Di Weekend INTERVJUER

Sista sommaren med kungafamiljen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Hovmarskalk Karolin A. Johansson tillsammans med prinsessan Estelle under kronprinsessan Victorias födelsedagsfirande på ­Solliden på Öland den 14 juli i år.

Amanda Lindgren

I sju år har Karolin A. Johansson varit hovmarskalk och chef för kronprinsessan Victorias hovstat. Nu slutar hon. I stället tar hon över sin släktgård hemma på Ödängla vid Kalmarsund. ”Jag längtar efter att få föra mitt arv vidare och att få vårda min plats på jorden. Det är en livsdröm som går i uppfyllelse”, säger hon.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

De senaste sju åren har Karolin A. Johansson synts i bakgrunden på många av de tusentals bilder som har publicerats på kronprinsessparet, ständigt till hands med faktaunderlag och goda råd vid alltifrån officiella besök och utlandsresor till inhemska seminarier och galamiddagar.

Med åren har hon blivit så samspelt med kronprinsessan att hon bara har behövt ­kasta en blick på sin chef på för att veta vad hon tänker.

”Ibland har jag undrat om jag vet vad kronprinsessan vill innan hon själv gör det”, säger Karolin A. Johansson.

Hon var 30 år när hon kom till hovet, ­efter att ha arbetat som sakkunnig och press­sekreterare i regeringskansliet åt fyra olika borgerliga statsråd.

”Jag blev faktiskt förvånad när jag fick frågan, för jag trodde att jag var för ung. Jag är övertygad om att det fanns många vid ­hovet som också tyckte att jag var det. Men ungdom går ju som bekant över och jag är väldigt glad att jag vågade ta chansen. Det har varit fina år”, säger hon och ser både glad och vemodig ut på samma gång.

FAKTA
Karolin A. Johansson

Ålder: 37 år. Familj: Sambo Fredrik Bolin. Bor: På en gård i byn Ödängla utanför Mönsterås i Småland.

Bakgrund: Fil kand i statskunskap och magisterexamen i journalistik från Uppsala universitet. Ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån, en prenumerationstjänst för ett 30-tal borgerliga tidningar. Konsult på K Street Advisors. Vid regeringskansliet 2006– 2012, först som sakkunnig hos justitieminister Beatrice Ask, sedan hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Därefter pressekreterare hos Sven Otto Littorin, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. Hovmarskalk och chef för kronprinsessans hovstat 2012–2019. Lantbrukare på egen gård i Småland sedan den 1 augusti.

VISA MER
FAKTA
Kronprinsessans hovmarskalkar

Elisabeth Tarras-Wahlberg: 2004–2008.

Jörgen Lindström: 2009–2012.

Karolin A. Johansson: 2012–2019.

Lena Bartholdson: 2019–

VISA MER
Inget 8 till 17-jobb

Själva rollen har inneburit att hon har ­ansvarat för planering, förberedelser och genomförande av kronprinsessparets program och framträdanden. Till sin hjälp har hon haft två hovsekreterare, en hos kronprinsessan och en hos prins Daniel. Rent praktiskt har hon haft sitt kontor på Stockholms slott.

Hovstaten samarbetar i sin tur med ­andra funktioner, som hovets informationsavdelning, hovets ceremonistat och kronprinsess­parets hushåll. Enligt Karolin A. Johansson är det svenska hovet litet jämfört med de övriga kungahusen i Norden. Det har inneburit att hon har varit till hands i princip dygnet runt de senaste sju åren. Att vara hovmarskalk är definitivt inget 8 till 17-jobb.

”Jag har inte sett det här som ett jobb, utan som ett förtroendeuppdrag, på ­samma sätt som kronprinsessan ser på sitt uppdrag. Man ska ha respekt för att kunga­familjen inte är där för en mandatperiod ­eller en kortare tid, utan att deras ämbete är deras liv. Som anställd kan man då inte säga att man går hem för dagen, för de går aldrig hem för dagen. Många programpunkter ligger dessutom utanför ordinarie arbetstid. Ofta har det blivit både 60- och 80-timmarsveckor.”

Paret styr mer själva

Det är också en försvarlig mängd papper som har passerat Karolin A. Johanssons skrivbord under de här åren, ­inklusive alla förfrågningar från både privatpersoner och organisationer.

”Det kan handla om allt möjligt, från förfrågningar om att namnge en pelargon till att bli ambassadör för FN:s globala hållbarhetsmål, vilket kronprinsessan ju blev för två år sedan. Då har det varit min roll att sortera, ta reda på mer fakta och förbereda ärendena. Sedan har jag haft regelbundna dragningar med kronprinsess­paret, där jag rekommenderat vad jag har tyckt varit ­intressant och relevant att delta i och inte.”

”Det som är roligt är att under vår tid tillsammans har andelen programpunkter som paret har initierat själva ökat markant. När jag började var nästan hela deras program styrt av förfrågningar, i dag skulle jag säga att ena hälften är styrd av förfråg­ningar och andra hälften är styrd av dem själva. Paret har tagit kontrollen över sin egen agenda och blivit mycket tydligare i sina profilområden, där kronprinsessan främst engagerar sig i hållbarhet och havs- och fiske­frågor, medan prins ­Daniel främst engagerar sig i entreprenörskap och hälsa.”

Till hovmarskalkens uppgifter hör också att lägga upp programmen och att göra underlag inför alla olika besök, och att briefa och ­debriefa kronprinsessparet.

”En utmaning har varit att lägga nivån så att besöken även ger kronprinsessan ­någonting. Det är lätt att glömma att hon har ­varit kronprinsessa i över 40 år, och det är väldigt ­mycket hon redan har sett och hört. Många underskattar hur ­kunnig hon är, särskilt på sina profil­områden. Jag ­skulle vilja påstå att hon är en av de mest ­kunniga i Sverige när det ­gäller havs- och fiskefrågor, till exempel.”

När Karolin A. Johansson tillträdde sin tjänst skulle prinsessan Estelle just döpas, och kronprinsessparet gick in i en ny fas som småbarnsföräldrar.

”Paret drog då medvetet ned på antalet utlandsresor, och de försöker planera sina Sverigeresor så att de kan börja och sluta dagen hemma så ofta som möjligt. Faktiskt har de till och med ambitionen att själva hämta eller lämna barnen på förskola och skola så gott som varje dag”, säger Karolin A. Johansson.

Generalsekreteraren tog fel

Trots att antalet utlandsresor har hållits nere kan hon rabbla ett antal spännande officiella besök och resor hon har varit med om, till länder som Peru, Colombia, ­Ghana, Tanzania, Vietnam, Italien, Frankrike, USA, Libanon och Jordanien.

”Att se vilka dörrar kungafamiljen kan öppna utomlands har gjort starkt intryck på mig. Oavsett vilket land de kommer till kan de alltid hänvisa till tidigare besök av någon förfader, vilket skapar band på ett sätt som politiken inte kan.”

Vad tror du om monarkins framtid i Sverige?

”Jag tror att monarkin behövs mer än ­någonsin. Med tanke på den osäkerhet och instabilitet som finns på många håll i samhället tror jag att monarkin är en stabil ­institution som människor kan samlas kring, inte minst vid svåra händelser som terrordåd och stora olyckor.”

Finns det någon särskild milstolpe du vill nämna efter sju år i kronprinsessans tjänst?

”Det finns många, men en sådan var när världens åtta största fisk- och skaldjurs­företag samlades runt ett och samma bord på Maldiverna för att tala om hur de kunde ­arbeta mer hållbart för tre år sedan. Mötet anordnades av Stockholm Resilience ­Centre, men kronprinsessans närvaro var absolut avgörande för att många av före­tagen över huvud taget kom dit. Bolagen hade aldrig träffats förut och en del av dem visste knappt vad hållbarhet var. Sedan har det mötet följts av flera möten på andra platser i världen och flera företag har tillkommit. Det är ett viktigt arbete som fortsätter.”

”En annan milstolpe var förstås firandet av kronprinsessans 40-årsdag, som jag var ansvarig för. Att se alla de människor som samlades för att hylla henne både i Stockholm och på Öland var verkligen ett kvitto på hur respekterad hon är.”

Finns det någon särskilt dråplig incident du kan berätta om?

”Det måste vara när FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-Moon tog fel på mig och kronprinsessan en gång. Vi hade träffats i New York strax innan, och när han klev ur en hiss vid en stor konferens på Münchenbryggeriet kände han igen mig och gick fram till mig med bestämda steg. Jag backade snabbt och försökte glida åt sidan. Jag har aldrig känt mig så obekväm under de här sju åren, men kronprinsessan tyckte att det var hysteriskt roligt efteråt. Min paroll har ju ­alltid varit att stötta henne utan att synas, men där kände jag att det sprack totalt.”

Hur kommer det sig då att du ställer upp på den här intervjun?

”Det gör jag för att tacka för de här åren och för att framhålla vilket otroligt arbete kronprinsessan utför. Jag vill också visa på att det går att göra något helt annat i livet. Kanske kan jag inspirera någon, det vore kul.”

Understimulerad under skoltiden

När Karolin A. Johansson nu flyttar hem till släktgården i byn Ödängla utanför Mönsterås har det gått 21 år sedan hon lämnade hemmet. Hon var bara 16 år när hon flyt­tade till Strängnäs för att gå på gymnasiet.

”Jag hade känt mig understimulerad ­under hela min skoltid, och hittade den här skolan som verkade passa mig bra. Den ­heter Europaskolan och har en internationell inriktning och stort fokus på kunskap, vilket jag gillade.”

Efter gymnasiet blev det dubbla exa­mina i statskunskap och journalistik vid Upp­sala universitet, samtidigt som hon la mycket tid på politiken inom Moderaterna. Hon satt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och var gruppledare för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

»Finansbranschens Beyoncé« vill fylla Globen

”Egentligen blev jag aktiv inom politiken redan på högstadiet. Först var jag med om att bygga upp en lokal förening hemma i Mönsterås, sedan var jag distriktsord­förande för ungdomsförbundet i Södermanland och därefter Uppland. Sammanlagt höll jag på med politik i 15 år.”

Ett mycket svårt samtal

Efter studietiden i Uppsala fick hon jobb som sakkunnig hos Beatrice Ask på justitie­departementet. Därefter fick hon samma jobb hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, för att sedan bli hans pressekreterare under några år.

”Det var en speciell och hektisk tid. Först var det Sveriges ordförandeskap i EU, ­sedan var det finanskris och sedan var det en hel del privata kriser för statsrådet, som ledde till att han avgick 2010.”

Sven Otto Littorin misstänktes för att vara sexköpare i samband med sin avgång. Hur var den perioden för dig?

”Det jag lärde mig är att det är betydligt svårare att hantera privata kriser än professionella. Och att man aldrig ska han­tera sina egna privata kriser.”

Efter det var Karolin A. Johansson även pressekreterare åt socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Hon hade inte tjänstgjort åt kulturministern mer än ett år när hovet hörde av sig.

”Det var jättejobbigt, för jag hade lovat dyrt och heligt att stanna hela mandat­perioden eftersom Lena hade haft flera pressekreterare som slutat före mig. Att berätta för henne att jag skulle börja på hovet var ett av de svåraste samtal jag har haft, och först fick jag en ordentlig utskällning. Sedan blev hon glad och stolt för min skull och vi är fortfarande mycket goda vänner.”

Varför återvänder du inte till politiken efter dina år vid hovet?

”Jag känner att jag är klar med politiken. Jag tror att jag kan göra mer nytta på ­annat håll. Vid sidan av driften av gården kommer jag att ta ett fåtal uppdrag för personer och organisationer som jag känner särskilt starkt för. Vilka det blir kommer jag att återkomma till.”

”Jag skrattade gott när jag fick hem innehållsbeskrivningen för mitt nya företag från Bolagsverket. Där står att jag ska syssla med ’nötproduktion, fårproduktion, strategisk rådgivning, krishantering och medie­träning’. Jag gissar att det finns ganska få företag som har den kombinationen.”

Korna betar ute på öarna

Karolin A. Johansson blir den femte generationen i sin släkt som brukar gården. Den består av 286 hektar mark, 40 nötdjur, 50 får och lite höns.

”Mina föräldrar har minskat på ­antalet djur i takt med att de har blivit ­äldre, så det finns färre djur än gården klarar av. Det gör att det finns chans för mig att­ skala upp i takt med att jag blir varm i kläderna.”

Gården ligger naturskönt vid Kalmarsund och inkluderar ett antal öar där ­korna går och betar.

”Det är väldigt långgrunt, så korna kan gå mellan öarna. Även fåren kan beta ute på öarna. Vi brukar fylla båten och köra ut dem till sommarbete där. Det är som ett eget ­litet naturreservat med havsörn och fiskgjuse, och min pappa bedriver fiske där.”

Vet du hur man driver ett jordbruk?

”Jag är ju uppvuxen med det, och har alltid fått hjälpa till och vara en del av arbetet på gården. Jag vet vad som ska göras, men inte när det ska göras. Därför är det så bra att jag nu får gå parallellt med min pappa och lära mig varför vi brukar den ena åkern och inte den andra just det här året, vilka djur som är värda att sparas och vilka som ska pensioneras och så vidare.”

”Eventuellt kommer vi att anställa någon som hjälper oss, det får framtiden utvisa när allt börjar falla på plats.”

Kronprinsessans underbara vandring genom Sverige Vad är det som driver dig att göra detta ?

”Jag känner att det är min roll i livet. Jag känner mig så otroligt hemma och lycklig när jag är hemma på gården, att få leva så nära naturen och få se årstidsväxlingarna. Att få ta hand om den lilla biten av planeten är min drivkraft.”

”Det var ingenting jag visste när jag flyttade hemifrån för 21 år sedan, utan det är en känsla som har växt fram med åren. Samtidigt är det inget vi har pratat om hemma, trots att jag är enda barnet. Mina föräldrar har aldrig pressat mig. Men jag tror inte att de är särskilt förvånade, för jag har alltid sökt mig hem på alla lediga dagar och ­lediga helger. Jag har haft mitt eget hus och min häst som jag har försökt rida varannan helg i den mån det har varit möjligt.”

Med smutsiga kläder och röjsåg

Många vänner och kolleger i Stockholm är förvånade över hennes val, och de säger att hon är modig.

”De har svårt att relatera till det liv jag har hemmavid i Småland, på samma sätt som mina släktingar och vänner i Småland inte har en susning om vad jag har gjort i Stockholm. För dem i Småland är jag ­Karolin som går i smutsiga kläder, kör röjsåg och målar staket. Men för mig är det två världar som kompletterar varandra.”

”Jag tycker att det har varit modigare att vara med och rusta Sveriges blivande statschef, med det stora ansvar och förtroende som kommer med det. Jag tror att trygg­heten på gården har hjälpt mig att hålla ­huvudet kallt i mitt yrkesliv, så att jag har kunnat vara en ärlig rådgivare.”

Vilka egenskaper behöver din efter­trädare ha?

”Integritet, professionalism, ett öga för detaljer och en stor ödmjukhet inför både kronprinsessans roll och den roll man själv spelar. Man får inte glömma att man är där för att stötta och hjälpa. Självdistans, ­nyfikenhet och lite humor är heller inte så dumma egenskaper att ha.”

Kommer du inte att sakna strålkastar­ljuset, du har ändå levt ett spännande liv vid hovet?

”Nej, men jag kommer att sakna kronprinsessan som person. Vi har kommit varandra nära och jag tycker att hon är en helt magisk människa. Hennes nyfikenhet, kunskap och otroliga värme har verkligen gått rakt in i hjärtat. Men jag är ödmjuk inför att var sak har sin tid. Själva rollen har jag haft till låns och det är viktigt att den person som kommer efter mig får det utrymme som behövs för att kunna göra ett bra jobb.”