Di Weekend NYHETER

Anrikt utbyte över Atlanten

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

RELEVANT JUBILAR. ”Stiftelsens uppgift är fortsatt aktuell”, säger Anna Rosvall Stuart, vd för Sverige-Amerika Stiftelsen.

Amanda Lindgren

Från amerikakoffertar till artificiell intelligens. I år firar Sverige-Amerika Stiftelsen 100 år med att se tillbaka på världens snabba utveckling det senaste århundradet – och stiftelsens unika påverkan på det svenska samhället. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Från mitten av 1800-talet och fram till början av 1920-talet utvandrade närmare 1,5 miljoner svenskar till Nordamerika. En massflykt från ett då fattigt Sverige till en kontinent som var under stark utveckling och några decennier senare skulle vara en av världens få supermakter. Om historien vittnar i dag bara en återförd amerikakoffert, som blev en symbol för de svenska utvandrarna, i Sverige-Amerika Stiftelsens entré. Men den stora emigrationen var faktiskt en av anledningarna till att stiftelsen grundades 1919, strax efter första världskriget. 

”Grundtanken var att stärka banden till Amerika genom akademiska studier, men en bieffekt blev att bättra på bilden av Sverige. På den tiden hade svenska invandrare inte särskilt bra rykte i USA och den svenska neutraliteten under världskriget var en annan sak som gjorde att Sverigefrämjande behövdes”, säger Anna Rosvall Stuart, vd för stiftelsen. 

Genom att skicka studenter att läsa på de amerikanska universiteten fick en annan bild av Sverige, som ett bildat land, fäste, tack vare den namnkunniga grupp bestående av bland annat Hjalmar Branting, Jacob Wallenberg och Selma Lagerlöf, som bildade stiftelsen. Men akademiskt utbyte skulle inte bara bygga broar mellan det amerikanska och svenska folket. Genom att vända blicken mot USA som studieland, under en tid då tyska och andra europeiska lärosäten fortfarande låg närmast, både geografiskt och i människors medvetande, skulle även Sverige öppna sig mer mot omvärlden. 

”I förordet till Stiftelsens årsberättelse från 1919 står det att ’En samverkan mellan ett gammalt folk, sådant som det svenska, och ett ungt, utomordentligt livskraftigt, sådant som det amerikanska, måste i många avseenden bliva fruktbärande.’ Där måste man säga att grundarna var väldigt förutseende och nog inte kunde ana hur rätt de skulle få med tiden. I dag leds alla universitetsrankningar av de amerikanska.” 

Stiftelsens första stipendiefond donerades av konstnären Anders Zorn, som under många år hade arbetat i USA. I dag förvaltar stiftelsen 15 donationsformer och delar varje år ut drygt 6 miljoner kronor till ett 30-tal studenter, doktorander och forskare från Sverige. Stiftelsens omkring 125 miljoner kronor förvaltas i dag av riskkapitalisten Harald Mix, vars egen stiftelse också är en av donatorerna tillsammans med bland annat kända företag och organisationer som Tetra Laval, Riksbankens Jubileumsfond och Stena, samt privatpersoner som finansmannen Sten Westerberg och Tetra Pak-arvingen Lisbet Rausing. 

FAKTA
Stipendiater

Ingvar Carlsson, tidigare statsminister.

Hans Blix, toppdiplomat.

Lars Nittve, konstkritiker och tidigare museichef för Moderna museet.

Tomas Billing, avgående vd för investeringsbolaget Nordstjernan.

Madeleine Leijonhufvud, jurist och professor i straffrätt.

Eva Hamilton, tidigare vd för SVT.

Nobelpristagare:

Hugo Theorell, medicin 1955.

Hannes Alfvén, fysik 1970.

Bertil Ohlin, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap, 1977.

Kaj Siegbahn, fysik 1981.

Sune Bergström, medicin 1982.

Arvid Carlsson, medicin 2000.

VISA MER

Och 100 år efter stiftelsens bildande har man inte bara kunnat följa världens enorma utveckling det senaste århundradet. I stiftelsen har man också fått ett kvitto på att arbetet lönat sig, när man har sex Nobelpristagare, två statsministrar och otaliga forskare, tänkare och samhällsbyggare bland alumnerna. 

”Många av de som kommer hem till Sverige efter att ha fått våra stipendier säger att det har förändrat deras liv. När jag hör det blir jag som en spinnande katt”, säger Anna Rosvall Stuart, som själv var utbytesstudent i Winchester, Illinois, på 1970-talet.

»Det här är ett fantastiskt jobb«

Till hennes favoritberättelser hör bland annat den om SEB:s tidigare koncernchef Jacob Palmstierna, som skulle bli jägmästare, men ändrade sig under tiden som stipendiat när en av hans lärare tyckte att han skulle fortsätta läsa ekonomi. En annan favorit är historien om Olof Palme, som fick ett av Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier långt innan han blev statsminister. 

”Det sägs att vistelsen i USA var det som gjorde honom till socialdemokrat, eftersom han reste runt mycket och såg den utbredda fattigdom som också finns i landet”, säger Anna Rosvall Stuart. 

Andra kända stipendiater är nationalekonomen, och tidigare vice Riksbankschefen Lars E O Svensson, Elekta-grundaren Larry Leksell och Sara Danius, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien. 

”Varje dag när jag lyssnar och läser nyheter får jag veta om alumner till oss som på olika sätt bidrar till samhället.  Särskilt roligt är det att, genom stiftelsen, kunna följa hur samhället utvecklas. I dag får vi till exempel ansökningar om att studera AI och maskininlärning, det fanns ju inte på 1920-talet.” 

Jubileumsåret 2019 smygstartade redan i fjol, i och med lanseringen av en bok som berättar om stiftelsens hundraåriga historia, genom texter av tidigare stipendiater, bland dem ekonomen och Di-krönikören Emma Stenström samt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Fredspistol fyller jämnt

I slutet av januari kommer ett evenemang att arrangeras på svenska konsulatet i New York, och senare i vår, i samband med stiftelsens årsmöte, kommer ett specialevenemang att arrangeras i Spegelsalen på Grand Hôtel, platsen där stiftelsens konstituerande möte hölls 1919. 

Vad krävs för att stiftelsen ska vara relevant i 100 år framåt? 

”Vi lever i en föränderlig värld, men Stiftelsens uppgift är fortsatt aktuell: att möjliggöra akademisk utbildning och forskning vid ledande institutioner i USA och Kanada.”