Hoppa till innehållet

Succépodden med pappakomplex firar mor, morfar och styvfar

Julia Frändfors och Julia Lyskova fann varandra via sina pappa-komplex och startade succépodden Daddy issues. På fars dag på söndag ska de fira en mamma, en morfar och en styvfar.

Di Weekend har ätit frukost med Julia Frändfors och Julia Lyskova. Deras podd ”Daddy issues” har 50 000 lyssningar i veckan.
Di Weekend har ätit frukost med Julia Frändfors och Julia Lyskova. Deras podd ”Daddy issues” har 50 000 lyssningar i veckan.Foto: Jack Mikrut

När och hur startade ni podden?
Julia Frändfors (JF): ”För ungefär ett år sedan, av en slump. Julia Lyskova var på produktionsbolaget Perfect Day på ett helt ­annat möte och vi fann varandra efter två minuter och började skrika i mun på varandra. Vi bondade över äldre mäns attraktionskraft. Sedan började vi snacka om våra pappor. Hela mötet avbröts för att vi babblade så mycket. Min chef Hanna ­Widell sa: ’Stopp och belägg! Ni två måste ha en podd.’ Dagen efter kom Julia in på kontoret och så spelade vi in en pilot.”

Piloten fick 13 000 lyssningar första dygnet och nu snittar ni på 50 000 lyssningar i veckan. Hur känns det att så många lyssnar? 
Julia Lyskova (JL): ”Jag vill leva i en värld där alla hälsar på varandra, så jag blir bara glad när folk ler mot mig på gatan.”

JF: ”Jag är superparanoid och blir långsamt mer och mer som Ted Gärdestad.”

Podden heter ­Daddy Issues. Vad har ni för ­relation till era pappor?
JF: ”Noll.”

JL: ”Ingen alls.” 

Avsnitt 39, Jag kommer inte lämna dig, som innehöll bråk och tårar, blev väldigt uppmärksammat och älskat. Hur kommer det sig?
JF: ”För att det aldrig har gjorts något lik­nande. Folk identifierar sig så sjukt mycket i de två läger vi utgjorde i bråket. Människor gillar att känna saker och att bli berörda, det är ju därför man ­konsumerar media.”

Du, Julia Lyskova, sa i avsnittet: ”Tack för ­ingenting, haha jag tjänar pengar på dig nu farsan”. Hur mycket får ni in på podden?
JL: ”Det är väldigt olika varje månad. Vi skulle inte kunna leva bara på podden.”

JF: ”Vi är inte Alex och Sigge tyvärr, men vi vill gärna bli.”

Ni har båda sagt i podden att bekräftelse och beröm från tjejer aldrig varit lika viktig som den från äldre män. Varför är det så för er?
JL: ”Bekräftelsen är inte mer riktig när den ­kom-mer från en man, men den blir mer viktig. Det positiva som en man säger väger ­tyngre. Jag vet inte om det beror på att jag växte upp utan pappa .”

JF: ”Det är klart att det är! Det finns ingen mer solklar koppling. Jag har brottats med det hela ­livet. Men jag har haft en bild av mig själv som mer bekräftelsekåt än vad jag egentligen är. Det märker jag nu när jag får mycket uppmärksamhet.”

Har ni haft några pappa-substitut? 
JL: ”Jag har en styvpappa, Niklas, som jag var aktivt arg på tills jag fyllde 16 år. Så det var svårt för honom i början, men han har aldrig klagat. Niklas har varit jäkligt försiktig med att inte ­kliva över några gränser.”

JF: ”Min morfar Urban och min morbror ­Christian har varit mina pappor, så jag har ­aldrig haft något tomrum. De fyllde det.”

Hur ska en pappa vara?
JF: ”Hur ska vi kunna veta det? Jag skojar, sträng men rättvis och trygg, kanske.”

JL: ”Ett tips är ju att vara där. Sedan ska väl en pappa vara som en mamma, stabil och stöttande.”

Vad betyder era mammor för er?
JF: ”Allt. Min mamma har varit både mamma och pappa, kört dubbla skift hela livet. Så jag är skyldig henne allt. Mitt livs mål är att ha så ­mycket deg att jag kan kasta pengar på min ­familj.”

Julia Frändfors, hur är din son Sashas relation till sin pappa?
JF: ”Den är kanon. Jag valde en bra pappa. ­Kanske undermedvetet. Det hade varit jobbigt om han hade satt min son i samma situation som jag själv var i när jag växte upp. Det är en skräck man har.”

Hur ser faderskap ut bland män i dag?
JL: ”Det finns en mer medveten debatt kring könsroller, ansvarfördelning och föräldraledighet. Vi är inte riktigt lika förlåtande. Om man som ­offentlig person lämnar sitt barn blir man ju hatad.”

JF: ”Nu är det mer coolt och sexigt att vara en mysig pappa.”

Vad ska ni göra på fars dag på söndag den 10 november?
JL: ”Det blir Västerbron. Skoja. Jag ska träffa min styvpappa.”

JF: ”Jag ska äta en söndagsmiddag med min kära familj. Skåla för morfar, familjens över­huvud. Mamma vill också alltid bli firad på fars dag. Vi kanske släpper ett extra avsnitt av Daddy Issues.”

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera