Att hitta den perfekta galautstyrseln kan vara en riktig utmaning. Det vet modemagasinet Elles chefredaktör Cia Jansson, efter att ha varit med nästan alla 20 år som Elle-galan har hållits.
”Varje år är det samma härliga stress, där vi på redaktionen far runt som skottspolar innan vi vet vad vi ska ha på oss”, säger Cia Jansson.
För här finns ingen stor garderob med en obegränsad mängd festliga lyxplagg att välja på. Det är bara något man ser i filmer som ”Djävulen bär Prada”, intygar Cia Jansson.
”Och när det kommer till att välja kläder är jag nog alltid sist på redaktionen. Det är verkligen skomakarens barn. En gång fick jag till exempel en kjol levererad samma dag som festen var. Då höll dåvarande chefredaktör Hermine Coyet Ohlén på att få en stresskollaps”, skrattar hon åt minnet.
Cia Jansson har varit chefredaktör sedan 2015 för tidningen som har 193 000 läsare och ges ut en gång i månaden. Men hon anställdes som moderedaktör redan 1998, vilket innebär att hon har varit med på alla Elle-galor förutom den första.
Det var 1997 som modemagasinet Elle började dela ut priser till Modesveriges främsta kreatörer. Den första galan hölls i Stadshuset och gästades av 1960-talets ikoniska modell Twiggy.
”Det var en väldigt fin och pampig kväll har jag fått höra”, säger Cia Jansson.
Året därpå, när festen hölls på Dramaten, var hon däremot med, och som det anstår en dåvarande moderedaktör är det främst vad hon hade på sig som fastnat från den kvällen.
”Det var en långklänning från Ann Demeulemeester, som jag var jättenöjd med för jag var ursnygg i den.”
Men så har klädseln på galan en central roll i festens tjugoåriga historia.
”Vi var först med att bygga upp en superseriös röda mattan-kultur och det tror jag har bidragit till att höja nivån på festen. I dag vet vi att alla går in för att klä upp sig, vissa kan ha tänkt på sina outfits i flera månader.”
Och där märker Cia Jansson en väsentlig skillnad mot för 20 år sedan.
”Det har blivit okej att visa upp sig. Vi ser en tydlig attitydförändring. Från början ansågs det vara lite fåfängt, i dag får man vara hur kreativ och härlig man vill.”
Skiftet har skett i takt med att modebranschen har utvecklats. För 20 år sedan fanns redan flera designer som fortfarande är aktiva i dag, till exempel Lars Wallin. Men under 2000-talet fylldes den svenska modescenen på med nya varumärken som Acne och Whyred, som eldade på det som senare fick epitetet ”det svenska modeundret”.
”Att det tog fart då bidrog till att höja nivån ytterligare på hela Modesverige och pristagarna. Dessutom har det inneburit att de internationella blickarna riktats hitåt. När jag träffar kolleger utomlands har verkligen svenskt mode en genklang i hela världen.”
Vad säger man då?
”Att det finns en praktisk känsla i den svenska modesilhuetten. Vilket är modernt. För funktion har blivit allt viktigare för varumärken, i dag räcker det inte med att göra snygga aftonklänningar.”
Det är delvis en konsekvens av den förändring modeindustrin genomgår just nu, där trycket också ökar på att kollektionerna ska släppas snabbare efter att de har visats. Det är något både designer och tidningen Elle behöver anpassa sig till.
”Hela diskussionen kring ”see now, buy now”, där märken som Burberry och Tommy Hilfiger provat att sälja kollektionen direkt efter visning, är något vi måste förhålla oss till. I dag ser vi till exempel att modeindustrin rör sig allt mer mot att ha fyra stora släpp av kollektioner per år, och då måste vår utgivning följa det också.”
Utöver ett snabbare modeklimat har också juryarbetet blivit mer komplext under åren, när det finns fler modevarumärken att välja på. Pristagarna utses av en jury bestående av redaktionsmedlemmar och branschkunniga personer.
De som prisas kan till exempel ha visat på kreativ höjd eller ha gjort en exceptionell utveckling. Och för att kunna stå fast vid den initiala idén att prisa de som står bakom modet, oavsett om det är designer, fotografer eller stylister, har fler priskategorier fått läggas till under åren.
Följer ni upp sedan, och ser vad priset innebär för den som får det? Till exempel om det ger mer försäljning.
”Nej, för vi tittar alltid på de kommande kollektionerna. Men generellt tror jag att många kreatörer aldrig riktigt stannar upp i sitt arbete, och då kan ett pris från oss bli en bekräftelse på att man gör något bra.”
Men Elle-galan handlar inte bara om prisutdelningen. Den är lika mycket en glamourös tillställning, där flera modevisningar hålls, och där festen håller på långt in på natten.
”Varje år har vi också ett färgtema, som i år är silver och kanariegul. Vi ville att det skulle andas framtid, så att det inte bara blir en retrospektiv fest. Silver och metall ger alltid en festlig känsla och gult har vi inte sett på länge, så det kändes överraskande.”
Och för att verkligen slå an den festliga stämningen redan från start har den röda mattan i år därför fått en makeover. Denna gång blir det en gul matta som rullas ut.
Men vilka kläder Cia Jansson kommer att synas i där är än så länge hemligt.
