Di Weekend NYHETER

Därför glöggar svensken

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

JULBRYGD. Glögg började saluföras som juldryck i slutet av 1800-talet. Totalt dricker svenskarna över 5 miljoner liter glögg varje år.

Leif R Jansson / TT

Det stundas för glöggsäsong. Den varma, kryddiga drycken är i dag en lika självklar del av julmånaden som pepparkakan, och varje år köps miljontals liter från Systembolaget. Men varifrån kommer traditionen egentligen?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Chiliglögg, saffransglögg, hjortronglögg, mousserande glögg, chokladglögg, äppelglögg – ja, över 80 olika sorter finns att köpa på Systembolaget, och visst tar vi chansen! Förra december såldes drygt 2,6 miljoner liter glögg och totalt dricker svenskarna över 5 miljoner liter glögg varje år. 

Den svenska glöggen är inte unik. Vår tids juldryck har många likheter med Österrikes glühwein, Storbritanniens mulled wine och Frankrikes vin chaud – inte ens att bränna socker i drycken, det som från början gett oss namnet ”glögg”, är Sverige ensamt om. 

Vad som skiljer Sverige från andra länder är kanske vårt liberala förhållande till den varma, söta drycken. För inte hade väl ett land som Frankrike godkänt en kopp vin chaud med en smak av passionsfrukt och hibiskus? Varför tillåter svenskar att glöggen inte ens smakar glögg för att år efter år njuta av ”årets första”?

Att dricka kryddat vin har vi gjort länge. Redan de gamla grekerna smaksatte sitt vin och romarna sötade det med bland annat blommor. På medeltiden var kryddvin mycket populärt i Europa och ansågs bland annat vara hälsobringande. Gustav Vasas favoritdryck sägs ha varit klaret, ett slags kryddat vin med socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. 

Att krydda vinet kunde också vara en metod för att göra drycken godare. Adelsmannen Carl Gustav Tessin skämdes över hur italienarna kunde pracka på Sverige det sämsta vinet, eftersom ingen i vårt avlånga land visste hur det kunde smaka, berättar gastronomen Edward Blom. 

FAKTA
Glögg

I Systembolagets sortiment finns det i dagsläget cirka 80 sorters glögg.

Under december 2018 såldes det 2,6 miljoner liter glögg i Sverige. Månaden stod för 59 procent av den totala försäljningen under året.

Den dyraste flaskan är Gin & Tonicglöggen från Swedish Tonic för 169 kronor. Överlag är Blossas vinglögg på bag-in-box dyrast med ett pris på 179 kronor. Det lägsta priset har Tegnér & Sons starkvinsglögg Biskopens blandning på 52 kronor.

VISA MER

Vinet som svenskarna drack kunde vara surt och grumligt, det gjorde däremot inte vinet billigare. Kryddat vin var absolut ingenting gemene man hade råd med. 

”Däremot kunde det säkert hända att kungligheter och adelsmän, som inte tyckte att det sura vinet var så gott tillsatte det dyra sockret och kryddorna ibland för att få en läckrare dryck”, säger Edward Blom. 

Hög tid att fixa högtidsdrycken

Termen ”glödgat vin” återfinns för första gången i texter från i början av 1600-talet. Att glödga vinet innebar att man tände på vinet efter att ha tillsatt brännvin och socker. Fram till sent 1800-tal tillverkade man drycken hemma under höst- och vintermånaderna med de kryddor som fanns att tillgå. 

Sedan hände något. Samma år som ”Ring klocka ring” för första gången lästes upp på Skansenscenen av postexpeditör Nikolaus Bergendahl klev glöggen in i rampljuset och blev en del av hela Sveriges jultradition. 

”Vinhandlaren Grönstedts Cognac kom på 1890-talet på att de kunde sälja färdigblandad glögg, buteljera den och saluföra som en juldryck”, säger Katarina Ek-Nilsson, doktor i etnologi som tidigare har forskat på traditioner.

Den första glöggen som började säljas kom 1895 och innehöll rödvin, socker, russin, mandel, kanel, kardemumma och vanilj. På flaskorna sattes etiketter pyntade med små tomtar och granar och snart anslöt sig andra vinhandlare. Även porslinsfabriker var snabba med att haka på genom att tillverka speciella glöggserviser och konsumenterna blev därmed förälskade i den nygamla drycken.

”Det är ganska intressant ur marknadsföringshistoria att man lanserade någonting, inte helt nytt men ompaketerat, och satt i ett nytt och tydligt sammanhang. Innan Grönstedts gjorde industri av det var ju glögg något man blandade ihop hemma och drack när som helst när det var kallt. Det var ett väldigt modernt tänkande på den tiden”, säger Katarina Ek-Nilsson.

Dryckeskalendern 2019

Glöggen är alltså inte en juldryck för intet. En smart marknadsföringsstrategi blev startskottet på vår julsaga och så har det bevisligen fortsatt. 

”Glöggproducenterna fortsätter att vara skickliga marknadsförare. Även om man kan tycka att lavendelsmak på glöggen är tokigt så är det ändå samma typ av idé som att komma på att sälja färdig glögg i flaskor med juletiketter – man vill bredda och popularisera. Men vi får inte heller glömma att den glögg vi i dag kallar den traditionella, och som Grönstedts Cognac var med att lansera, fortfarande är populärast”, säger Katarina Ek-Nilsson.