Hoppa till innehållet

1970-talets möbler är tillbaka

I vår gör 1970-talet och det trärena matbordet comeback i heminredningen.
Samtidigt visar statistik att vi gärna importerar möblerna vi vill se i vårt hem.

NOSTALGISK. ”Jag är väldigt glad i bilar och ville ha lite lyxkänsla, vilket man får när man arbetar med skinn”, säger designern Andreas Engesvik. Soffan Dini, designad för Fogia, är inspirerad av sportbilen Lamborghini Miura.
NOSTALGISK. ”Jag är väldigt glad i bilar och ville ha lite lyxkänsla, vilket man får när man arbetar med skinn”, säger designern Andreas Engesvik. Soffan Dini, designad för Fogia, är inspirerad av sportbilen Lamborghini Miura.Foto: Hampus Andersson (Di)

”Överlag kan man säga att möbelbranschen mår väldigt bra. Vi lägger pengar på möbler och det är något vi tycker är viktigt. Men jag kan tycka att den svenska möbelbranschen är lite feg, det är spännande när vi får in lite mer influenser från utlandet”, säger trendexperten Stefan Nilsson.

Han var med och grundade pr-byrån Trendgruppen för tio år sedan och driver i dag ett eget designgalleri och föreläser om inredningstrender. Enligt honom är tre av de tydligaste trenderna den här säsongen matbordets återkomst, 1960- och 1970-talsinfluenser, och den rosa färgskalan.

”Vi ser stora inslag av 1960- och 1970-talen och lämnar den gulliga nostalgin, det blir mer brutalistiskt. Det är både det furuaktiga, demokratiska och tillgängliga, men också den konstiga 1970-talslyxen som är lite mer cocktail- och loungeaktig”, säger Stefan Nilsson.

Han pekar ut en stol klädd i lammskinn, en knallröd, fyrkantig fåtölj och ett lågt bord med dovt, rökfärgat glas – alla typiska 1970-talsreferenser.

Varför kommer 1970-talet tillbaka just nu?

”Vi har haft en period på nästan tio år när allt har varit väldigt gråvitt. Det finns en längtan efter något annat, andra färger och andra uttryck. Det handlar om att vi ändrar värderingar och nu vill vi ha något mer personligt.”

Under veckan har Stefan Nilsson, tillsammans med formgivare och möbeltillverkare, samlats på Stockholm Furniture and Light Fair på Älvsjömässan i Stockholm. Drygt 700 företag ställer ut på mässan, som i morgon, lördag, är öppen för allmänheten.

En stor del av de möbler vi köper till hemmet är importerade. Enligt Cecilia Ask Engström, branschexpert på Trä- och möbelföretagen, TMF, importerar vi framför allt möbler för privat bruk – och exporterar möbler för offentlig miljö. Särskilt svenska kontorsstolar säljer bra på den internationella marknaden.

Under 2016 beräknas möbelproduktionen i Sverige ha omsatt 22,8 miljarder kronor, och exporten av möbler 16 miljarder kronor. Det är en marginell ökning jämfört med föregående år, visar preliminär statistik från TMF. Butikshandeln för möbler ökade med 4 procent till 35 miljarder kronor under 2016 jämfört med 2015.

”Det vi ser är ett skifte mot cirkulär ekonomi, där fler och fler företag ställer om till en hållbar produktion. För att kunna ha ett cirkulärt tänk krävs nya affärsmodeller, till exempel att man hyr möblering. Den cirkulära ekonomin är på stark frammarsch och kommer att förändra hela branschen”, säger Cecilia Ask Engström.

Men enligt Stefan Nilsson pratar man i dag mer om återbrukningsbara möbler på de internationella mässorna. Något han önskar hade synts mer i Skandinavien.

”Internationellt pratar man mycket om få materialblandningar. Plast är nästan okej, så länge det bara är plast. Det ska vara lätt att slänga i rätt återvinning”, säger Stefan Nilsson.

En stor trend enligt honom är tropiska referenser. Gigantiska krukväxter och uppstoppade fåglar var några av de saker som visades på inredningsmässan Maison & Objet i Paris i januari. Men den trenden verkar inte ha nått den skandinaviska marknaden än.

Årets trendutställning på möbelmässan är signerad stylisten Lotta Agaton och kontraster är det genomgående temat. Stora delar av utställningen går i olika nyanser av rosa, som enligt Stefan Nilsson är den trendigaste färgskalan just nu, allt ifrån ljust gammelrosa, till mörkt lila.

Den möbel som får mest uppmärksamhet i vår är matbordet, menar Stefan Nilsson. Tidigare mässor har kretsat mycket kring olika lösningar på det öppna kontorslandskapet.

Nu är den stora utmaningen att samla familjen. Matbordets betydelse har också att göra med att vi arbetar mer hemma. Hemmets arbetsplats är inte längre arbetsrummet, utan köket.

”När man läser av mässan handlar det om vilka problem vi måste lösa. Nu finns det en tydlig längtan efter att samla familjen. Vi ser få glas- och stenbord, och mer trä där man nästan kan känna ådringen. Det är varmt och inbjudande. Man vill släppa mobiltelefonen och ta på bordet i stället”, säger Stefan Nilsson.

Ett exempel är ett långt träbord från möbelsnickeriet Tre Sekel som fick utmärkelsen ”Årets produkt” av tre olika inredningsmagasin förra året.

”Det är smalare än ett vanligt bord för att man ska kunna sitta närmare varandra och prata. Kanterna är mjuka och runda för att vara mer välkomnande”, berättar designern Emma Olbers.

Justerbara möbler som soffor, fåtöljer och matbord blir också mer trendigt. Den moderna familjen kräver flexibilitet.

”Vi förändrar familjestorleken så ofta, ibland är man 15 personer vid bordet och ibland är man två. Det syns på möblerna”, säger Stefan Nilsson.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera