Di Weekend KROG

Krogtest: La Colline i Stockholm

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

BISTRONESTOR. Inredningen på La Colline är signerad Jonas Bohlin, som står bakom interiören på många andra bistros i Stockholm.

Foto: Joey Abrait

Intrycken är förvirrande på Götgatsbackens nya bistro.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Götgatsbacken är något av Söders lunga, där tusentals cyklister och gångtrafikanter trängs varje dag. Trots detta har den branta stumpen gågata mellan Slussen och Medborgarplatsen varit något av ett Sibirien på Stockholms krogkarta, med undantag för den pigga nyasiaten Ljunggrens i Brunogallerian.

Men plötsligt händer det. På andra sidan gatan från just Ljunggrens har ett av Götgatans många anonyma, murriga ölsjapp förvandlats till en ljus, nästan gnistrande bistro i modern stil. Det är svårt att passera förbi utan att blicka längtansfullt in genom de stora fönstren när det välkomnande ljuset sprider sig ut på trottoaren i höstdunklet.

La Colline, kullen på franska, är syster till en av stans verkliga krogklassiker, Tranan. För den stilrena och i sanningens namn rätt sparsmakade inredningen står designern Jonas Bohlin. Naturfärger, främst beige och träbrunt, trängs med gråvitbeklädda pelare och ett blankblänkande tak med mängder av smålampor. Det gör att betoningen snarare hamnar på modern än bistro.

Medelhav och klassiskt franskt

Den klassiska bistroinventarien griffeltavlan är givetvis på plats och listar snacks, dagens, ostron, chark och ostar. Men den rullas tyvärr bort så snabbt att vi knappt hinner se innehållet.

FAKTA
La Colline, Stockholm

Totalpoäng: 18

Mat: 7 poäng

Miljö: 4 poäng

Service: 4 poäng

Prisvärt: 3 poäng

Priser: Snacks 35–65 kronor, smårätter 110–185 kronor, huvudrätter 195–265 kronor, efterrätter 75–115 kronor.

Antal platser: 56 plus 10 barplatser.

Öppettider: Måndag-söndag 11.30-01.00.

Köksmästare: Simon Pettersson

Adress: Götgatan 29, 116 21 Stockholm.

Telefon: 08-642 00 60

Webbplats: lacolline.se

Senast testad: -

VISA MER

La Colline lider av en lätt matschizofreni. Visst återfinns en hel del klassiska franska inslag på den föredömligt korta menyn, men över lag doftar den snarare av Medelhavet i stort, med inslag som boquerones, padrones och pancetta på griffeltavlan. Det blir lätt förvirrande med sagda tavla och den fasta menyn. Hur ska vi tänka med maten egentligen?

Servicen gör oss också något perplexa. Vid ett tillfälle är intrycket helgjutet: avslappnat med gott om småprat och vinrekommendationer, nästa är det betydligt mer korthugget och inte alls lika engagerat. Visst får vi vintips som funkar fint till maten, men mycket mer än att allt som hälls upp i glasen är natur-viner får vi inte veta. Det känns lite snopet för ett ställe som ändå gått ut och skrutit om vinkunnandet som La Colline.

Krogtest: Smakfull nykomling

Det går dock undan, både mat och vin kommer in med en imponerande effektivitet. Även om den hjärtliga personalen ibland tycks mer upptagen med att hålla den ovan nämnda griffeltavlan i rörelse.

Desserterna lyfter inte alls

Maten då? Jodå, den är hygglig. Roligast är att beställa in en massa smårätter och dela på. Svartroten funkar riktigt bra med bakat ägg och lite riven tryffel ovanpå. Den klassiska kombinationen av löjrom och gräddfil ovanpå potatis är fräsch, men å andra sidan svår att misslyckas med. Tartaren håller hög klass med grovt hackat kött och en lätt touch av wasabi, pickles och soja medan chevichen på pilgrimsmussla, vackert serverad i ett snäckskal, med en rätt snäll dos koriander och chili, är habil utan att riktigt nå de högre höjderna.

Det är däremot inte alls kul att behöva skicka tillbaka en på tok för röd côte de boeuf, en av rätterna som vi rekommenderas dela på två (den andra är dagens fisk). Allra minst när man har beställt köttet medium rare.

Och desserterna är faktiskt, på ren svenska, urtrista. Nyponsoppan påminner om barndomens mellanmål, men är överdrivet vuxen i smaken och får oss att längta efter bara den minsta gnutta socker. De smaklösa skorpkrutongerna och vaniljglassen till hjälper knappast. Chokladdesserten lyfter inte alls, trots tropiska inslag av kokos och ananas.

Krogtest: Natur bör renodla

Fullsatt varje kväll

Det går dock inte att sticka under stolen med att det är riktigt trevligt på La Colline. Att restaurangen fyller ett tidigare otillfredsställt behov för Söderpubliken är helt klart. Det är knökfullt på varenda stol och barplats under våra besök. Ambitionen att skapa en avslappnad mötesplats med generösa öppettider har helt klart hittat rätt direkt. Det här är precis vad Götgatan behöver.

Det är dock en bra bit kvar innan La Colline kan titulera sig en ny krogklassiker.