Di Weekend INTERVJUER

Väver in samisk myt i politiken

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Di Weekend har ätit frukost med konstnären Britta Marakatt-Labba.

Evelina Carborn

Med nål och tråd har konstnären Britta Marakatt-Labba skildrat sitt ­samiska arv i 40 år. Men hennes ­broderier är också fulla av politiskt känsliga frågor.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Du kom precis till Stockholm från Paris – vad gjorde du där?

”Jag såg Mats Eks fina uppsättning på l’Opéra Garnier. Jag lärde känna hans bror dansaren Niklas Ek för några år sedan och när han undrade om jag ville se honom på scen, i hans brors föreställning, sa jag så klart ja.”

Du slog igenom internationellt efter att ditt monumentalverk Historjá visats på Documenta i Tyskland. I höst firar du 40 år som konstnär. Hur kom du in på den kreativa banan?

”Alla har någonting inombords och min ­längtan var att jobba med bilder. Jag tecknade mycket som barn och läste serier. Lilla Fridolf var min favorit. Särskilt fascinerad var jag av hans tuffa, starka fru Selma som väntade med brödkaveln om han var borta för länge. Men när man kommer från en renskötarfamilj är det inte tradition att utbilda sig ­vidare. Min längtan var dock så stor och i dag ­tecknar jag med nål och tråd.”

Broderikonst har används för att skildra berättelser och skeden i årtusenden. Bayeux-tapeten, som berättar om normandernas erövring av England 1066, är ett känt exempel. Hur blev textilkonst ditt uttryck?

”Det är mitt arv. Växer man upp i en same­familj hör det till att kunna tillverka sina egna kläder. Hos oss slöjdades det i varje hörn. När jag fann det här tunntunna garnet, hade jag hittat mitt ­material, och bilderna hade jag inom mig. Men som konstnär utvecklas man ständigt, och med ­tiden har jag lärt mig att med några få streck låta bilden tala mer än med täta stygn.”

Genom dina verk berättar du om samernas historia, samtid och mytologi. Hur ser din koppling till rennäringen ut i dag?

”Jag är gift med en renskötare och min son är också renskötare, så jag är kvar, men jag hjälper mest till när vi har renskiljning på vintern och kalvmärkning på sommaren.”

Jätteskulptör i högform I dina verk får naturen ta stor plats, men också miljöproblemen. Hur märks klimatförändringarna där du bor?

”På hösten, när första snön lagt sig, kan det börja regna och snart frysa på igen. Då låses betet för renarna och på flera håll har man fått utfodra dem för att de inte ska svälta. Klimatförändringarna har alltid intresserat mig, men det var för tio år ­sedan, när jag gjorde Isarna brister som jag ­började ta in det i min konst. Det kusliga var att precis när jag blev klar med verket brakade isen ihop i Jokkmokkstrakten och flera hundra renar drunknade. Håret reser sig fortfarande när jag tänker på det, för det var som att min vision blev på riktigt.”

Även gruvexploatering, kalhyggen och flytten av Kiruna är teman du berört, och i verket ­Kråkorna skildrar du Altademonstrationerna i början av 1980-talet. Har du alltid haft en politisk ambition?

”Är man same är man född med politik. Som barn blev jag fort medveten om rasismen, och det har följt mig genom livet. Men det har också fört med sig tankar som ’vad kan jag göra för att förbättra våra villkor?’. Mitt sätt har varit bilden, där jag väver in samisk mytologi i politiken, genom att till exempel sätta in djur i olika kontexter. Som med Kråkorna, där de representerar överheten som roffar åt sig av Sápmi.”

FAKTA
Britta Marakatt-Labba

Gör: Textilkonstnär, specialiserad på broderi.

Ålder: 67 år.

Bor: Övre Soppero, nordost om Kiruna.

Bakgrund: Svensk-samisk, en av nio barn i en renskötarfamilj i Saari­vuoma. Utbildad på HDK i Göteborg och ­Samiska högskolan i Kautokeino. Hedersdoktor vid Umeå universitet. Bland annat gjort 24 meter långa bildbroderiet ­Historjá om samernas historia. Har fått den kungliga ­medaljen Illis ­quorum meruere ­labores.

Aktuell: Sommarvärd i P1 den 19 juli.

Frukost: Knäckebröd med ost och apelsinmarmelad, svart kaffe, juice och medhavd croissant från Paris, på konstnärskollegan Birgitta Faxes innergård i Stockholm.

VISA MER
Har kunskapen och förståelsen för samer förändrats under tiden du har varit verksam?

”Viss skillnad är det. I dag är man mer nyfiken på samisk mytologi och hur det samiska livet är uppbyggt kring naturen, än för 20 år sedan.”

Konstverk med perfekt timing Hur har framgången efter Documenta påverkat din tillvaro?

”Den är mer hektisk. Fler, som Moderna ­museet, har kontaktat mig och vill köpa verk. Fler internationella gallerier som vill ställa ut mina verk. Men jag stressar inte, för jag tycker inte att det ­finare att ställa ut i New York än i Kiruna.”

Du sommarpratar den 19 juli. Vad kommer du berätta om då?

”Om min uppväxt i en renskötarfamilj, och om ett speciellt samtal som jag fick en morgon.”