Di Weekend INTERVJUER

Varningens ord från börsgurun

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

FINANSMAN, FÖRFATTARE & FILANTROP. László Szombatfalvy flydde kommunist­regimen i Ungern 1956 och har bott i Sverige i över 60 år.

Joey Abrait

Han gick från tomhänt flykting till miljardär tack vare sin skarpa näsa för aktieaffärer. Den ungerskfödde legendaren och filantropen László Szombatfalvy , 90 år, skickar nu ut nödsignaler till ­världens ledare. ”Det är inte säkert att vi fortfarande har tid att tackla de klimat­förändringar som hotar jorden, men vi har inte råd att inte försöka göra vårt bästa. Vi måste ta chansen nu”, säger han.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

När Budapest var omringat av den ryska armén 1945 räddade en 18-årig László Szombatfalvy livet på sig själv genom att spela kort med ett militärbefäl.

Han förlorade avsiktligt i kortspelet 21, och sa att han behövde lämna skyddsrummet för att hämta mer pengar att spela om.

Befälet, som var en ungersk fascist, släppte i väg László Szombatfalvy och han passade på att ­rymma.

”Det räddade mig från en säker död. Jag befann mig i ett skyddsrum som tillhörde min systers hus, och militären gick runt och plockade ut 16–18-­åringar som inte var inkallade sedan tidigare. Ungdomarna fick bara en timmes utbildning i hur man hanterar ett gevär, sedan skickades de till fronten. Det var ingen som kom tillbaka”, ­säger han.

Upplevelserna från andra världskriget kom att prägla László Szombatfalvy för livet.

FAKTA
László Szombatfalvy

Ålder: 90 år, född i Ungern 1927.

Familj: Var gift med sin hustru Magdalena i 55 år. En bonusdotter, två barnbarn och tre barnbarnsbarn.

Bor: På Strandvägen i Stockholm.

Bakgrund: Tre års juridikstudier och utbildad trollkarl i Ungern. Kom till Sverige 1956, tog diverse ströjobb. Studier på Påhlmans Handelsinstitut och Hermodskurser i företagsekonomi. Redovisningsman på Svenska Shells ekonomiavdelning. Fristående aktie­analytiker, extern börskrönikör på Affärs­världen, portföljförvaltare på investment­-bolaget Almedahl och fondbolaget Robur, delägare i Alfred Berg Fondkommission. ­Slutade aktivt med aktier 1987. Gav ut ­böckerna Vår tids största utmaningar 2009 och Känslor och förnuft – En bok om ­moraliska beslut 2010. Startade Global ­Challenges Foundation 2013.

Intressen: Världens problem, familjen, ­vänner och tennis.

László Szombatfalvy i den ungerska utgåvan av tidskriften Forbes.

VISA MER

Han förlorade sin sex år äldre bror, som visserligen överlevde kriget som soldat, men sedan skickades till ett ryskt arbetsläger när kriget var slut.

”Vi fick ett brev från honom där det stod att han skulle skickas tillbaka till Ryssland till ett arbetsläger, sedan ­hörde vi aldrig av honom mer. Vi vet inte var och när han dog”, säger han.

”Redan då insåg jag att den internationella konflikthanteringen var all­deles uppåt väggarna. Det som är självklart i varje civiliserat land, det vill säga att konflikter avgörs av domstolar och inte av parternas fysiska ­eller ekonomiska styrka, ­gäller inte riktigt mellan länder. Då är det ofta den starkares rätt som gäller. Att det är internationellt accepterat är något jag fortfarande inte förstår.”

László Szombatfalvy, som fyller 91 år i höst, tar emot i sin ljusa våning på Strand­vägen i Stockholm.

Han växlar mellan sin rullstol, som han kallar sin ”elektriska stol”, och att gå själv. Blicken är klar och intellektet intakt.

Det mest iögonfallande i bostaden är alla gosedjur som ligger bekvämt tillbakalutade i soffor och fåtöljer. Stora pantrar samsas med björnar och hundar i olika färger.

”Det var min fru som köpte dem på våra resor. Våra barn och barnbarn har tyckt om dem, och nu är de mina vaktdjur”, säger László Szombatfalvy, som lever ensam sedan hans fru Magdalena gick bort förra året.

När László Szombatfalvy växte upp var han yngst av fem syskon. Hans pappa var departementsråd i utbildningsministeriet, hans mamma var hemmafru.

Han ville bli domare och pluggade juridik i tre år. Då påbjöd kommunistregimen att alla studenter skulle tentera ett tjugotal böcker i marxism-­leninism för att få ut sin examen.

”Då slutade jag, för jag förstod att det inte ­längre skulle handla om juridik utan bara om politik. Artist­yrkena var de enda som i princip var fria från politik, och jag kunde varken sjunga eller spela något instrument. Därför valde jag att bli trollkarl, för det var en hobby jag redan hade.”

Medborgarskap efter sju år

László Szombatfalvy tillbringade två år på den statliga artistakademien, och arbetade sedan som trollkarl tills han flydde till Sverige efter det miss­lyckade folkupproret mot kommunistregimen 1956.

”Själva flykten var förhållandevis odramatisk, men situationen i Ungern var hopplös. Alla var trötta på kommunismen.”

Två av hans systrar flydde till USA, endast en syster blev kvar i Ungern. László Szombatfalvy skulle aldrig återse sina föräldrar.

”De tog mig sju år att få svenskt medborgarskap och att avsäga mig det ungerska. När jag kunde återvända till Ungern första gången levde inte mina föräldrar längre.”

När László Szombatfalvy kom till Sverige ­kunde han varken engelska eller svenska. Han fick en ­ungersk-svensk ordlista med 600 ord att plugga in.

”Det fanns ingen språkundervisning för invandrare då, utan det fick man klara själv. Annars ­tycker jag att jag blev väldigt väl mottagen när jag kom hit. Det tog mig ungefär tre år att bli så pass bra i svenska att jag kunde gå en ettårig kurs på ­Påhlmans Handelsinstitut.”

Jobbade snabbt och läste börssidorna

Under tiden tog han ströjobb som trollkarl, tryckeri­biträde och rörmontör.

Han arbetade extra som revisorsassistent hos sin bokföringslärare på Påhlmans, och fick sedan jobb som redovisningsman på Svenska Shell.

Han fortsatte också att läsa företagsekonomi på distans.

”Jag försökte få ett bättre betalt jobb än på Shell, men det var inte lätt. Å andra sidan fick jag ­mycket tid över. Jag kunde rationalisera arbetet så att det bara tog hälften så lång tid som de hade tänkt, och jag kunde sitta där och läsa börssidorna, fundera och räkna. Det var så mitt intresse för aktier ­började.”

Hans framgångar som investerare skulle göra honom mytomspunnen i finanskretsar, även om han själv alltid har varit mån om att hålla en låg profil.

1971 sa han upp sig från Svenska Shell för att arbeta med sina placeringar på heltid. Senare blev han bland annat extern medarbetare och börs­analytiker på Affärsvärlden samt delägare i Alfred Berg Fondkommission.

Han utvecklade en egen modell för att värdera bolag och bedöma deras utdelningspotential och risk. Redan som tonåring hade han lärt sig att ­räkna på sannolikheter i kortspel, och han jämförde även sannolikheter för olika utfall i sina ­aktieplaceringar.

Han började investera i aktier 1966. Start­kapitalet var 6 000 kronor, varav hälften var ­lånade pengar. Den årliga avkastningen på det skulle bli 30 procent de kommande 46 åren.

1987, när han skulle fylla 60 år, hade han fått ihop 250 miljoner kronor. Då avslutade han den aktiva förvaltningen och sålde allt utom sina ­indexaktier i Handelsbanken.

Varför slutade du just då, förutsåg du börs­kraschen?

”Nej, det gjorde jag inte även om jag tyckte att börsen stod högt. Jag trodde inte att den skulle stiga mer. Men det fanns ytterligare två skäl till att jag slutade just då. Jag tyckte att jag och min familj hade tillräckligt med pengar vid det laget, och jag ville syssla med något annat. Det tog väldigt mycket tid att följa börsen så noga, jag hann knappt läsa en roman.”

När Handelsbankens indexaktier löstes in 1999 placerade László Szombatfalvy merparten av tillgångarna i fastighetsbolaget Castellum.

”Det passade mig som hand i handske. Det var ett bolag med bra ledning, låg riskprofil och tydlig utdelningspolitik som fick kapitalet att växa utan någon arbetsinsats från mig.”

Minimera de största hoten

I stället ägnade han mycket tid åt att läsa om de globala hot som mänskligheten står inför.

”Ett av dem fanns med mig hela tiden, och med tanke på min bakgrund var det förstås kriget och det politiskt betingade våldet.”

Med tiden har han kommit fram till att de fem viktigaste globala utmaningarna består av klimatförändringarna, annan storskalig miljöförstöring, det politiskt betingade våldet, fattigdomen och den snabba befolkningstillväxten.

Hans anser också att det nuvarande politiska systemet, med kortsiktiga nationella intressen som styr, inte klarar av att tackla de problemen och han bestämde sig för att bilda en egen stif­telse, Global Challenges Foundation.

”Vårt mål är att medverka till att minimera, helst eliminera, mänsklighetens största hot. Vi vill öka kunskapen om dessa och stimulera debatten och nytänkandet kring nya beslutssystem.”

Anser du att FN inte fungerar?

”FN är en halvmesyr, ett resultat av kompromisser som gjordes för 70 år sedan med organisatoriska fel i konstruktionen. FN klarar inte alltid ens det som det bildades för, det vill säga att förhindra krig. De flesta av våra internationella styrorgan kom till efter andra världskriget, och de fungerar inte riktigt nu när globaliseringen går så fort.”

Johan Rockström i styrelsen

László Szombatfalvy bildade sin stiftelse 2013. Då hade tillgångarna i Castellum vuxit till 1 miljard kronor. Hälften av det kom att utgöra stiftelsens startkapital.

”Min fru tyckte att det var bortkastat att bilda en stiftelse, hon trodde inte på att man kan göra skillnad. Så vi gjorde en bodelning inom äktenskapet, där hon fick hälften av våra tillgångar som hon ville testamentera till barn och barnbarn.”

I stiftelsens styrelse sitter bland andra Johan Rockström, professor i miljövetenskap och Di-krönikör, och Fjärde AP-fondens tidigare vd Mats Andersson. Utrikesminister Margot Wallström var också ledamot tills hon blev utrikes­minister.

”Klimatförändringarna är den största risken. Vi kan inte vara helt säkra på att vi kan undvika ­förödande katastrofer, ens om vi gör allt vi kan från och med i dag. Sannolikt kan vi fortfarande eliminera de värsta riskerna, men det är bråttom och det är en chans vi måste ta”, säger László Szombatfalvy.

Han hävdar att den snabba befolkningstill­växten är den huvudsakliga orsaken till klimat­förändringarna och de övriga miljöproblemen.

”Jordens befolkning har fyrdubblats de ­senaste hundra åren och till nästa sekelskifte kommer den att växa med ytterligare 50 procent. Det medför – allt annat lika – väsentliga ökningar av utsläpp av växthusgaser och annan miljöförstöring, ökad risk för politiskt våld, sämre fattigdomsbekämpning och stora migrationsströmmar.”

Han tror att befolkningstillväxten kan hållas tillbaka med hjälp av utbildning, preventivmedel, kvinnans frigörelse och bekämpning av fattigdomen.

”Men det är saker som tar mycket lång tid. ­Eftersom vi lever allt längre måste en åldrande ­befolkning också kompenseras med lägre födelse­tal. Kanske måste vi införa någon form av barnbegränsning eller ekonomisk morot för att inte skaffa fler barn. Jag vet inte ännu. Frågan måste utredas tillsammans med ledningen i de länder där den största befolkningsökningen förutses, främst i Afrika”, säger han.

”Politikerna tar tyvärr inte det här på allvar, det står till exempel inget om befolkningstillväxten i Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. Enda ­sättet att lösa problemen är via ett nytt globalt styr­organ där vi samarbetar över nationsgränserna.”

Ingen vann priset

I slutet av 2016 inrättade László Szombatfalvys stiftelse en ny tävling, A New Shape, för att hitta en acceptabel modell för ett internationellt styr­organ som kan hantera de globala riskerna. Prispotten sattes till maximalt 5 miljoner dollar.

Det resulterade i över 2 700 bidrag från ­forskare, tankesmedjor, beslutsfattare, organisationer och privatpersoner från 122 länder.

Bidragen bedömdes av tio internationella expert­paneler och 14 av dem gick till final vid en konferens i Stockholm i slutet på maj i år där 250 tänkare deltog.

Men László Szombatfalvy blev inte helt nöjd. Enligt finaljuryn uppfyllde inget bidrag alla uppsatta kriterier, och den maximala prissumman ­delades inte ut.

Tre bidrag belönades dock med närmare 600 000 dollar var. Två av vinnarförslagen tog fasta på hur man kan revidera FN medan det ­tredje föreslog en modell för ett mer decentraliserat globalt styre med hjälp av ny teknik som blockkedjeteknik och artificiell intelligens.

”Vårt forum i Stockholm var ett startskott. Nu fortsätter vi att jobba vidare med idéerna i de ­bidrag som presenterades. Målet är att få fram en styr­modell som vi är nöjda med till Paris Peace Forum, den stora fredskonferensen i Frankrike, som äger rum i höst. President Emmanuel Macron har ­bjudit dit oss för att presentera de ­bästa förslagen”, ­säger László Szombatfalvy.