Di Weekend MODE

Arvegods

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

SAVOIR-FAIRE. Under 1800-talets mitt började Louis Vuitton tillverka resekoffertar.

Det började med resekoffertar för drygt 160 år sedan.I dag är Louis Vuitton ett av världens mest exklusiva modehus. Di Weekend Mode har talat historia med Vuitton-arvingen Patrick-Louis Vuitton.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det stora skyltfönstret på Paris paradgata Champs-Elysées är nästan tomt. Så när som på en väska uppställd på en piedestal. Fullt fokus, precis som om det vore ett museiföremål. Men så är det också en väska med Leonardo Da Vincis Mona Lisa på.

När Louis Vuitton under våren presenterade sitt senaste designsamarbete med konstnären Jeff Koons rönte det stor uppmärksamhet. Modevärlden verkade gilla det, medan Louis Vuitton-fantaster förfasades. Sin vana trogen, hade Koons nämligen försökt sudda ut gränsen mellan fin- och fulkultur. Denna gång genom att ta klassiska konstverk som redan har reproducerats på otaliga bruksföremål som paraplyer, kakburkar och badhanddukar, och sätta motiven även på lyxväskor.

”Katastrof-kollektion”, ”smaklöst och ser billigt ut” eller ”detta kan man hitta på billiga marknader i Asien” löd några av omdömena på Louis Vuittons Facebooksida. Hur försäljningen har påverkats har företaget inte delat med sig av. Men på ett sätt går det ändå att kalla kollektionen för en succé. Med över 25 000 Facebook-delningar och 6 000 kommentarer bara på lanseringsdagen är kollektionen en fullträff vad gäller digital uppmärksamhet. För designsamarbetet ska snarare ses i det ljuset, än någonting lyxhuset Louis Vuitton står och faller med.

Grunden som lades i mitten av 1800-talet står fortfarande stadig. Det försäkrar Patrick-Louis Vuitton, fjärde generationen Vuitton som i dag ansvarar för företagets specialordrar.

”Visst har vi sett några av de största förändringarna i bolagets historia under min tid här, och jag har själv bidragit till några av dem. Ett exempel är att jag bytte ut ett lim gjort av fiskben som var extremt illaluktande, mot ett vattenbaserat och luktlöst.”

Men vad gäller själva tillverkningsmetoden har inte mycket hänt sedan Louis Vuitton lärde sig yrket som koffertmakare i Paris.

Koffertarna var den tidens resväskor, och med sin stora hantverksskicklighet utmärkte sig Louis Vuitton tidigt och lockade kunder som kejsarinnan Eugénie (gift med den franske kejsaren Napoleon III) och andra välbärgade kunder. År 1854 öppnade han en egen ateljé i centrala Paris. Den blev snabbt så populär att en andra ateljé öppnades i Asnières, nordväst om Paris, bara fem år senare.

Förmögna kunder gör hembesök

Så småningom blev Asnières också familjen Vuittons hem och än i dag behåller orten sin centrala roll i företaget. Till ateljéerna välkomnar Patrick-Louis Vuitton förmögna kunder som vill lägga någon av de cirka 450 specialbeställningar han får varje år. Bland de mer uppmärksammade föremålen som lämnat ateljén finns till exempel en rullstol som artisten Lady Gaga beställde när hon hade skadat höften.

”Men jag gillar också berättelsen om kvinnan som hatade att dricka champagne ur flygplanens plastglas. Så hon kom till oss med två kristallglas och bad om ett litet fodral så att hon skulle kunna dricka champagne i sina egna glas på 10 000 meters höjd.”

Själv har han också anlitat ateljén och den kunskap som gått i arv här i generationer, för att skräddarsy ett mycket speciellt föremål.

”Min personliga favoritprodukt är det etui jag låtit göra för att rymma alla tecknar- och målarverktyg jag använder när jag skissar för mina kunder. Jag designade det utifrån mina egna behov, valde ett vackert brunt krokodilskinn till utsidan och är väldigt stolt över det.”

Tidig kamp mot piratkopior

Som fjärde generationen Vuitton har han vuxit upp med historierna kring företaget. Hur Louis Vuittons son Georges Vuitton etablerade varumärket i London och New York i slutet av 1800-talet, och hur det ikoniska LV-monogrammet skapades 1896 för att stävja den redan då utbredda piratkopieringen av företagets produkter.

Patrick-Louis Vuitton har varit med under tiden då varumärket har breddats från ett renodlat väskföretag, till när den första prêt-à-porterkollektionen designad av Marc Jacobs lanserades 1998. I dag finns alla sorters accessoarer, skor och parfymer signerade Louis Vuitton och den nuvarande designchefen Nicolas Ghesquières skapelser har bland annat synts på Frankrikes nya första dam Brigitte Macron.

Samtidigt har Patrick-Louis Vuitton bevittnat hur företaget över tid förvandlats till ett multinationellt företag. År 1987 fusionerade Louis Vuitton med champagne- och cognactillverkaren Moët Hennessy för att bilda världens första lyxkonglomerat, LVMH. Två år senare blev Bernard Arnault största ägare, och än i dag är det han och hans familj som kontrollerar den börsnoterade koncernen.

Med över 70 olika lyxvarumärken anses LVMH vara det största lyxkonglomeratet i världen, och i fjol omsatte bolaget 358 miljarder kronor. Enbart varumärket Louis Vuitton värderas till 28 miljarder kronor, och är därmed LVMH-gruppens – och världens – värdefullaste lyxvarumärke.

"Känner igen en kopia på mils avstånd"

Patrick-Louis Vuitton ser sig själv som en garant för den kvalitet Louis Vuitton alltid har stått för. Nu känner han en press att arbeta vidare på det sätt som familjen har gjort i över ett sekel.

”Tänk om jag i morgon skulle skapa en produkt som är av lägre kvalitet än de som tidigare tillverkats? För mig är det en permanent stress. Men jag tror att om Georges, Gaston och mina andra förfäder hade besökt verkstäderna i dag hade de varit mycket stolta över att se var Louis Vuitton är i dag.”

Louis Vuitton är ett av världens mest piratkopierade varumärken. Kan du känna igen en kopia?

”Absolut. På flera mils avstånd. Först och främst genom kvaliteten, eftersom den kanvas och det läder vi använder är så specifikt för Louis Vuitton. Men sedan kan jag modellerna utantill. Hur stygnen sitter, hur kanterna slutförs. Till och med serienumren på insidan. Alla de små detaljerna vi känner till från tillverkningen är saker vi studsar på när vi ser en kopia.”

Hantverkskunskapen som finns hos Louis Vuitton benämner han med det franska begreppet ”savoir-faire”. Hur nya köpbeteenden i digitaliseringens spår påverkar de beställningar han får kan han dock inte uttala sig om.

”Men att fortsätta svara på våra kunders behov med högsta möjliga kvalitet är en utmaning vi har haft sedan 1854 och det kommer det fortsätta att vara i många år framåt.”