Di Weekend INTERVJUER

Veronica Maggio bakom låtarna

Veronica Maggio framträder för sin publik på en av många bilder i boken Allt är för bra nu.

Foto: Marcus Erixon

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

På tio år har artisten och låtskrivaren Veronica Maggio tagit hela Sverige med storm. Nu kommer hon med en bok som samlar texter och tidigare opublicerade bilder från hennes karriär. I boken berättar hon själv om resan, drivkrafterna och ett maskinskrivet brev från Ulf Lundell.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är ingen spikrak resa som Veronica Maggio har gjort – från Rackarbergsgatan i Uppsala i mitten av 1980-talet och in på topplistorna.

I nya boken Allt är för bra nu (Max Ström) skriver hon själv om livet fram till nu, kampen att ta sig in i musikbranschen och drivkrafterna som gjort henne till en av Sveriges mest omtyckta artister.

”Det var mycket längesen jag hörde nåt så bra på svenska”, skriver artisten Ulf Lundell i ett maskinskrivet brev till Veronica Maggio efter skivsläppet av Satan i Gatan 2011.

Han är inte ensam, på tio år har Veronica Maggio etablerat sig som en av de största artisterna i Sverige just nu.

I boken inleder du med att berätta att du alltid varit på din vakt, otroligt privat. Samtidigt skriver du nu utlämnande om ditt liv?

FAKTA
Veronica Maggio om låten »Trädgården en fredag«

”... Måste det va så svårt

Var ska jag behöva stå

För att få gå före i kön till Trädgården en fredag

”Är dom ens ifrån stan?”

Hör jag några säga och hoppas att dom ska gå ...”

”Fyra ändlöst långa köer mötte mig och mina vänner när vi klev ur taxin ... Redan då visste jag hur det skulle gå. Jag har nämligen blivit framtvingad i otaliga köer under årens lopp, trots att jag försökt förklara att vakter aldrig känner igen mig och därför aldrig släpper in mig. Jag tror att jag saknar rätt attityd, jag ser skyldig ut. Bortkommen. Ingen vill släppa in någon som känns skum och osäker. Den här kvällen var det samma sak. Vakten på Trädgården förklarade att det krävdes medlemskap för att bli insläppt före kön. Jag hade inget. Så jag lommade tillbaka till mina vänner längst bak i kön.”

Ur boken Allt är för bra nu.

VISA MER

”Jag är van vid att vara väldigt privat, nu tänkte jag inte vara det, men under ordnade former. Nu är det jag som har kontrollen och skriver det jag vill skriva. Det är en annan sak att lämna ut sig i händerna på någon annan skribent.”

Var det en svår process?

”Det är jag som skriver, då känns det inte lika otäckt. Jag har valt att begränsa mig själv och skriva om sådant som relaterar till musiken, och inte allt i mitt privatliv.”

Du skriver i boken att ”Mitt liv och min musik sitter ihop. Ibland vet jag inte vad som kommer först. Om jag lever det jag skriver eller tvärtom”. Finns det något som är för privat för att hamna i en textrad?

”Ja, det blir för privat om man känner att man lämnar ut detaljer där det är uppenbart för folk vem eller vad det handlar om. När det slutar vara något som allmänheten kan identifiera sig med. När det bara blir navelskåderi, då är det ointressant. Det får inte bli dagbok av det.”

I augusti framförde du dina samtliga fem album på Mosebacke i Stockholm under fem dagar, hur var det att gå tillbaka till gamla texter och musik?

Fängslad av leken med läsaren

”För det första var det helt sjukt att repa in 70 låtar. Det kändes som att göra en svensk klassiker. Jag trodde kanske att jag skulle skämmas lite över de gamla låtarna. Men det kändes bara fint, eftersom allt var i rätt kontext.”

Samtidigt kommer nu boken om din karriär. Är det ett avslut, eller vägskäl?

”Jag tänkte på det häromdagen, jag är så trött på det här retrospektiva geggandet som jag ägnar mig åt just nu. Jag måste uppåt, framåt. Det föll sig naturligt. Jag har gjort fem skivor under tio år, det är lite jubileumskänsla över det. Då passade jag på att bränna av alla jubileumsgrejerna på en gång, så är jag färdig med det och kan gå vidare. Men jag är inte tillräckligt gammal för Här är ditt liv, det får räcka med ett kapitel.”

Det finns en återkommande rastlöshet som verkar driva dig framåt, stannar du aldrig upp?

”Nej! Jag är så dålig på det. Det ska bli kul när jag är supergammal och sitter där vid min brasa och plågar mina barnbarn med bilder på mig själv som ung. Men jag har inte tid att vila. Jag har alldeles för mycket roliga saker att göra.”

Vad är nästa projekt?

”Jag gillar egentligen inte att prata om saker innan de är färdiga. Jag har pratat om att starta band, kanske skriva på något annat språk. Och så har jag så klart planer på vem jag ska göra nästa skiva med! Jag kommer inte sitta och rulla tummarna.”

I boken beskriver du hur du gick in i popstjärnerollen hårt under en tid, men nu känns du väldigt jordnära?

Skräckmästarens bästa skrivtips

”Vissa av mina vänner skulle säga att jag är mer lättstött när jag inte får som jag vill. Jag är sämre på att acceptera det. De tycker att jag har blivit söndercurlad av mitt popstjärneliv.”

Får du gå före i kön till Trädgården nu?

”Ja det får jag faktiskt!”

Utkast till texten Finns det en så finns det flera. Lands- koden byttes senare till +29.

Barndomen – här med stora-syster Ida.