Di Weekend NYHETER

Botkyrkas konsthall hoppas på nystart

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

VILL SKAPA MÖTEN. ”När jag ser mötet och vad som händer mellan människor blir jag som gladast, det är då de spännande sakerna händer”, säger konsthallschefen Miriam Andersson-Blecher. I bakgrunden målaren Leo Park.

Jack Mikrut

Botkyrkas konsthall har flyttat från Tumba till nya lokaler i Fittja centrum. Nu hoppas konsthallschefen Miriam Andersson-Blecher att konsthallen kommer kunna bidra till att öppna upp konsten för ännu fler människor.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Tekniknerna snickrar, kuratorn planerar och konsthallschefen Miriam Andersson-Blecher vandrar runt i Botkyrka konsthalls nya lokaler vid Fittja centrum. Konsthallen har legat i Tumba i flera decennier, men i år flyttade verksamheten från pendeltågslinjen till tunnelbanans röda linje.

Botkyrka kommun är en splittrad kommun. I norr ligger miljonprogramsområdena Fittja, Hallunda och Alby. I kommunens södra delar ligger villorna i Tullinge, ishallen i Tumba och Grödinge kyrka.

Delar av kommunen har velat bryta sig ur Botkyrka. Tullingepartiet – som vill att Tullinge ska bli en egen kommun – lyckades driva fram en folkomröstning 2014. Lokalt fick förslaget stöd, men resten av kommunen röstade ned förslaget.

Politiskt har konsthallens framtid varit på tapeten i flera år. Den kommunalt finansierade verksamheten faller inte alla riksdagspartier i smaken. Moderaterna har velat sälja konsthallen och har i sin skuggbudget dragit ned stödet. Men än så länge har inte den typen av förslag fått stöd i fullmäktige.

Kommunen har varit styrd av en vänsterkoalition i många år men efter valet styr Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Det är i den verkligheten som Botkyrka konsthall befinner sig. Efter flytten hoppas konsthallschefen Miriam Andersson-Blecher att konsthallen ska bidra till att skapa möten mellan människor från olika delar av kommunen, men också från olika delar av länet.

FAKTA
Botkyrka konsthall

Konsthallen har funnits i 30 år, men flyttade vid årsskiftet till nya lokaler i Fittja. Invigningen skedde i maj.

Höstens föreställning ”The rose that grew from concrete” öppnar på Botkyrka konsthall den 24 oktober. Tio unga svenska konstnärer ställer ut verk som bland annat behandlar näthat, queer kärlek och våld i hemmet.

Utställningen pågår till och med den 5 december.

VISA MER

”Botkyrka är en ganska uppdelad kommun. Men det finns trots uppdelningen stora likheter mellan människorna i kommunen, även om det givetvis också finns stora skillnader” säger hon.

Konsthallen flyttade in vid årsskiftet. Vårutställningen ”Härifrån” fokuserade främst på konstnärer från närområdet. Flera reportage om Fittja har skrivits i kvällstidningarna. Polisen har flaggat för öppen knarkhandel bara ett stenkast från konsthallen.

Fyra x Frank i Falsterbo

Men Botkyrka kommun, Fittja och röda linjen är mycket mer än så.

”Det här var konstnärer som på olika sätt speglade området. Det var konstnärer som själva satte ord på och porträtterade en plats som andra hela tiden sätter ord på i den offentliga debatten”, säger Miriam Andersson-Blecher.

Det har gått tolv år sedan hon började arbeta på Botkyrka konsthall. För tre år sedan blev hon konsthallschef och har sedan dess varit med om planeringen av den nya konsthallen.

Även om konsthallen är öppen för alla människor så kommer inte alla aktiviteter vara öppna för alla hela tiden.

Miriam Andersson-Blecher är gift med fondförvaltaren Simon Blecher på Carnegie. Hon beskriver själv hur mötet mellan olika världar i samhället kan luckra upp fördomar om människor, att bakgrund och yrke inte berättar allt om en människa.

”Vi hoppas att vi kommer bli en av få aktörer som lyckas med det här mötet mellan olika människor och konsten. När jag ser mötet och vad som händer mellan människor blir jag som gladast, det är då de spännande sakerna händer”, säger Miriam Andersson-Blecher och fortsätter:

Sveriges minsta museum har vänt krisen till succé

”Men vi ska också kunna skapa rum där alla inte alltid är välkomna, ibland måste det kunna få vara separatistiskt också. Det kan såklart uppfattas som utmanande men det behövs, behovet finns.”

Syftet med de separatistiska verksamheterna är att bredda samtidskonsten i Sverige. Fler människor med erfarenheter och andra bakgrunder krävs inom fältet tror hon.

”Konstfältet behöver fler deltagare. Om konsten ska vara relevant måste fältet vara representativt. När jag började prata om de här frågorna för tio år sedan kändes det ibland ensamt, men i dag är vi fler som tar upp dem”, säger hon.