En rosa krokodilväska med diamanter. Så ser världens dyraste väska såld på auktion ut. En ganska smaklös kreation, enligt vissa. Ändå klubbades den för 1,8 miljoner kronor i Hongkong i juni i år. Anledningen är enkel: det var en unik Hermèsväska av modellen Birkin.
Väskan är bara det senaste exemplet på hur priset på begagnade kläder och accessoarer har trissats upp på auktionshus världen, de senaste åren. Borta är stämpeln av sjavig second hand, när kappor, klänningar, kostymer, slipsar och skor klubbas för fem-, sex- och sjusiffriga belopp. Dessutom pratar allt fler om föremålen som modeinvesteringar, oavsett om det är rariteter som kan ge avkastning i framtiden eller klipp för den egna garderoben.
”Att intresset för vintage har ökat hänger ihop med att det i dag inte finns en enda modetrend, utan flera. Då ökar också behovet av att ha någonting som känns tidlöst”, säger Martina Bonnier, chefredaktör på Damernas värld som också har skrivit tre böcker om vintage.
I hennes garderob finns många plagg som hon beskriver som klassiker från stora kända modehus. Just sådana har varit särskilt åtråvärda på auktionerna de senaste åren. Det kan handla om en välbevarad Chaneldräkt, ett avantgardistiskt 1930-tals-plagg från Elsa Schiaparelli, Christian Diors klassiska 1950-talsklänningar eller något från Lanvin på 1920-talet. Men högst priser kammar väskor och accessoarer hem. Cartier-smycken, Patek Philippe-klockor, Hermès klassiska Kelly- och Birkinväskor, Chanels quiltade aftonväskor i flapmodell och Louis Vuittons resvänliga Keepall.
”Kunden vill åt nykänslan i föremålet, även om man köper begagnat. Det gör ett par Louboutin, vars röda sulor slits redan vid första användningen, mer svårsålda än en väska eller accessoar som känns mycket mindre nött”, säger Marcus Nilsson, modespecialist på Bukowskis.
De senaste åren har auktionshuset, som arrangerar vintageauktioner två gånger per år, märkt av ett växande intresse även på den svenska marknaden. I våras klubbades till exempel en Birkinväska för rekordpriset 157 000 kronor – när en ny väska kostar omkring 80 000 kronor.
”Efterfrågan på nya väskor är så stor att man kan få stå i kö i flera år. Då finns det kunder som tycker att det är värt att betala mer för att få den direkt.”
Men det är inte bara ett relativt litet utbud som driver på utvecklingen. Att allt fler museer, som Röhsska museet i Göteborg, har köpt in och ställt ut mode, tror Marcus Nilsson, också har bidragit till att lyfta vintage till en ny nivå.
”När mode fick komma in i museernas finrum fick det plötsligt ett större samlarvärde”, säger han.
Att veta vad man ska investera i är dock inte helt lätt. En av svårigheterna med mode är att det är förbrukningsvaror, som snabbt tappar värde vid användning. Dessutom gäller det att ha kunskap om kvalitet och hantverk för att göra en bra bedömning.
”Mina två tips är använd näsan. Undvik att köpa någon annans doft och svett. Och syna sömmarna, det man köper får inte vara trasigt. Men det kan löna sig att byta foder, särskilt på ytterplagg”, säger modejournalisten Lotta Lewenhaupt.
Särskilt på herrsidan, menar hon att det finns bra affärer att göra. Något Alexander Marchesan, klädsamlare som också driver vintagebutik i eget namn i Stockholm, håller med om.
”Jag köper aldrig kläder i spekulationssyfte, utan tänker att om man kan ha dem länge är det en god investering. Men jag noterar att prismässigt ligger vi lite efter i Sverige, i USA är priserna för samma plagg det tredubbla”, säger han.
Handgjorda herrskor, en ovanlig hatt eller en klassisk rock. Hos Alexander Marchesan är det, till skillnad från auktionerna, inte varumärket utan kvalitet och unicitet som styr priserna.
”Många upplever att det var bättre kvalitet förr. Samtidigt börjar det bli svårt att få tag på vissa typer av plagg, till exempel skräddarsydda kostymer från 1930-talet, så där lär vi se en värdeökning de kommande åren.”
Unga talanger
Att kunna sin modehistoria, för att känna igen klassiska modeller eller specifika kollektioner, är också något Martina Bonnier rekommenderar. Ett plagg ur Karl Lagerfelds första kollektion för modehuset Chanel 1983, eller ett från Marc Jacobs sista för Louis Vuitton 2014, har till exempel högre värde än andra kollektioner. På samma sätt tror hon att den bästa modeinvesteringen finns att göra i unga, ännu rätt oetablerade talanger.
”För att lyckas är det som med konst, man måste köpa med hjärtat och behöver vara duktig på att hitta unga designers. En som gjorde en bra affär på det sättet är modeikonen Isabella Blow som köpte upp hela Alexander McQueens examenskollektion.”
Svenska märken på tur
Därför spekuleras det nu för fullt i vad som kommer att ge god avkastning på framtidens auktioner. Enligt den brittiska mode-auktionären Kerry Taylor kan Comme des Garçons och andra japanska märkens 1980-talskollektioner bli dyrgripar om 10 år. Eller varför inte svenska märken, för den delen. Redan nu är de första Acne-jeansen med röda sömmar rariteter bland samlare. Enligt Martina Bonnier har även Lovisa Burfitt, Ann-Sofie Back och andra nutida modeskapare potential att hamna på samlarnas önskelistor så småningom.
”Men det dröjer nog innan auktionshusen plockar upp svenska märken. För även om de redan nu har ett andrahandsvärde, kan de, än så länge, inte konkurrera prismässigt med utländska haute couture-plagg på auktionsmarknaden”, säger Marcus Nilsson.
