Di Weekend INTERVJUER

Tough love

MED FAST HAND. Barbara Bergström styr sina skolor med ordning och omsorg.

Oskar Omne

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ibland är frustration en drivkraft. För läraren Barbara Bergström ledde frustrationen i skolan till att hon startade en egen. 23 år senare omsätter Internationella Engelska skolan 2 miljarder kronor och sedan i går, torsdag, är skolkoncernen börsnoterad.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

”Welcome” säger Barbara Bergström i turkos sidendräkt och med en blick lika fast som hennes handslag när vi ses på IES huvudkontor i Täby.

Det räcker för att jag ska förstå vad som gäller: det är hon som är basen på platsen och vi gör intervjun på engelska. Visserligen talar hon utmärkt svenska efter nära 50 år i Sverige men föredrar engelska för intervjun. Varför inte? Hon är trots allt grundare av Internationella Engelska skolan.

Vi börjar med en rundvandring i lokalerna och Barbara Bergström lägger armen om medarbetarna, som om hon vore deras mormor, när hon presenterar dem. Flera av dem är rektorer på besök på huvudkontoret och det är tydligt att Barbara Bergström månar om att alla ska känna sig sedda. Det gäller för övrigt alla 21 000 elever på IES. Det är därför hon manar sina rektorer att möta eleverna och deras föräldrar när de kommer till skolan varje morgon och lära sig deras namn.

”Good morning Kalle.”

”Good morning Mr Andersson.”

FAKTA
Barbara Bergström

Gör: Grundare och storägare av Internationella Engelska skolan, IES.

Familj: Två vuxna barn samt maken Hans Bergström.

Bor: I södra Florida, i radhus i Täby samt i en sommargård i gamla svenskbygder i Western New York.

Hobby: Odling och botanik.

Äter och dricker: Är vegetarian och helnykterist.

Bakgrund: Lärare i naturkunskap, startade egen skola 1993, var rektor i tio år och byggde sedan upp flera skolor enligt samma koncept.

Dold talang: Springer 5 kilometer på löpbandet varje dag på 28 minuter. Hade länge flyglicens och var aktiv i Botkyrka flygklubb.

VISA MER
FAKTA
IES
  • Internationella Engelska skolan (IES) har i dag 21 500 elever i hela landet och över 2000 anställda.
  • Läsåret 2015/2016 omsatte verksamheten 1,8 miljarder kronor, med en rörelsemarginal efter avskrivningar på 10 procent.
  • 29 grundskolor med fokus på årskurs 4–9 samt ett gymnasium på Södermalm i Stockholm.
VISA MER

Så ungefär låter det varje morgon på IES skolor runt i landet. Kan det vara lite tungt för en ny rektor att lära sig namnen på 750 elever?
”Nej då, det fixar man på lite tid”, menar Barbara Bergström.

Inne på hennes kontor sliter hon upp kavajen. ”Tough love”, står det med stora bokstäver på den vita t-shirten.

”Jag tog på mig den här för er skull.”

Barbara Bergström brister ut i skratt, men blir allvarlig igen och förklarar.

”Tough love är vad vi sysslar med och disciplin är grunden för att eleverna ska kunna känna sig trygga och kunna ta till sig den kunskap de behöver. De ska inte behöva vara rädda för att bli verbalt eller fysiskt påhoppade när de lämnar klassrummet. Skolan är en arbetsplats som behöver ordning och struktur och när vuxna agerar med auktoritet måste eleverna få känna att det sker av omsorg och kärlek.”

30 skolor i landet

När Barbara Bergström invigde koncernens senaste skola i mitten av augusti, fanns hon själv på plats i Älvsjö för att klippa band och hälsa på elever och föräldrar. Totalt finns nu 30 skolor inom koncernen IES, från Umeå i norr till Lund i söder och nästa år ska nya skolor öppnas i Landskrona, Helsingborg, Årsta och Södertälje.

Barbara Bergström lutar sig plötsligt närmare och viskar:

”Leadership is everything”, som att det är den stora hemligheten bakom framgången med IES.

”Att hitta rätt rektorer är det svåraste, men också det viktigaste. Det krävs rätt ledare som stöttar och skyddar lärarna när det blåser, och blåser gör det på en skola – det kan vara föräldrar som anser att deras barn förtjänar högre betyg eller annat. Lärarna måste känna att deras chef backar upp dem och vi måste ha tydliga ledare för att alla ska kunna göra ett bra jobb i skolan.”

Barbara Bergström har pondus och uppför sig som en självklar ledare. Det räckte med att hälsa på henne i entrén en stund tidigare för att förstå att det är hon som är chefen. Det är resultatet av många års erfarenhet i skolan och sedan några år tillbaka delar hon med sig av det hon kan i en ledarskapsakademi som hon har skapat där blivande rektorer får lära sig att uppträda som självklara ledare.

”My mama didn’t raise no fool. Haha!”, säger hon och blinkar.

”Eftersom kvinnor ofta bedöms annorlunda än män och ifrågasätts mer som ledare brukar jag ge mina kvinnliga rektorer en extra puff. ’Sätt på dig dina klackar och sträck på dig. Du är inte en blomma på väggen. You are in charge and make no mistake about it!’”

Tragedi förändrade allt

Barbara Bergström växte upp i Buffalo i staten New York med en mamma som var hemmafru och styvpappa som var bilarbetare på General Motors. Barbara var en blyg flicka och satt oftast med sin docka och läste böcker medan hennes tre år äldre syster var utåtriktad och populär.

Vid 21 år var Barbara gift och mamma till en liten dotter när livet plötsligt gjorde en helomvändning. Hon fann sin tre månader gamla bebis livlös i barnvagnen, död i plötsligt spädbarnsdöd, och Barbara totalkraschade. Det gjorde även äktenskapet. När hon reste sig igen flydde hon in i böckerna. På universitetet i Miami träffade hon sin andra man, en svensk forskarstuderande i matematik och evolutionsbiologi. Familjen fick två barn och flyttade mellan Sverige och USA några gånger på grund av makens jobb.

Barbara Bergström har alltid älskat naturen och i Sverige engagerade hon sig i Skogsmulle, och efter att ha avlagt en fil kand började hon jobba som lärare i naturkunskap på en kommunal skola.

Det dröjde inte länge innan vanmakten började tära på henne. Den slappa kulturen och klottret på skolbyggnaden som ingen gjorde något åt smittade av sig till klassrummen och rektorn såg knappt någon röken av. Bristen på ledarskap var kännbar.

”Någon gång kunde man hitta en stencilerad lapp från rektorn i postfacket där det stod: ’Bra jobbat!’ Men det kändes ju inte som en dunk i ryggen precis när vi såg att alla lärare fått samma lapp.”

Öppnade i augusti 1993

Frustrationen skavde allt värre och Barbara Bergström kände att hon skulle kunna göra jobbet betydligt bättre själv. Hon började drömma om att starta en egen skola. När friskolereformen kom 1992 stod Barbara Bergström redan i startblocken.

Utan startkapital eller kontaktnät i Sverige tvingades Barbara Bergström vara kreativ. Hon bläddrade i Gula sidorna och när hon fick syn på ett företagsnamn som hon kände igen ringde hon upp dem: ”Jag ska starta en ny skola. Har ni några möbler som ni inte behöver som jag kan få?”

”Företag som Nordea och andra gjorde om sina kontor med jämna mellanrum och var glada över att bli av med de gamla möblerna och vi fick massor av grejer av svenska försvaret.”

Intresset för en skola byggd på ordning och engelska visade sig vara stort bland föräldrar och när skolan öppnade i augusti 1993 fylldes lokalerna med elever. Verksamheten drog i gång utan att Barbara Bergström och hennes kollega hade lagt en enda krona, förutom det lilla aktiekapitalet. När skolpengen rullade in på hösten var det bara att ge personalen lön och betala skolböcker och annat för verksamheten.

Efter fem år skiljdes vägarna för Barbara Bergström och hennes partner eftersom de hade olika idéer om hur skolan skulle drivas. Stockholms Skolfastigheter, SISAB, erbjöd henne en stor byggnad i Gubbängen, söder om Stockholm.

”Jag stod utanför den byggnaden och tänkte. Herregud, hur ska vi kunna fylla hela den här skolan med elever?”

Men det gick lätt, eleverna köade för att få komma in och av bara farten startade Barbara Bergström också en gymnasieskola.

Ryktet om hennes skolor började sprida sig och 2002 frågade Järfälla kommun om hon kunde tänka sig att ta över en skola i Jakobsberg som kommunen tappat kontrollen över.

Barbara Bergström skrattar och säger att det första mötet med elever och föräldrar i Järfälla har etsat sig fast i hennes minne för evigt.

”Jag kom dit för att presentera vårt skolkoncept men det var rena kalabaliken. Någon for genom rummet på en skateboard och utanför salen bankade ungdomar på fönsterrutorna.”

Hur hanterade du det?

Barbara Bergström ler småslugt.

”Jag är inte den som är rädd för att säga åt folk vad de ska göra. I have been around the block a couple of times, haha!”

Hennes löften om att skapa en skola med disciplin, höga förväntningar och ordning och reda gick hem och snart fylldes Internationella Engelska skolan i Järfälla med elever som motiverades att förbättra sina skolresultat. Skolan blev den första stenen i hennes imperiebygge. IES har etablerat flera skolor i områden som räknats som problemområden. Där ser hon största potentialen för positiv förändring och hon gillar när det finns en blandning av elever från olika bakgrunder och samhällsklasser.

”Vi har lyckats i flera områden där andra har misslyckats. Vi är tydliga med att tala om vad vi förväntar oss av eleverna och att konkret visa ’så här gör vi här’. Gillar man inte våra regler för beteende så kan man välja en annan skola. Och än så länge har jag inte träffat en enda elev som inte förstår, när man talar med dem som individer, att deras framtid kräver diciplinerat arbete i skolan. Tough love är det som gäller. Och tryggheten att veta att vuxna står upp och att gäng inte tar över är en befrielse för många.”

”You know, this ain’t my first Rodeo”, skrattar Barbara Bergström som brukade uppträda på rodeos med sin dressyrhäst och västernsadel när hon var ung.

”Små saker har betydelse. Om man låter dem passera som en trasig fönsterruta, lite klotter på väggen, oreda på toaletten, skojbråk – så sänder det signaler om att ingen bryr sig och snart får man hantera betydligt större problem som är svårare att lösa som skolk, mobbing och sen ankomst till lektionerna.”

Varje vecka besöker hon skolor för att titta till verksamheten, träffa elever och lärare och stötta sina rektorer. Och hon drar sig inte för att själv plocka upp papper från golvet och föregå med gott exempel.

Hälften av undervisningen är på engelska och hälften av lärarna kommer från Kanada, USA, Storbritannien, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Skolan har en klädkod men inte skoluniformer som i anglosaxiska länder. Religiösa symboler tolereras inte.

”Jag vägrar acceptera att flickors ansikten döljs, oavsett vad diskrimineringsombudsmannen må tycka”, säger Barbara Bergström bestämt.

Fick skäll av Skolstyrelsen

Men allt har inte gått som på räls för Barbara Bergström. 2000 genomgick hon och IES en allvarlig kris och skolorna hotades av stängning. En inspektion av skolverket gav anmärkningar för att IES delade ut betyg redan från årskurs sex. Barbara Bergström ansåg det vara ett viktigt verktyg för att följa upp eleverna och kunna ingripa om de var på fel väg.

”Sluta med betyg eller också stänger vi din skola”, var beskedet från Skolstyrelsen.

Barbara Bergström var förtvivlad. En vän tipsade henne om att ringa Hans Bergström, dåvarande chefredaktör på Dagens Nyheter, som länge drivit en debatt på ledarsidorna mot ’flumskolan’. De fann varandra direkt. Hans Bergström skrev ännu en artikel i DN som förmodligen bidrog till att Skolverket svängde i frågan och 2011 infördes betyg i årskurs sex i alla skolor i Sverige och Barbara Bergström fick behålla sina skolor och fick dessutom en ny äkta man.

Vad är orsaken till svenska skolors låga resultat i Pisa-mätningarna enligt dig?
”Under 1960-talet drabbades Sverige av en Rousseau-anda. Man sa: låt de små sötnosarna vara så fixar det sig. Inget kunde vara mer fel. Det måste ingå i vuxenrollen att etablera normer för beteende. Vi behöver visa våra unga vad som gäller, vad de behöver lära och se till att de känner sig trygga i sin miljö. Det är så man får elever att frodas.”

”Alla vet att bristen på lugn och disciplin är orsaken till låga studieresultat, men ingen vill erkänna det”, säger Barbara Bergström och hävdar att hon har goda relationer med både förre utbildningsministern Jan Björklund och nuvarande Gustav Fridolin. Statsminister Stefan Löfven gillar hon däremot mindre efter hans uttalande om att barn var till salu, när utbildningskoncernen Academia gick till börsen i juni.

”Jag förstår inte hur man kan uttrycka sig så eftersom han då avslöjar att han inte förstår vad vi gör och vad det handlar om", säger Barbara Bergström som också är kritisk till förslaget att begränsa vinstuttag för välfärdsföretag.

”Man startar skolor och andra verksamheter inom välfärden för att man har en speciell kompetens och idéer för hur saker kan göras bättre. För att kunna förverkliga dessa idéer måste man få en personlig frihetsgrad som är omöjlig inom det kommunala. Utan överskott i verksamheten hade jag inte kunnat starta en enda skola utöver den första. Och utan aktiebolaget som form hade jag inte kunnat skriva kontrakt med leverantörer av olika slag och driva verksamheten effektivt.”

Marknadsvärde på nära 2,1 miljarder

Nu är det dags för börsen, även för IES. Igår, torsdag, var första handelsdag för skolkoncernen, som i ett första steg släpper 11,5 miljoner aktier, vilket är 29 procent av bolaget, för 52 kronor aktien. Det ger bolaget ett marknadsvärde på knappt 2,1 miljarder kronor. Barbara Bergström som äger 25 procent av IES, kommer då att öka sin förmögenhet ytterligare.

2012 sålde hon sin skolkoncern till Bostonbaserade riskkapitalbolaget TA Associates för en deklarerad reavinst på dryga 700 miljoner kronor och därmed toppade årets inkomstlista i Sverige. Med 200 Mkr toppade hon även listan över de som betalade mest i skatt samma år. Efter försäljningen köpte hon tillbaka 25 procent av IES och etablerade en stiftelse i USA, The Hans and Barbara Bergström Foundation, som stödjer projekt i Sverige för vetenskaplig journalistik, utbildning och medicinsk forskning. Stiftelsen betalar också universitetsutbildningen för begåvande tibetanska ungdomar inom ramen för Svensk-tibetanska kulturföreningen.

”Pengar ska cirkulera. Det ger en inre tillfredsställelse att exempelvis kunna betala universitetsutbildningen för begåvade tibetanska ungdomar inom ramen för Svensk-tibetanska kulturföreningen. Jag försöker leva mitt liv efter den devis som är central inom buddhismen: 'Do no harm'.”

Men någon resa till Tibet blir det nog inte, Barbara Bergström avskyr nämligen att resa. Det räcker med de frekventa resorna över Atlanten eftersom paret bor både i Sverige och i USA, men numera kostar hon och maken på sig att flyga i business class.

Barbara Bergström fyllde 70 tidigare i år men tycks inte ha några planer på att lägga av.

”Att jobba och resa runt till alla skolor som jag gör är utmattande vid min ålder. Men samtidigt är det enormt energigivande, särskilt att träffa eleverna. Min syster tycker att jag är ett hopplöst fall, att jag borde pensionera mig. Men så länge jag har mina kognitiva och fysiska förmågor intakta så vill jag fortsätta jobba. Men visst vore det bra att ha lite mer tid över för mig själv. Då ska jag skriva in mig på universitetet och studera botanik.”