Di Weekend INTERVJUER

»Vårt arbete är ett maraton«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Di Weekend har ätit frukost med Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby.

Jack Mikrut

Kusinerna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby driver podden om rasism och feminism. Under de senaste veckornas antirasism-­demonstrationer i USA och övriga ­världen har deras podd blivit en av ­Sveriges mest lyssnade.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
George Floyd dödades av poliser i ­Minneapolis den 25 maj, men är inte den första som mist livet av polisbrutalitet. Varför tror ni att detta fall startade en så enorm proteströrelse?

Fanna Ndow Norrby: ”Videon på hans död är särskilt brutal och våldsam. Den illustrerar så tydligt den mest extrema konsekvensen av rasism. Därför tror jag att den lyckades bryta igenom ­mediafokuset på corona.”

Hur länge har ni gjort er podd Raseriet?

Amie Bramme Sey: ”Vi började 2016 och det har snart blivit 150 avsnitt. Vi brukar ligga bland de 100 mest lyssnade i Sverige. De senaste veckorna har vi legat på plats 6 eller 7. Det är en enorm skillnad.”

Sedan ni började, tycker ni att synen på och kunskapen om rasism har förändrats?

FNN: ”Det politiska läget har ju förändrats i Sverige, och SD har växt sig stora. Det har skett en avtrubbning och normalisering kring rasistiska fördomar och personer med rasistiska åsikter. Diskussioner i debattprogram, nyhetshändelser eller situa­tioner i våra och lyssnares liv visar gång på gång på hur extremt låg nivå dessa frågor behandlas. Att rasism existerar är inte en åsiktsfråga, det finns ­hårda fakta som styrker det på alla plan. Men nu känns det som att ambitionen att höja nivån finns.”

Också i Sverige har stora demonstrationer arrangerats. Vissa svenska debattörer hävdar att ”vi importerar ett amerikanskt problem”. Vad säger ni om det?

ABS: ” Sverige har ett stort problem med att inte vilja erkänna att det finns rasism här. Men det finns statistik som visas hur svarta i Sverige ­diskrimineras på arbetsmarknaden, inom sjuk­vården och skolan. 2018 lade länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala universitet fram en rapport om afrosvenskars ställning på arbetsmarknaden. Den visade att som svart person högskoleutbilda sig leder inte till bättre jobb och högre lön, utan till högre arbetslöshet. Det finns ett glastak för ­svarta på arbetsmarknaden. Men trots sådan statistik är det vanligt att svenskar förnekar att det finns en rasistisk struktur också här.”

Varför tror ni att det är så?

ABS: ”Vi brukar prata om ’aktiv okunskap’ som ett begrepp. Hur kommer det sig att intelligenta människor väljer att inte ta till sig kunskap, trots att den finns där enkelt serverad? Hur kan man vara kapabel att ta till sig abstrakta resonemang i flera olika specialområden, eller kanske rabbla laguppställningen på alla spelare i allsvenskan – men man är inkapabel att ta till sig fakta att människor diskrimineras? Det borde vara oerhört lätt, om man inte väljer aktivt att vara okunnig.”

FAKTA
Amie Bramme Sey

Ålder: 32 år.

Familj: Sambo och dottern Eira.

Bakgrund: Journalist och krönikör på bland annat Sveriges radio, Metropol och Aftonbladet.

VISA MER
FAKTA
Fanna Ndow Norrby

Ålder: 30 år.

Familj: Stor.

Bakgrund: Journalist och program­ledare på bland annat SVT. Gav 2015 ut antologin Svart kvinna och skrev pjäsen 24 timmar svart kvinna på ­Riksteatern 2019.

Duon driver podden Raseriet sedan 2016.

Frukost: Smörgås, croissant, apelsinjuice och yoghurt med granola på Urban deli på Södermalm i Stockholm.

VISA MER
Vad kan det bero på?

ABS: ”Kanske att man tror att man har något att förlora på att acceptera den verkligheten, eller att erkänna att man är privilegierad. Det kan vara obekvämt att tala om privilegier.”

Många uttrycker att de vill lära sig mer, eller göra mer, för de känner sig okunniga om rasism. När ni får frågan, vad svarar ni då?

FNN: Kunskapen finns lättillgänglig. Till exempel satte jag ihop antologin Svart kvinna för att visa hur ’vardagsrasism’ kan ta sig uttryck. Man kan börja med att ta diskussionen när någon i ens släkt eller på ens arbetsplats säger rasistiska ­saker. Man kan rösta på politiker som är antirasister. Är man i en position att man kan anställa personer – fundera på vilka du anställer och varför. Vissa har möjlighet att skänka pengar till antirasistiska organisationer, det är också ett sätt.”

Möt fotografen bakom Humans of New York När Rodney King misshandlades av poliser 1991 filmades det av en privatperson med video­kamera, vilket var väldigt speciellt då. I dag ­filmar alla. Förutom att det nu finns mer bevis, sprids också filmer på misshandel och död ­nästan varje dag. Vad gör det med vår syn på våld?

ABS: ”Dokumentationen är väldigt viktig. Men det är integritetskränkande och groteskt att en människas död blir ett viralt klipp. Det är otroligt drabbande. Rasismen har inte blivit värre, den har bara börjat filmas. Vi brukar tala om hållbar aktivism. Vårt arbete är ett maraton, man måste orka hantera verkligheten hela livet.”

I huvudet på en Spotifymiljardär