäktigaste företagarfamiljer.
”Cristina Stenbeck är den entreprenör jag är mest imponerad av”, säger han.

KINNEVIK. Cristina Stenbeck har axlat ledarskapet som ordförande i Kinnevik sedan hennes far Jan Stenbeck dog 2002.
KINNEVIK. Cristina Stenbeck har axlat ledarskapet som ordförande i Kinnevik sedan hennes far Jan Stenbeck dog 2002.Foto: Jesper Frisk
KINNEVIK. Cristina Stenbeck har axlat ledarskapet som ordförande i Kinnevik sedan hennes far Jan Stenbeck dog 2002.
KINNEVIK. Cristina Stenbeck har axlat ledarskapet som ordförande i Kinnevik sedan hennes far Jan Stenbeck dog 2002.Foto: Jesper Frisk
LUNDBERGFÖRETAGEN. Fredrik Lundberg tillsammans med döttrarna Katarina Martinson och Louise Lindh.
MELKER SCHÖRLING. Sofia Schörling Högberg och ...
... och Märta Schörling Andreen sitter i styrelsen fört Melker Schörling AB.
AXEL JOHNSON. Antonia Ax:son Johnson leder koncernen med en rad stora detaljhandelsföretag.
AXEL JOHNSON. Antonia Ax:son Johnson leder koncernen med en rad stora detaljhandelsföretag.

Det har gått drygt 50 år sedan den förre VPK-ledaren C-H Hermansson myntade begreppet ”de femton familjerna” i sin bok ”Monopol och storfinans – de 15 familjerna”. Syftet med boken var att kartlägga maktkoncentrationen inom svenskt näringsliv och den kom sedan ut i flera omarbetade utgåvor.

”Det var på många sätt en banbrytande analys, även om det politiska anslaget både kan förskräcka och inspirera”, säger Anders Ström.

I sin version har Anders Ström utgått från Veckans Affärers lista över Sveriges miljardärer 2016. För att skapa en förteckning över dagens 15 mäktigaste familjer har han lagt ihop familjemedlemmarnas förmögenheter till en total förmögenhet för respektive familj.

I boken tecknar han de 15 familjernas historia, och i sex av fallen har han även inkluderat egna intervjuer med familjemedlemmar. Dessa är Louise Lindh, Ian och Lukas Lundin, Frederik Paulsen, Carl Bennet, Stefan Persson och Marcus Wallenberg.

Men mest imponerad är författaren av Cristina Stenbeck, som han har intervjuat i ett tidigare sammanhang.

”Hon axlade sin roll när hon var drygt 20 år, då hennes pappa Jan Stenbeck hastigt dog, på ett mästerligt sätt. Trots att det var skakigt lyckades hon skapa stabilitet tillsammans med de personer som fanns på plats i sfären. Dessutom utvecklade hon Kinnevik på sitt eget sätt – hon lät inte saker och ting förbli som de var. Det kan komma att visa sig att hennes inriktning mot online är riskabel, men hon är definitivt den andra pionjären i den familjen”, säger han.

”Jag tycker även att det är spännande att hon har klivit av som ordförande för att utöva ägarskap i en friare roll, där hon tyngs mindre av administrativa plikter. På så sätt representerar hon ett modernt ägarskap, och det ska bli intressant att se hur det faller ut på längre sikt.”

När man jämför Anders Ströms lista med C-H Hermanssons är det bara två familjer som finns kvar ett halvt sekel senare: familjerna Wallenberg och Ax:son Johnson.

”Jag tror att de här namnen kommer att bytas ut ännu snabbare i framtiden, inte minst på grund av den digitala utvecklingen. Produktutveckling och marknadsanpassning går allt fortare. Kraven ökar på såväl ägarfamiljer som styrelser och operativa ledningar. Som arvtagare går det inte längre att sitta i en styrelse om man inte är ordentligt insatt.”

En tredjedel av familjerna på Anders Ströms lista har utvecklat sina företag i första generationen. Dessa är Ingvar Kamprad, Melker Schörling, Gustaf Douglas, Carl Bennet och Bertil Hult.

”Och i flera andra fall tog utvecklingen fart på allvar under andra generationen. Exempel på det var när Stefan Persson utvecklade H&M till ett globalt modeföretag och när Fredrik Lundberg byggde upp ett investeringsföretag vid sidan om fastighetsrörelsen.”

Anders Ström diskuterar även hur familjerna har hanterat successionen i sina bolag.

”Det är det ämne som har berört mig mest, på ett mänskligt plan. Visst spelar pengar roll, men det tycks vara ännu viktigare att kunna överföra värderingar, kunskap om affärerna och en känsla av att allt är möjligt till nästa generation”, säger han.

”Louise Lindh, som är dotter till Fredrik Lundberg och vd för Fastighets AB L E Lundberg, är ett bra exempel på det. I boken beskriver hon hur hon redan som barn och tonåring fick med sig värdefulla insikter hemifrån och sedan fick tid på sig att växa in i rollen som ägare och familjeföretagare.”

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Undvik fallgroparna – så lämnar du över familjeföretaget till nästa generation

De senaste åren har regelverket för att överlåta företag inom familjen blivit mer gynnsamt. 

Men en generationsväxling kommer sällan utan utmaningar. Genom att planera och börja i tid kan du ändå undvika de största fallgroparna, förklarar Ålandsbankens expert.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Plötsligt är den här – dagen då du känner att det är läge att ta ett steg åt sidan. Kanske har insikten kommit smygande: En dag måste ju företaget överlåtas till någon annan. Antingen till familjens yngre förmågor, eller via ett externt ägarskifte.

Genom att planera och göra rätt saker vid rätt tidpunkt har du möjlighet att stärka ditt företags förutsättningar och bygga en stabil grund för både kontinuitet och tillväxt – och inte minst att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa generations ledarskap – konstaterar Fredrik Benson som är finansiell planerare på Ålandsbanken.

– Ett generationsskifte i ett familjeföretag väcker en rad olika juridiska frågeställningar, men det är också mjuka värden och känslor involverat i ett sådant beslut. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp som innefattar de ekonomiska, juridiska och de familjemässiga aspekterna, säger han.

Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.
Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.

Generationsskiftet tar 1-3 år

Fredrik Benson berättar att det viktigaste råd han kan ge är att börja planera i tid. 

– Ett lyckat generationsskifte tar oftast mellan ett och tre år, kanske till och med längre. Men många tror att det räcker med att prata igenom det över en söndagsmiddag. Vid ett ägarskifte måste du ta hänsyn till allas viljor, behov och kunskap – och det tar betydligt längre tid än så.

Gemensamt för många av de mest framgångsrika generationsskiftena ser han i att den tilltänkta efterträdaren har kommit in i verksamheten tidigt och fått lära sig hur det fungerar inifrån. På så sätt förbereds de för uppgiften och får praktisk erfarenhet samtidigt som deras kunskap och ledarförmåga kan sättas på prov. Detta är speciellt viktigt om företaget är centrerat runt den nuvarande ägaren. 

– Vissa företag är uppbyggda kring en enda person och om nästa generation inte har någon erfarenhet från verksamheten kan det snabbt gå utför efter ett ägarskifte. Om det inte finns någon naturlig efterträdare kan det vara bättre att sälja företaget till en extern part, och att göra det när företaget fortfarande har ett högt värde, säger Fredrik Benson.

Bortse inte från mjuka värden

Ingen familj är den andra lik och därför är också varje generationsskifte unikt. En vanlig situation är att det finns flera syskon i familjen, men att enbart ett av dem är intresserat av att ta över familjeföretaget efter föräldrarna. Ska de övriga syskonen kompenseras för det på något sätt? Och i så fall hur? 

Det behöver inte röra sig om företag i hundramiljonersklassen för att en sådan fråga ska skapa irritation och konflikt i en familj, framhåller Fredrik Benson. Därför betonar han att mjuka värden som dessa är viktiga att fundera över, och att det är angeläget att processen fram till skiftet är tydlig och formaliserad så att det inte kvarstår några frågetecken.

– Det finns ingen universallösning utan varje företagarfamilj måste hitta den lösning som passar just deras situation och förutsättningar. Det är också därför vi verkligen betonar vikten av att börja i tid, säger Fredrik Benson.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Nya fördelaktigare regler

Ekonomiskt har det blivit mer fördelaktigt med generationsskifte inom familjen de senaste åren. Fram till 2019 beskattades, något förenklat, överlåtelser inom familjen nämligen högre än försäljningar till en extern part. Därefter ändrades lagstiftningen och nu gäller samma skatteregler i båda fallen. Överlåtelsen behöver dock uppfylla en rad kriterier för att få beskattas på det här sättet.

– De nya reglerna gjorde systemet betydligt mer rättvist, men reglerna är stenhårda med en rad kriterier som måste vara uppfyllda. Det är således fortsatt viktigt att planera ordentligt. Det här kräver specialistkunskap. Uppfyller du inte alla kriterier går det inte att göra ägarskiftet med de mer gynnsamma skattereglerna och det påverkar hur mycket pengar du får kvar att leva på efteråt, säger Fredrik Benson. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera