Di Weekend INTERVJUER

Putins soldat i Sverige

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Emma-Sofia Olsson

Rysslands ambassadör i Sverige kallar sig själv en soldat som skulle dö för sitt land. I en personlig intervju bemöter Viktor Tatarintsev kritiken mot Ryssland och president Putin, berättar hur han ”russifierar” sina svenska vänner – och ger sin syn på hur han anser att ­Sverige förändrats under hans totalt 20 år i landet.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vi behöver bara korsa vägen från Dagens industris redaktion i tidningshuset i Marieberg för att ringa på hos vår närmaste granne, Rysslands ambassad. Men­ ­politiskt, kulturellt och värdemässigt är det en hel ocean som skiljer oss åt.

Det är med både nyfikenhet och nervositet som vi väntar vid grinden till ambassaden. Vi blir hämtade av en ung man, som presenterar sig som ambassadörens personlige assistent och som leder oss till det gamla ambassadörsresidenset, där Viktor Tatarintsev möter upp med hjärtliga välkomstfraser på så gott som perfekt svenska. Det är ­uppenbart att han är nöjd över att ha fått frågan om att bli intervjuad av Di Weekend.

”Vi förklarar oss gärna och har inget att dölja. Vi vill ha en öppen dialog med Sverige. Efter det att er regering och riksdag beklagligt nog fryst ned de diplomatiska relationerna med oss, får vi hitta andra vägar för att prata direkt med svenska folket”, säger han när vi slagit oss ned vid ett bord i en stor tom sal.

Att vara rysk ambassadör i Sverige är en grannlaga uppgift. Det går knappt en dag utan att det rapporteras i svenska tidningar om ryska troll­fabriker, påverkanskampanjer, militära provokationer, Putins maktfullkomlighet eller trakasserier mot homosexuella och andra minoritetsgrupper. Samma dag som vi träffas har Dagens Nyheter en stort uppslagen intervju med den brittiske Rysslandsexperten Keir Giles, med rubriken ”Vi måste inse att Kreml vill oss illa”.

”Ja, vad ska jag säga? DN är ju rena propagandamaskinen som pumpar ut russofobiska artiklar hela tiden. Nästan alltid saknas det bevis för det som påstås, och sedan visar det sig långt senare att det är minkar som låter som ryska ubåtar eller segelbåtar som ser ut som ryska ubåtar. Det börjar bli väldigt enformigt. Inte ens under ubåtsjakten på 1980-talet upplevde jag ett sådant hat mot oss ryssar här i Sverige som jag upplever i dag”, säger Viktor Tatarintsev.

FAKTA
Viktor Tatarintsev

Ålder: 64 år.

Bor: Hus på Lidingö.

Familj: Hustrun Irina, som är utbildad sjuksköterska och som han gifte sig med 2011. Sonen Andrej, 35 år som jobbar på Oriflame i Moskva, samt två ­bonussöner.

Formell titel: Ryska Federationens Utomordentlige och Befullmäktigade Ambassadör i Konungariket Sverige.

Bakgrund: Uppväxt i Ukraina, modern var ukrainska och fadern ryss. Utbildad på det sovjetiska utrikesministeriets diplomatakademi MGIMO i Moskva, där han drillades i svenska och svensk historia och samhällskunskap. 1980–1986 och 1990–1994 var han stationerad vid Sovjetunionens/Rysslands ambassad i Stockholm. 1997–2002 var han tillbaka som ministerråd (andreman) vid ambassaden i Stockholm. 2006–2010 var han Rysslands ambassadör på Island. 2010–2014 var han chef för andra europeiska enheten på Rysslands utrikesministerium. I maj 2014 tillträdde han som Rysslands ambassadör i Sverige.

Språk: Utöver ryska talar han svenska, engelska och polska.

VISA MER
FAKTA
Berörda ger svar på tal

Utrikesminister Margot Wallström, Säpo och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski har getts chans att bemöta de påståenden som den ryske ambassadören Viktor Tatarintsev fäller i Di Weekends intervju. Här är deras svar.

Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter:

”Det kanske inte är så konstigt att den ryske ambassadören, med sin bakgrund från KGB, ser oberoende medier som ett problem snarare än en tillgång för ett demokratiskt samhälle. Vi vill gärna förstå Ryssland bättre och bevakar alla aspekter av landet. Bland annat har vi en korrespondent bosatt i Ryssland som skildrar det ryska vardagssamhället, vilket är väldigt uppskattat av våra läsare. Att allt vi skriver inte faller regimen i smaken är inget att förvånas över.”

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister, avböjer att kommentera den ryske ambassadörens uttalanden om Sverige, men påpekar via sin pressekreterare Elin Tibell att det sker ett visst diplomatiskt utbyte på toppnivå ­mellan länderna:

”Kabinettsekreterare Annika Söder träffar ­förste vice utrikesminister Vladimir Titov ­regelbundet en gång i halvåret och utrikesministern har träffat sin ryske kollega Sergej Lavrov vid ett antal tillfällen under de senaste åren.”

Säkerhetspolisen hänvisar till vad Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage hos Säpo, sa vid myndighetens årsboksseminarium för ett par veckor sedan:

”Vi kan konstatera att underrättelsehotet mot Sverige är mer omfattande än på flera år. Säpo har vetskap om att ett 15-tal stater bedriver underrättelseinhämtning i Sverige och Ryssland utgör det största underrättelsehotet. Ryssland har under de senaste åren utvecklat sin förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater. Man agerar i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt, där man vill kunna påverka Sverige och andra länder för att nå sina säkerhetspolitiska mål, utan att ­provocera fram en militär konflikt. Inom ramen för gråzonen pågår ständig inhämtning av känsliga uppgifter som kan användas för att destabilisera ett land om eller när det behövs.”

VISA MER

Sedan följer ett tre timmar långt samtal där den ryske ambassadören säger, för svenska öron vana vid försiktiga svenska företagsledare och medietränade politiker, så många påståenden och åsikter om rysk och svensk politik, att det är omöjligt att ifrågasätta och följa upp varje svar.

Hembesök hos Ola Ullsten

Viktor Tatarintsev kallar sig själv ”Sverigeveteran” efter att ha tjänstgjort på ambassaden i Stockholm i totalt 20 år, i fyra omgångar. Första gången han kom hit var han 25 år och nyutexaminerad från diplomatskolan i Moskva, där han drillats i svenska språket och Sverigekunskap, och arbetade som tolk och personlig assistent till den dåvarande sovjetiske ambassadören Mikhail Jakovlev. Redan under Viktor Tatarintsevs första år i Sverige inträffade det som skulle komma att prägla de svensk-ryska relationerna ända in i nutiden: grundstötningen av den sovjetiska kärn­vapenbestyckade ubåten U137 utanför Karlskrona 1981.

”Jag minns speciellt en natt när vi fick ett brådskande telegram från Moskva att vi skulle framföra Kremls starka synpunkt till den svenska regeringen, som gick ut på att den sovjetiske ubåts­kaptenen inte fick ’förhöras’ utan det skulle vara en ’utfrågning’. Så jag fick ringa Ola Ullsten, som då var Sveriges utrikesminister, och vi åkte över till hans hem på Floragatan i Stockholm mitt i natten och lyckades övertyga honom om att en utfrågning var bäst i sammanhanget. Det var ett väldigt spänt läge mellan länderna, men vi löste det med intensiv diplomati.”

Sedan dess har Viktor Tatarintsev varit med om flera historiska händelser i Sverige, som när den sovjetiska ambassaden skyltades om till ryska ambassaden i början av 1990-talet och när Sverige var EU:s ordförandeland våren 2001 och dåvarande statsministern Göran Persson bjöd in den nyblivne ryske presidenten Vladimir Putin till Stockholm.

För fem år sedan kom Viktor Tatarintsev till­baka till Sverige en fjärde gång för att bli högste chef för ambassaden. Men han har tvingats arbeta i motvind sedan dag ett. Ett par månader innan hans tillträde i maj 2014 gick Ryssland in med väpnade styrkor i Ukraina och annekterade Krimhalvön, vilket Sverige och hela västvärlden fördömde. Alltjämt råder hårda EU-sanktioner mot Ryssland, och Sverige har dragit ned de diplomatiska relationerna till Ryssland till en minimi­nivå.

”Alla nordiska länder utom Sverige har återupprättat förbindelsen med Ryssland i dag. Det betyder inte att det är ’all smiles’, men vi pratar med Finland, Norge och Danmark i alla fall. Det är ett onaturligt tillstånd att inte ha någon dialog på hög nivå mellan två länder. Vad som händer i Krim bör ju inte ha några som helst återverkningar på vår bilaterala relation.”

”Det var bättre förr”

Genom åren har Viktor Tatarintsev gjort flera utspel i svenska medier där han beklagat de försämrade relationerna mellan länderna. Men någon förbättring ser han inte.

”Det har tyvärr blivit en ganska negativ politisk tradition i Sverige att kritisera Ryssland för allt mellan himmel och jord. Allt som är dåligt i världen beskylls Ryssland för”, hävdar Viktor Tatarintsev.

Han anser att vi svenskar är alldeles för självgoda för vårt eget bästa.

”Ni tycker att ni är så perfekta och har rätt i alla lägen. Sverige har en bild av sig själva att vara en moralisk stormakt. Att ni står upp för social rättvisa och står längst fram i kampen för mänskliga rättigheter. Men det är inte nödvändigtvis den bild vi andra har av Sverige. Jag vill inte svartmåla Sverige, på samma sätt som Sverige demoniserar Ryssland, jag vill bara säga att allt verkligen inte är perfekt i Sverige.”

Trivs du inte i Sverige?

”Jo, jag trivs okej. Men det var bättre förr. Det är lite annorlunda i dag.”

På vilket sätt?

”När jag kom hit första gången på 1980-talet kunde man känna sig trygg överallt. På den tiden åkte jag gärna till Rinkeby och köpte fina grön­saker på torget. Men i dag har spänningarna i samhället ökat och det finns många ställen i Sverige där det inte känns säkert att vistas längre. Vilket inte är så konstigt med tanke på hur många flyktingar ni släppte in på kort tid helt utan urskiljning för ett par år sedan.”

Vad tycker du att Sverige kan lära av Ryssland?

”I Ryssland är vi stolta över att driva en självständig oberoende politik. Vi tittar inte på vad Washington och Bryssel gör och säger, och apar efter dem, utan vi kör vårt race. Den nationella stoltheten och det oberoendet skulle ni kunna inspireras av.”

Sverige ses som ett föregångsland inom jämställdhet och hbtq-frågor, medan Ryssland ofta räknas som just det motsatta. Vad tycker du om det?

”Jag kan väl tycka att det ibland går för långt i Sverige, exempelvis när det snackas om kvotering till bolagsstyrelser. Men jag är absolut för jämlikhet och att skapa förutsättningar för kvinnor att ta sig fram. I Ryssland har vi alldeles för få kvinnor i ­ledande positioner, både i näringslivet och i politiken. Det är en nackdel för samhället, som vi ­behöver korrigera.”

Vad i Sverige tycker du att Ryssland skulle kunna dra lärdom av?

”När Gorbatjov genomförde sin perestrojka i Sovjet på 1990-talet hade vi den svenska välfärdsmodellen som förebild. I dag tittar man mer på andra samhällsmodeller som liknar USA:s. Men det finns delar i den svenska modellen som jag personligen tycker är väldigt bra. Som att ni har kostnadsfri sjukvård till alla och att det är gratis att studera på högskolorna. I dagens Ryssland är det bara de med pengar som har råd att läsa på universitetet tyvärr.”

Något mer?

”Sverige har mycket att vara stolt över: ni når höga socioekonomiska resultat och ni ligger långt fram inom teknik, vetenskap och utbildning. Och ni har nästan inga riktigt fattiga i landet, förutom de tiggare från andra länder som dykt upp på ­gatorna på senare år. I Ryssland har vi stora problem med fattigdom och socialt utsatta.”

Hur ”svenskifierad” känner du dig efter alla år i Sverige?

”Det är tvärtom, det är jag som ’russifierar’ de svenskar jag umgås med. Och missförstå mig inte nu, det är inte så att jag värvar mina svenska vänner att bli ryska agenter, men jag lär dem lite om det ryska sättet. Jag gillar svenska traditioner och firar sedan många år midsommar på Torö med ett stort svenskgäng och dansar till ’Små grodorna’. Men första gången jag var med, och det blev dags för snapsvisor, sa jag ’stopp, vi sjunger en rysk sång i stället’. Det är en tradition vi nu har på Torö med ryska sånger på midsommar.”

Vad är det för svenska vänner du har?

”Alla möjliga som jag träffat genom åren i jobbet och privat. Den senaste fick jag för två år ­sedan när vi flyttade till Lidingö. Det första jag gjorde var att hissa en stor rysk flagga på min tomt, och lät den hänga uppe 24 timmar om dygnet. Då hissade min närmaste granne Mats den svenska flaggan. Han sa att han var lika stolt över sitt hemland som vi ryssar. Det tyckte jag var härligt, så jag bjöd in honom på ett glas vodka och sedan dess är vi kompisar.”

Viktor Tatarintsev bor i villan på Bosön tillsammans med sin hustru Irina. Paret gifte sig 2011 och har tre utflugna söner, men inga gemensamma. Äldst är Viktor Tatarintsevs son, Andrej, som är 35 år och i dag jobbar på svenska Oriflame i Moskva.

”Andrej har bott nästan halva sitt liv i Sverige. Han gick i svensk skola som barn och läste ekonomiprogrammet på Stockholms universitet.”

Är han mer svenskiferad än du alltså?

”Nej, han är 100 procent ryss precis som farsan. Han är lika patriotisk som jag.”

Hur patriotisk är du?

”Jag är en soldat. Jag skulle dö för Ryssland om så krävdes.”

Det är Vladimir Putin som utsett dig till det här jobbet – hur är det att ha honom som chef?

”Jag är lycklig över att mitt land leds av en så enastående politiker och statsman. Fler länder skulle behöva ledare av en sådan kaliber. Jag lärde känna honom personligen under statsbesöket 2001 då jag var hans tolk och vi hade möten med svenske kungen och statsministern.”

»Jag var dum som återvände« Förstår du att vi i Sverige skrattar åt machobilderna där Putin rider och fiskar i bar överkropp?

”Skratta gör man, ändå dör man. Jag ser inget roligt eller vulgärt i att vår president är i bra ­fysisk form och visar upp det. Han är en mycket bra ­förebild för vårt folk. Tyvärr kan jag inte göra ­likadant”, säger Viktor Tatarintsev och klappar om sin runda mage.

Vladimir Putin är den ryske ledare som suttit längst på sin post näst efter Josef Stalin. 2018 inledde han sin fjärde presidentperiod, efter att ha fått 76 procent av rösterna i ett presidentval där han saknade riktiga konkurrenter. 66-årige Putin säkrade därmed makten till 2024.

Det spelar väl egentligen ingen roll vad Putin och Ryssland hittar på – din roll är väl alltid att försvara vad de gör?

”Det stämmer att det hör till min roll som ambassadör att jag ska stå bakom Rysslands officiella hållning. Men personligen kan jag ibland avvika i min åsikt. För ett par år sedan drev exempelvis duman (den ryska riksdagen) igenom en ny lag som avkriminaliserade våld inom familjen. När Sveriges utrikesminister Margot Wallström frågade mig om det i ett informellt samtal medgav jag att jag personligen var emot lagen. Kvinnor måste ju kunna känna sig trygga i sitt eget hem, annars kommer vi aldrig kunna skapa förutsättningar för att stärka ryska kvinnors roll i samhället.”

Det måste ju hänt vid en massa andra tillfällen att du tvingats hålla god min?

”Det finns kanske några enstaka fall till där jag personligen inte sympatiserat med den officiella linjen, men på det stora hela så står jag bakom allt som Kreml gör och beslutar. Jag vet att vi har sanningen på vår sida. Det är inga tomma ord, utan min övertygelse i själ och hjärta.”

Rysslands annektering av Krim har av så gott som samtliga världens länder konstaterats vara ett brott mot folkrätten. Hur kan du försvara det?

”Jag är själv född i Ukraina och är hälften ryss och hälften ukrainare och kan berätta hur det gick till”, säger Viktor Tatarintsev, och gör sedan en lång utläggning om bakgrunden till Krimkrisen, som det är svårt att hänga med i.

”Okej, jag ska göra det enklare för en icke insatt svensk journalist. 96 procent av befolkningen på Krimhalvön sa i en folkomröstning att de ville tillhöra Ryssland. Den nya regimen i Ukraina, som tillsattes efter en statskupp där den legitimt valde presidenten sparkades ut, struntade i det. Hade Krim inte blivit en del av Ryssland hade det blivit inbördeskrig i Ukraina.”

Hur motiverar du att Ryssland stöder en kallblodig diktator som Syriens president Bashar al-Assad?

”Om inte Ryssland gått in med militära styrkor i Syrien hade IS inte bara tagit över styret i Damaskus utan även intagit flera andra angränsande länder. Det var Ryssland som utrotade terrororganisationen IS. Det kan man ju tycka är värt lite uppskattning, men inget västland har gett oss något som helst erkännande för det.”

Sågar Donald Trump

Ryska påverkanskampanjer och cyberattacker riktade mot andra länder har varit ett hett ämne de senaste åren. Flera amerikanska rapporter har påvisat att Ryssland genomförde storskaliga operationer för att påverka det senaste presidentvalet i USA och att det skedde på direkt order av president Putin. Rysk inblandning har också kunnat konstateras under valen i Tyskland och Frankrike. Men allt detta förnekas av Viktor Tatarintsev.

”Det är fake news att vi skulle försöka påverka valutgången i andra länder. Det övergår min fattningsförmåga hur någon kan tro att vi skulle kunna påverka presidentvalet i USA. Förklara för mig hur vi skulle kunna påverka valutgången i världens modernaste land? Jag menar, det är inte Zimbabwe vi pratar om. Ryssland har begränsade ­resurser och tro mig, vi slösar inte bort dem på meningslösa ändamål.”

Även inför det svenska valet i höstas varnade Stefan Löfvén för ryska påverkanskampanjer, men efter valet konstaterades att inget sådant kunnat påvisas.

”Det är ju löjeväckande att man spiller tid på detta. Vem skulle vi ens satsa på, om det nu var så?”

Enligt alla rapporter går operationerna ut på att stödja populistiska partier, som SD i Sverige, för att skapa polarisering och instabilitet i samhället.

”Va? Nej! Vi har inte som mål att några populister ska komma till makten.”

Men det var väl bra för er att Trump blev vald i USA?

”Det vet jag inte. Båda alternativen var lika dåliga. Trump sa några bra saker om Putin i början, men nu? Han vill inte träffa Putin och han har ­tagit rysk diplomatisk egendom i beslag i USA. Trump beter sig som en pirat i Karibiska havet på 1700-talet och tar det han vill och gör som han vill. Varför skulle det vara bra för oss?”

Vad anser du om klimathotet och det faktum att Ryssland är en av världens största producenter av fossilt bränsle?

”I motsats till Donald Trump och USA, som drog sig ur klimatavtalet från Paris 2015, har vi åtagit oss att uppfylla avtalet. Visst, vi är världens största producent av olja och gas, men vi exporterar det mesta. Så det är egentligen upp till Sverige och alla andra länder som köper oljan att avgöra hur ni konsumerar den. Vi är fullt medvetna att det kommer en dag då vi inte längre använder fossila bränslen, antingen för att de tar slut eller för att de förbjuds, och Ryssland gör sitt bästa för att förbereda sig för den dagen.”

Hur ser du på att handelsutbytet mellan Ryssland och Sverige minskat drastiskt efter de handelssanktioner som infördes mot Ryssland 2014?

”Nu har det i alla fall vänt uppåt, vilket är glädjande. Den totala handelsvolymen mellan länderna ökade i fjol med 37 procent till drygt 5 miljarder dollar. Men det är ju bara hälften av vad det var på toppen 2012. Många handelsmöjligheter är tyvärr outnyttjade i dag på grund av sanktionerna.”

Vad krävs för att relationen med Sverige ska bli bättre?

”Bollen ligger hos Sverige, vi står här med öppna armar. Margot Wallström har krävt att vi ska lämna tillbaka Krim till Ukraina, men det kommer aldrig att ske och det vet hon. Så Sverige har målat in sig i en återvändsgränd. Någon gång måste vi normalisera våra relationer.”

De frysta diplomatiska relationerna har inte hindrat att Viktor Tatarintsev den senaste tiden kallats upp till Utrikesdepartementet på flera möten, eller rena uppsträckningar. Det har gällt incidenter som att ryskt stridsflyg ansetts flyga ”provocerande nära” svenska spaningsplan på internationellt luftrum, och senast en spionaffär där Säpo gjorde ett uppmärksammat ingripande på en restaurang i Stockholm i slutet av februari. På restaurangen ertappades en högt uppsatt diplomat på den ryska ambassaden, som Säpo menar jobbar för den ryska underrättelsetjänsten, tillsammans med en svensk medborgare, som jobbar som teknikkonsult och som greps misstänkt för att spionera åt Ryssland.

Enligt Säpo är Ryssland det land, före Kina och Iran, som spionerar mest på Sverige. I en rapport från den svenska säkerhetspolisen från 2014 uppskattades att en tredjedel av alla ryska diplomater på ambassaden i Stockholm är här under täckmantel och egentligen jobbar för den ryska underrättelsetjänsten. Ryssland uppges framför allt ha två intressen med den svenska infiltrationen: att förhindra en eventuell svensk Nato-anslutning och att destabilisera landet.

Klipparen som följde sin dröm

Viktor Tatarintsev – som själv var verksam för KGB i Stockholm på 1980-talet enligt gamla men återkommande uppgifter i svenska medier, men det förnekar han bestämt när Di Weekend frågar om det – fnyser när jag återger utsagorna från Säpo.

”Det är bara dravel. Varför Säpo kommer med de här grundlösa påståendena år efter år får du fråga dem om.”

Di Weekends intervju med Viktor Tatarintsev sker innan Säpos tillslag, men när jag frågar honom om Ryssland har några spioner i Sverige svarar han inte med ett kategoriskt nekande, vilket han gjort i alla tidigare intervjuer han gjort med svenska medier genom åren, utan säger:

”Alla länder har underrättelsetjänster med agenter som agerar i andra länder. Det har Sverige också. Men det är ett känsligt område som det inte går att prata om i massmedier, vilket jag hoppas du respekterar. Det jag kan säga, och lova, är att Ryssland inte har några som helst fientliga avsikter mot Sverige.”

Regeringen har beslutat att höja anslagen till det svenska försvaret rejält de kommande åren med hänvisning till ett alltmer auktoritärt och upprustat Ryssland. Vad säger du om det?

”Det är ett suveränt beslut av Sverige som vi respekterar. Alla länder bör ha starka väpnade styrkor så att de kan försvara sitt territorium. Det är inte konstigare än att en person tränar judo så att hon kan försvara sig om hon blir attackerad av en huligan på stan.”

Hur ser du på Sveriges nära samarbete med den västliga försvarsalliansen Nato?

”Det är också Sveriges suveräna beslut. Men jag hoppas att ni står fast vid att Sverige inte ska gå med i Nato. Vi uppskattar att Sverige, i alla fall på papperet, är alliansfritt. Även om det inte är som på Palmes tid då Sverige var neutralt på riktigt.”

Så du säger att det finns ingen anledning för oss att frukta Ryssland?

”Nej. Det alliansfria Sverige är inget militärt mål för Ryssland. Men en sak ska jag säga: Ryssland är världens största land och historien har visat att alla som gett sig på oss, från Karl XII till Napoleon och Hitler, har fått på truten. Trump kommer också få på truten om han ger sig på oss. Det är kanske inte så diplomatiskt uttryckt och det betyder inte att jag tycker att vi kan bryta mot folkrätten hur vi vill. Men är det någon som attackerar Ryssland kommer vi försvara oss.”

Du är 64 år – hur länge blir du kvar som ambassadör i Sverige?

”Det får du fråga Putin om! Jag är en soldat som gör som jag blir tillsagd. Men pensionsåldern för ambassadörer är 70 år så jag har en tid kvar antagligen.”

Vad gör du den dag du slutar?

”Åker hem till Ryssland så klart! Det är där jag har mina tre söner och hela mitt liv. Jag ska inte sticka under stol med att jag längtar till den dagen jag får åka hem.”