Di Weekend KROG

Krogtest: Lysande start med magiska smaker

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

MATVERKSTAD. I det gamla industriområdet Kopparlunden har Stefan Taylor öppnat sin lilla fine dining-restaurang Essence.

Joey Abrait

Prisvärd fine dining med blodpudding och fattiga riddare på menyn. Den nya Västeråskrogen bjuder också på den bästa råbiff som Di Weekends testätare har smakat.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Kocken Stefan Taylor ­ kunde knappast ha valt ett sämre tillfälle att öppna restaurang. Precis lagom till att coronaviruset kopplade grepp om Sverige slog han upp portarna till Essence i månadsskiftet februari/mars.

Att den unge skotten dessutom nischat in sig på fine dining, en inriktning som nu välkommet förnyas av krogar som Etoile och Nana Omakase, och bara har 16 sittplatser gör knappast hans restaurang mindre konjunkturkänslig. Nämnde vi förresten att Stefan Taylor varken huserar i Stockholm, Göteborg eller Malmö – utan i Västerås? 

Vi applåderar och hoppas att hans mod belönas. Essence är nämligen en av de mest spännande krognyheterna på länge.

Att hitta hit genom kvällsmörkret ­kräver dock viss manuell navigeringsförmåga. GPS:en i mobilen visar fel och numre­ringen i det charmiga gamla industri­området Kopparlunden trotsar allt logik. Nummer ett visar sig ligga längst i en gränd runt hörnet från gågatan, där ­högre och lägre siffror sträcker sig åt båda ­hållen. 

Har betalt – kommer inte

Vi består inte provet utan tvingas till slut slänga in handduken och ringa upp restaurangen efter att ha irrat runt bland de snarlika tegelbyggnaderna ett tag. En i personalen kilar snabbt ut på gatan från köksingången och guidar oss rätt.

FAKTA
Essence, Västerås

Öppettider: Onsdag–lördag 18.00–22.30.

Priser: Fast sjurättersmeny 895 kronor. vinpaket 695 kronor (alkoholfritt alternativ 595 kronor).

Antal platser: 16.

Köksmästare: Stefan Taylor.

Adress: Kopparlundsvägen 1, Västerås.

Telefon: 073-610 01 14.

Webbplats: restaurantessence.com.

Totalbetyg: 22 poäng

Mat: 9 poäng

Miljö: 4 poäng

Service: 4 poäng

Prisvärt: 5 poäng

VISA MER

”Welcome! I hope you don’t mind ­sanitizing your hands?”

Med en tidsenlig välkomsthälsning gesti­kulerar Stefan Taylor oss mot en ­flaska handdesinfektion strategiskt placerad precis bredvid klädhängarna. Sex av de andra platserna längst med bardisken som dominerar lokalen är upptagna av ett sällskap läkare som redan är halvvägs ­genom måltiden. De två andra gästerna, som skulle inta den senare sittningen tillsammans med oss, dyker inte upp. Detta trots att måltiden är betald i förväg, förklarar Stefan Taylor i en ursäktande ton som låter oss förstå att det har hänt tidi­gare i dessa coronatider.

En magisk råbiff

Låt oss gå händelserna i förväg och konsta­tera att den försvunna duon matgäster bör ångra sig bittert över att ha ”vaskat” ­besöket. De har gått miste om en mat­upplevelse långt utöver det vanliga.

Den inleds faktiskt med blodpudding. Nej, inte den sega svarta massa som man fick i skolbespisningen, utan en skotsk släkting. Mycket avlägsen, bör tilläggas. En saftig falafelliknande boll fylld med gryn och fläsktärningar. Intill står en skål med rödbetsmarinerad forellrom som ­toppas av luftiga spån av fryst getost, ett trick som gör att den karaktäristiska ­smaken inte tar över för mycket, får vi höra. 

Detta följs av råbiff på hjort, med gyllen­gul, riven och gravad äggula, rostad och inlagd schalottenlök och om inte ett berg, så i varje fall en högre kulle av färskriven tryffel. På frågan vad vi tycker går det inte att svara annat än att det är den bästa råbiff som vi smakat. Helt ­magisk.

Stefan Taylors tolkning av fattiga ­riddare ”med alldeles för mycket smör och parmesanost”, konstaterar han vid ser­veringen, är oklanderlig. Bredvid står en kopp delikat skummad ramslökssoppa.

Därefter följer kökets egen variant av smörgåstårta. En cirkulär bit bröd toppad med växelvisa klickar av rökt ostronemulsion och löjrom (inte från Kalix utan en mer prisvärd variant, påpekas det), frysta flagor av gåslever och droppar av 20-årig balsamvinäger. En liten kopp med potatisskum, gyllengula saffranspuffar och rödtunga kompletterar.

Många konsistenser imponerar

Ingen festmåltid utan oxfilé, konstaterar Stefan Taylor när han bär in kvällens ­sista varma rätt. I stället för en rejäl bit serveras köttet i lövtunna röda sojamarinerade skivor toppade med sojamajonnäs och puffat vildris, mest likt böngroddar.

Krogtest: Mister French vid Skeppsbron

Något som imponerar särskilt är de många konsistenserna i varje rätt, något som också ger allt extra dimensioner. Inte sällan extra krispighet. Det märks även i den enda, men utmärkta desserten: hallon­sorbet med passionsfruktscurd, ett svarvat mangochips med bipollen och ­pistagepulver ovanpå. Till kaffet kommer det givetvis in ett par alldeles lagom ­stora hemgjorda praliner, vilandes i en skål med stenar.

Prisvärt och genomtänkt

Väl utanför dörren vänder vi oss mot ­varandra för att bekräfta vad vi egentligen redan visste. Notan för två slutar på 1 600 kronor per person, inklusive ett vinpaket. Prisvärt för en osedvanligt genomtänkt måltid. 

Vi håller tummarna för att Essence inte faller offer för virusets framfart. Det här borgar för något riktigt stort.

»Här behöver gästerna inte vara oroliga«

Grattis Stefan Taylor, kock och krögare, som gör debut i Di Weekends krogtester med nyöppnade Essence i Västerås, som får höga 22 poäng.

”Tack! Jag är extremt glad att ni upp­skattar och uppmärksammar min restaurang. Att hamna i sällskap med de restauranger med kända kockar som ni testar känns som en stor bedrift. En positiv recension känns extra roligt som läget är nu.”

Ditt namn är okänt i den svenska restaurangbranschen. Vem är du?

”Jag är 33 år, född i Skottland, och lämnade landet när jag var i 20-årsåldern. Via kanalöarna kom jag till Schweiz där jag ­jobbade på restaurang. För sex år sedan ­flyttade jag till Sverige och här tänker jag stanna. Jag trivs i Västerås.”

Krogtest: Suverän soloshow på Nana Omakase Essence öppnade precis när corona­krisen bröt ut på allvar. Hur har det påverkat restaurangen?

”Vi hade verkligen otur med tajmingen när vi öppnade. Den första månaden har varit okej, jag hade så många reservationer som var gjorda innan det här bröt ut på ­allvar. Tidigare drev jag en annan restaurang i Västerås och gäster därifrån, som känner till mig, var nyfikna på min nya. Nu märker vi att det är färre gäster under vardagskvällar. På ett sätt är det tur att vi är en liten restaurang med bara 16 platser. Här behöver gästerna inte vara oroliga för att hamna bland en massa andra människor. Om det här inte håller på alltför länge ska vi nog överleva.”

Vad är det för skillnad på Essence och din förra restaurang, Västerås Dinner Club?

”Den startade som en pop-up i sam­arbete med kökstillverkaren Puustelli, som jag höll till hos. Jag har alltid velat ha mitt eget ­ställe, med min egen entré och den utrustning som krävs för att laga mat med högre kvalitet. Konceptet är inte förändrat så mycket, men kvaliteten är högre.”