Di Weekend INTERVJUER

»Så blir du ett mattesnille«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

SIFFERSNILLET. Stefan Buijisman i Matematikträdgården utanför Tekniska Museet på Djurgården i Stockholm.

Foto: Jesper Frisk

Holländaren Stefan Buijsman doktorerade i matematisk filosofi när han var 20 år.
Nu, ett par år senare, vill han förmedla vikten av matematik i det digitala samhället.
”Men jag hade inte blivit en bra matematiker, det är jag för otålig för.”

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Klockan har precis slagit 13.00 och i den trånga föreläsningssalen på Stockholms universitet sitter ett fyrtiotal masterstudenter från den humanistiska fakulteten. De flesta är internationella studenter och betydligt äldre än den 22-åriga, holländska föreläsaren Stefan Buijsman som redan förra året disputerade i matematisk filosofi. Han blev med det Sveriges yngsta doktor någonsin.

Dagens ämne är vetenskapliga bevismetoder och på projektorduken visas flera klassiska exempel på deduktion. En bild på en pingvin dyker upp, med texten; en pingvin är svartvit, en tv är svartvit, alltså är en pingvin en tv. Skratt sprider sig i rummet.

”Vi behöver fler pingviner i undervisningen, för det ska vara kul att lära sig. Jag har alltid uppskattat att föreläsa. Att som i dag få höra hur studenter som inte tillhör min egen disciplin tänker kan ge nya vinklar och perspektiv”, säger Stefan Buijsman i pausen.

Hur barn förstår matematik

Hans egen inlärningsförmåga är extraordinär. Vanligtvis tar det fem år att doktorera, men genom att skriva 60 sidor i månaden kunde Stefan Buijsman disputera efter bara ett och ett halvt år. Hans avhandling diskuterar två av de mest debatterade frågorna inom matematisk filosofi: vad är matematik och hur lär vi oss den? Tidigare forskning har fokuserat på hur professionella matematiker tänker, men Stefan Buijsman har i stället försökt förstå hur vanliga människor och främst barn använder matematik. I sitt arbete har han därför tittat på experiment från andra forskningsfält, som psykologi och pedagogik.

FAKTA
Stefan Buijsman

Ålder: 22 år.

Gör: Doktor i matematisk filosofi vid Stockholms universitet, föreläser, skriver böcker.

Bor: Danderyd.

Familj: Föräldrar och tre syskon som är 20, 17 och 15 år. 20-åringen läser en master i ekonomisk matematik, 17-åringen går på konstskola och 15-åringen är inne på sitt sista gymnasieår.

Fritid: Lagar mat och läser romaner.

VISA MER
FAKTA
Så blir du ett mattesnille
  1. Var motiverad.
    Försök hitta anledningar till varför du vill lära dig matematik. Lär dig mer om tankarna bakom och se matematiken ur ett större perspektiv.
  2. Hitta konkreta exempel.
    Försök att hitta exempel som du kan relatera till och som gör matematiken mer relvant i ditt vardagsliv.
  3. Öva.
    Matematik handlar om regler och därför är övning viktigt.
VISA MER

”Dessa frågor har diskuterats sedan antiken, men teorierna är baserade på matematikers idéer och inte på experiment som undersöker hur vanliga människor faktiskt lär sig att räkna. En matematikers räknande bygger på bevisning, men så är det ju inte för de flesta andra. Jag försöker helt enkelt ta reda på hur barn använder och förstår matematik. Vad som har förvånat mig är att små barn under ett och halvt år faktiskt inte ser skillnad på ett eller flera, inte ens en visuell skillnad.”

Det var för tre år sedan som Stefan Buijsman flyttade till Sverige. Stockholms universitet hade då erbjudit honom en finansierad doktorsplats, men även duktiga professorer på universitetet lockade. Innan dess läste han vid Nederländernas äldsta universitet, i hemstaden Leiden. Det var där, under sin masterutbildning i filosofi som han genom samtal med två forskare halkade in på sitt blivande ämne, matematisk filosofi. Han trivs bra i Sverige men kan sakna direktheten som finns i hemlandet.

”I Nederländerna är man inte konflikträdd, vilket jag tycker många är här. Exempelvis tog det ett tag för mig att förstå jantelagen. Jag kunde tidigare prata väldigt entusiastiskt om mitt arbete, och till slut sa några vänner att jag uppfattades som arrogant. Men varför hade ingen sagt något tidigare?”

Besviken på undervisningen

Stefan Buijsman kommer från en akademikerfamilj, även om ingen av hans föräldrar arbetar vid något universitet. Hans pappa Alex är it-arkitekt på en stor bank och hans mamma Wilma har främst varit engagerad inom välgörenhetsprojekt. Hans föräldrar anade tidigt att han inte riktigt fungerade som andra barn.

”De märkte att jag behövde nya intryck för att bli stimulerad. Från att jag var två år åkte vi varje vecka och besökte olika museer. I min hemstad finns det många museer, men efter en tid fick vi åka till andra ställen för att se något nytt.”

Även om han är den i familjen som har klarat skolan snabbast, så har alla syskonen Buijsman hoppat över klasser. Han säger att föräldrarna alltid har varit stöttande och att de såg till att han kunde börja skolan tidigare.

”När jag var tre år och började grundskolan hade jag en bild av skolan som en perfekt värld. Jag blev ganska besviken, för det kändes inte som jag fick lära mig något. Men om sanningen ska fram är det egentligen först nu under min tid som doktorand som jag har kunnat lära mig i min egen takt”, säger Stefan Buijsman och skrattar.

Dåliga betyg i grundskolan

Men att mentalt ligga före sina jämnåriga klasskamrater med hästlängder, kunde ställa till det på det sociala planet. Att dessutom bli favoriserad av vissa lärare gjorde inte saken bättre.

”Jag har i det stora hela haft det bra i skolan, men när jag började umgicks jag inte med mina jämnåriga skolkamrater. Under ett halvår blev jag också mobbad. Anledningen var nog inte att jag lärde mig snabbare, utan att några lärare behandlade mig annorlunda”, säger Stefan Buijsman och fortsätter:

Vinnare som megafon för kod

”När jag som 12-åring fick ta några kurser på universitetet var det enormt befriande. Jag gillade att äta lunch och diskutera med de andra studenterna. Men det gjorde också att jag inte ville göra grundskolans uppgifter, därav mina dåliga betyg under de åren.”

Sin förmåga att lära sig nya saker på ovanligt kort tid tror Stefan Buijsman själv beror på en fallenhet att förstå och hitta det viktiga i information. Han beskriver sin egen arbetsmetod med association. Han associerar olika delar av information och teorier, sätter ihop det till något nytt för att slutligen presentera det på ett logiskt sätt.

”Men jag hade inte blivit en bra matematiker. Som matematiker måste man ha tålamod för detaljer, vilket jag inte har. I filosofi däremot, kan jag arbeta lika snabbt som jag tänker. I matematisk filosofi får jag tänka abstrakt.”

Glädjen en stark drivkraft

Ända sedan år 2012, när Pisa-resultatet visade att svenska elevers kunskaper låg under genomsnittet för OECD-länder, har frågan om förändringar i skolundervisningen varit en het potatis. Även om det senaste resultatet för matematik visade på en uppåtgående trend ligger Sverige fortfarande efter grannländerna Danmark, Norge och Finland. Stefan Buijsman säger att han kan se brister i dagens skola, men betonar att forskarvärlden inte har ett samstämmigt svar på vad som behöver göras för att undervisningen ska fungera bättre. För att lära sig matematik finns det tre nycklar: motivation, konkreta exempel och övning.

”När vi lär oss räkna i skolan saknas ofta en helhetsbild, en förklaring till varför vi ska göra det. Jag tror att förståelsen för ämnet är en av nycklarna till att känna sig motiverad. När något är konkret blir det också mer relevant och det blir roligt att lära sig. Just glädjen att göra något för att det är kul har varit en stark drivkraft för mig.”

Lagar mat och läser romaner

Stefan Buijsman arbetar aldrig mer än sex timmar om dagen och är alltid ledig på helgen. Då läser han romaner och lagar mat, gärna italienskt eller franskt. Fritiden är en förutsättning för att kunna tänka effektivt. När han arbetar är han alltid på sitt kontor, sju våningar upp i en av Stockholms universitets byggnader. Det anspråkslösa rummet delar han med två kollegor. Bredvid Stefan Buijsmans skrivbord hänger en whiteboard, där han översatt en flamländsk nonsensmening till en matematisk formel.

”Både meningen och formeln betyder: ’Den breda livvakten som skyddar filmstjärnan var ledig igår’. Jag översätter flamländska till matematik mest för att det är kul, men det kommer eventuellt också att landa i ett nytt projekt.”

På grund av samhällets digitalisering menar Stefan Buijsman att förståelsen för matematik kanske är viktigare än någonsin. Google och Facebook använder algoritmer för att anpassa innehåll efter användare. Det är också genom algoritmer som statistik kan tas fram om i princip allt; från hur vi bor och vad vi betalar i skatt till vilka tidningar och maträtter som är populära.

”Förr hämtade vi information från nyhetstidningar med gott renommé, nu hämtar vi information på nätet från olika håll. Många sidor är uppbyggda med algoritmer som anpassar innehåll och skapar filterbubblor. Vi måste inte kunna räkna ut allt, men vi behöver ha en förståelse för hur systemet fungerar för att kunna diskutera och ta ställning. Det är något som vi bör prata mer om i skolundervisningen.”

Filosofen sågar ”romantisk kärlek”

Matematik som ett stort pussel

Efter sin doktorsexamen har Stefan Buijsman, förutom att forska och undervisa, även varit föreläsare på ett antal konferenser runt om i Europa. Just nu är han i full gång med två böcker som förklarar ämnet matematik– en för vuxna och en för barn.

”Jag började arbeta med matematisk filosofi av det enkla skälet att det var roligt. Men någonstans på vägen har mitt mål blivit att ge människor verktyg för att förstå matematik och kunna orientera sig i det digitala samhället. Att göra matematik roligt handlar om demokrati.”

Varför tycker du själv att matematisk filosofi är roligt?

”Det är som ett stort pussel och jag gillar utmaningen med det. Att försöka hitta och sätta ihop olika bitar som passar, till något nytt.”