Di Weekend INTERVJUER

Nya riksåklagaren: »Följ pengarna«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”Vi är tolv myndigheter, inklusive Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket, som arbetar tillsammans. För med grov organiserad brottslighet har det mest effektiva visat sig vara att också följa pengarna, och återta brottsvinster.”, säger riksåklagare Petra Lundh.

Jack Mikrut

Sveriges riksåklagare är för första gången en kvinna. Den juridiska tungviktaren och efterfrågade utredaren Petra Lundh tog över en myndighet vars åklagare slutade i strid ström. Nu ska hon få ­skeppet på rätt köl igen.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Hur många grova våldtäkter mot barn krävs det för att bli dömd till maxstraffet 14 års fängelse? Petra Lundh tycker att den man som är fälld för 100 grova våldtäkter mot ett enda barn, men bara dömdes till elva år i tingsrätten och nio år i hovrätten, i stället borde dömas till maxstraffet. Domen var den första hon som nytillträdd riksåklagare överklagade till Högsta domstolen. Den 20 februari hölls förhandling i HD och snart borde domen vara klar.

”Jag väntar med spänning. Det är ett viktigt avgörande”, säger hon.

Som riksåklagare är Petra Lundh – som också är den första kvinnan på tjänsten – den enda åklagare som kan överklaga hovrättsdomar till HD. Dessutom är hon chef för hela Åklagarmyndig­heten med 1 400 anställda, varav 950 är åklagare.

Hon tog över Åklagarmyndigheten den 1 september förra året, efter Anders Perklev, mitt i en period av turbulens. Många åklagare har de ­senaste åren lämnat jobbet för privata uppdrag, efter att ha tröttnat på den höga arbetsbelast­ningen, den dåliga löneutvecklingen och bristen på karriärvägar. Samtidigt som denna åderlåtning pågick satte regeringen som mål att antalet poliser skulle ökas med 10 000. Utan extra resurser skulle Åklagarmyndigheten, vars åklagare leder förundersökningarna i de grövre brottsfallen, bara bli en flaskhals.

”Jag gillar ju utmaningar”, säger Petra Lundh om varför hon tackade ja till jobbet.

FAKTA

Petra Lundh

Ålder: 55 år.

Bor: Nacka utanför Stockholm.

Familj: Gift med Lars-Gunnar Lundh, lagman i Västmanlands tingsrätt. Fyra vuxna döttrar.

Bakgrund: Juristexamen, notariemeritering, domarutbild-

ning. Sekreterare i flera stora statliga utredningar, hovrättsråd och vice ordfö-

rande i Svea hovrätt, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman i Södertörns tingsrätt. Många uppdrag som lärare, särskild utredare och ledarroller i nämnder, kommittéer och delegationer.

Läser just nu: 1793 av Niklas Natt och Dag.

Fritid: Löpning och labradorvalpen ­Gunnar.

Dold talang: Bordtennis, har spelat i ­division 1.

VISA MER
FAKTA
Åklagarmyndigheten

Antal anställda: 1 400.

Består dels av ­landets 32 geografiskt utspridda allmänna kammare, dels fyra nationella åklagarkammare för miljö- och arbetsmiljömål, korruption, säkerhetsmål respektive internationell och orga-niserad brottslighet.

Inom myndigheten finns också Särskilda åklagarkammaren, som handlägger ­misstankar om brott av anställda inom rättsväsendet, samt tre utvecklings­centrum.

VISA MER
FAKTA
Juristtitlar

Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt.

Rådman är en ordi­narie domare i en tingsrätt eller förvaltningsrätt.

Hovrättsråd är av ­regeringen utnämnda till att vara domare i hovrätten.

Fiskal är en jurist som genomgår domarutbildningen.

VISA MER

Hon har rivstartat. Förutom att träffa anställda över hela Sverige har hon klagat på fyra domar till Högsta domstolen, beslutat om en ny åklagar­karriär, och stuckit ut hakan på konferensen Folk & Försvar i januari genom att glänta på dörren i frågan kring anonyma vittnesmål. Vi ska åter­komma till det.

Tryggheten från föräldrahemmet

Petra Lundh växte upp i stadsdelen Hammar i Kristianstad, med två syskon. Hennes pappa drev en bensinstation och hennes mamma var hemmafru under uppväxten, men jobbade senare natt på LM Ericsson-fabriken. Det var en harmonisk och stabil uppväxt. När barnen var vuxna förverk­ligade föräldrarna sin gemensamma barndomsdröm och bytte villan mot en bondgård med djuruppfödning. Där bor de fortfarande kvar.

”Mina föräldrar har gett mig tryggheten. De har aldrig hållit mig tillbaka utan jag har fått vara den jag är. Så jag har blivit ganska stark i mig själv.”

De klassiska Göinge-diftongerna sitter fort­farande i när Petra Lundh pratar, trots att hon lämnade Kristianstad direkt efter studenten. Och hon pratar högt, med emfas, och skrattar ofta.

Under hela tonåren spelade Petra Lundh bordtennis, och tillhörde Sverigeeliten på damjuniorsidan. Samma generation skolade parallellt fram storstjärnor som Mikael Appelgren, J-O ­Waldner, Ulf Tickan Carlsson och Jörgen Persson på herrsidan.

”Jag har träffat dem på turneringar, men inte umgåtts med dem. Men min man har plusstatistik på J-O Waldner – de spelade mot varandra när J-O var mycket liten och min man är några år äldre.”

För det var via bordtennisen hon träffade sin man, Lars-Gunnar Lundh. Lite ögonbrynshöjande ­eftersom han också är jurist, just nu lagman vid Västmanlands tingsrätt.

Man kunde tro att ni träffades på juristlinjen eller via jobbet?

”Nej, nej. Det är helt galet men vi träffades på en tävling i Finland. Jag vågar knappt säga det, men jag var 15 år och han var 19 år. Men vi blev inte ihop direkt.”

Föddes med hjärtstillestånd

Det är nu 40 år sedan, och de har sedan dess ­varit varandras livskamrater. När hon började på ­juristutbildningen vid Stockholms universitet blev han nyfiken och hakade på terminen efter.

Tillsammans har de fyra döttrar i åldrarna 19 till 28 år. Födseln av den förstfödda, Fanny, förändrade deras liv i långt större utsträckning än vanligt för förstagångsföräldrar. Trots en helt ­normal graviditet och förlossning föddes dottern med hjärtstillestånd.

”Det tog nog tio minuter att få igång hennes hjärta, men ingen vet hur länge hon hade haft hjärtstillestånd innan hon kom ut. Så Fanny har en grav cp-skada, på grund av syrebrist, som påverkar båda armar och ben. Hon ser dåligt, kan inte äta, har inget tal eller sätt att kommunicera. Hon behöver hjälp med allt”, säger Petra Lundh.

De slungades från den största lycka in i deras största påfrestning någonsin. Och utan förklaring till hur det kunde gå så illa.

”Det är bara sådant som händer”, säger Petra Lundh.

Hur var det för er?

”Det var naturligtvis tufft känslomässigt i början. Men sedan lär man sig hantera det där. Och det var några kloka personer inom sjukvården som uppmuntrade oss att skaffa fler barn. Deras erfarenhet var att antingen vågar man aldrig skaffa fler, eller så ska man göra det ganska snabbt inpå. Då fick vi Klara. Även om vi då hade två barn, kändes det som att allt gick lite lättare.”

Fanny Lundh bodde kvar hemma tills hon var 17 år. Petra och Lars-Gunnar Lundh valde medvetet att aldrig ha assistenter i hemmet utan tog hand om henne själva.

”Det är många föräldrar som går isär när något sådant här händer, men vi har snarare stärkts av varandra. Vi har alltid kunnat prata.”

Så småningom utökades barnaskaran med döttrarna Ellen och Linnea.

Med tanke på vad som hände Fanny, hur ­kändes det inför de andra förlossningarna?

”Det var jobbigt, men vi fick hjälp av specialistmödravården. De peppade mig. Jag har fött alla på vanligt sätt.”

Hur har allt det här påverkat dig?

”Jag har blivit starkare, och jag tar inte livet för givet. Det kan förändras på en sekund. Jag för­söker uppskatta det jag har i nuet och oroar mig inte i onödan. Därför blir inte sådant som jobbet lika viktigt för mig. Man måste våga misslyckas, och man behöver inte vara rädd, för det finns så mycket annat som är större och viktigare.”

”Palmeutredningen jättespännande”

När Petra Lundh blev mamma var hon fiskal och hade påbörjat domarutbildningen på Svea hovrätt. Hon har under karriären sedan dess varit ­såväl hovrättsråd, chefsrådman och lagman, ­vilka alla är domartitlar. Trots att hon i dag är Sveriges högsta åklagare har hon aldrig varit åklagare själv. Men förutom att klättra i rang i domaryrket har Petra Lundh också varit en eftertraktad medarbetare i flera stora utredningar. Bland annat ingick hon i Granskningskommissionen i anledning av utredningen av mordet på statsminister Olof ­Palme mellan åren 1996 och 1999. Hon satt även med i Göteborgskommittén efter kravallerna 2001, och i Personskyddsutredningen som tillsattes ­efter mordet på Anna Lindh.

Av alla kommissioner och utredningar, vilken har varit den mest spännande?

”De är väldigt olika till sin karaktär, men ­Palmeutredningen var jättespännande”, säger Petra Lundh.

”Tio år hade gått efter mordet när vi började, men under tiden ansökte man om resning mot Christer Pettersson i Högsta domstolen, men nekades. Vi låg väldigt nära själva utredningen, och det var första gången jag kom i kontakt med själva förundersökningsarbetet. Och det var ju inte vilken förundersökning som helst.”

Saga Berlin om livet efter katastrofen

Jobbet i Göteborgskommissionen blev hennes första chefsposition. Kommissionen leddes av ­Ingvar Carlsson, men Petra Lundh var chef över det stora kansliet, och fick mersmak. Att leda, uppmuntra samarbete och få medarbetarna att växa gav henne en kick.

Hur är du som chef?

”Jag tror att jag är empatisk, och försöker lyfta medarbetarna. Men också närvarande och tillgänglig som person. Jag sitter alltid med dörren öppen och man är välkommen in, jag är tillgänglig på telefon och om jag sitter i möte så ringer jag så fort jag kan.”

Det gör dig inget att bli avbruten hela tiden?

”Nej. Behöver jag skriva något större så sätter jag mig och gör det. Jag är heller inte en sådan som skriver ett tal fyra veckor innan. Jag jobbar bäst under press. Att prioritera och leva i nuet, det funkar för mig.”

Vill nyanställa och utbilda

Efter flera chefstjänster – den senaste som lagman i Södertörns tingsrätt som är Sveriges näst ­största – fick Petra Lundh förra våren frågan av justitieminister Morgan Johansson om hon ville ta över som riksåklagare. Att hon aldrig själv varit åklagare ser hon inte som ett problem. Som domare har hon mest arbetat med brottmål, och hon har under åren varit särskild utredare i många utredningar som rör straff och straffprocessrätt, till ­exempel preskriptionstiden för mord, praxis för narkotikastraff, hemlig dataavläsning, hemliga tvångsmedel och senast under 2018 ungdoms­reduktionsutredningen, som lades fram i december.

”Åklagare är experter på dessa frågor, men jag känner att jag själv också bottnar i dem. Men eftersom jag inte själv har gått åklagarvägen känns det extra viktigt att verkligen lyssna på medarbetarna.”

Petra Lundh har haft lite flyt under sitt första halvår som riksåklagare. Åklagarmyndigheten fick de extra resurser den begärde i den M- och KD-­märkta budget som gick igenom innan årsskiftet. Pengarna ska framför allt användas till att ny­anställa och utbilda fler åklagare.

”Det tar tio år att bli kammaråklagare om man räknar in juristutbildningen. Och även då krävs det många års ytterligare erfarenhet innan du kan hantera de riktigt grova brotten. Vår bedömning är att vi behöver bli ett hundratal till, på några års sikt”, säger Petra Lundh.

Den nya åklagarkarriären som hon beslutade om innan årsskiftet innebär att en kammaråklagare kan avancera till senior åklagare och därefter även ämnesspecialist.

”Våra åklagare är attraktiva på marknaden ­eftersom de är skickliga utredare och besluts­fattare. Vi har inte råd med att åklagare söker sig någon annanstans, och ett sätt är att se till att man kan göra karriär inom myndigheten, både när det gäller lön och arbetsuppgifter.”

Yrkar på strängaste straffet

Av de fyra mål som riksåklagaren hittills klagat på till HD har samtliga beviljats prövnings­tillstånd. Och det första målet, som var uppe i HD i februari och vars utgång Petra Lundh går och väntar på, är särskilt viktigt, tycker hon.

Målet rör den man som i Kristianstad tingsrätt dömdes för att ha begått uppåt 100 grova våld­täkter mot en flicka, under fem års tid från att hon var nio år. Det fanns försvårande omständig­heter, som att han hade filmat vissa övergrepp, och att han hade smittat flickan med en könssjukdom. Tingsrätten dömde mannen för knappt 50 av våldtäkterna. Övriga våldtäkter och de försvårande omständigheterna tyckte man inte var styrkta. Påföljden blev elva års fängelse.

Domen överklagades till hovrätten, som ­dömde mannen för samtliga våldtäkter, inklusive för­svårande omständigheter. Men: straffet sänktes till nio års fängelse, med hänvisning till ­asperationsprincipen, som innebär att man ­enbart döms fullt ut för den första gärningen, och därefter kortare straff i fallande skala för övriga gärningar.

HD prövar bara mål som är vägledande, alltså prejudicerande, och Petra Lundh klagade på ­domen i hopp om ett ännu strängare straff än det som tingsrätten utfärdade.

”Vi menar att det inte är rimligt utan att brotten är så pass allvarliga att man till och med slår i taket, vilket är 14 års fängelse när det är fler­faldig brottslighet. Så det ska bli jättespännande att se vad HD säger.”

Vad tror du?

”Jag tror i alla fall att det blir högre än nio år, annars skulle jag inte klaga. Och jag tror att om du frågar folk på gatan, alltså det allmänna rättsmedvetandet, upplevs det stötande att man bara får nio års fängelse för den typen av övergrepp.”

Rättsmässigt är det ingen hemlighet att Petra Lundh anser att den grova organiserade brottsligheten är det största problemet just nu, med gängkriminalitet och skjutningar i utsatta om­råden. På Folk & Försvar i januari talade hon och polischefen gemensamt om hur de arbetar med problemet. Och det är samverkan som Petra Lundh ser som den enda vägen framåt.

”Vi är tolv myndigheter, inklusive Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket, som arbetar tillsammans. För med grov organiserad brottslighet har det mest effektiva visat sig vara att också följa pengarna, och återta brottsvinster.”

Anonyma vittnesmål väckte reaktioner

Åklagarmyndigheten har också en särskild enhet, Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, och åklagare som är specialiserade på grova brott.

En sann nystart

”I och med att vi får bättre ekonomi så ska vi också anställa revisorer till de allmänna kam­rarna, så att man kan göra tillgångsutredningar kring vart pengarna tar vägen.”

Petra Lundh tror att det går att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, men för det krävs att myndigheten får ta hjälp av verktyg som datalagring och hemlig dataavläsning.

”För bara några år sedan kunde man få ut infor­mation i klartext via appar, men i dag är nästan all kommunikation krypterad. Med hemlig data­läsning kan man komma åt informationen innan den blir krypterad. Sådana verktyg skulle vi verkligen behöva.”

När Petra Lundh under Folk & Försvar ut­talade sig försiktigt positivt till att utreda frågan om anonyma vittnesmål, var det också i syfte att få fler verktyg för att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Det var möjligtvis första gången under hela karriären som hon hamnade i något som kan likna blåsväder, även om det mest var en vindpust av kritik från de som menar att det ­skulle urgröpa rättssäkerheten.

”Det är inte en fråga jag driver, utan jag tycker att man måste arbeta mycket mer med för­troendefrågorna, för att få folk att våga lämna uppgifter och vittna. Det handlar om alltifrån att ­polisen på plats bygger upp ett förtroende, till att man kan skydda vittnen och ha särskilda vänt­salar i domstolarna där man inte behöver mötas.”

Den nya familjemedlemmen

Privat har Petra Lundh gått in i en ny fas sam­tidigt som hon tillträdde som riksåklagare. Barnen är vuxna och har flyttat ut. Fanny bor på sitt gruppboende. Yngsta dottern Linnea har tagit studenten och flyttat till Frankrike för studier. Ellen, som är näst yngst, läser till arkitekt, medan Klara som är näst äldst går i föräldrarnas fotspår och gör sin tingsmeritering vid Stockholms tingsrätt, och har kommit in på domarutbildningen.

En stor del av fritiden går åt till familjens nya hundvalp, döpt till Gunnar av döttrarna. Förra året förlorade de båda sina älskade labradorer inom loppet av tre månader.

”Det var hårt, de var 15 och 10 år och hade ­varit med oss så länge”, säger Petra Lundh.

Men den nya lilla familjemedlemmen är snart nio månader.

”Det var ingen tvekan, vi skulle skaffa en ny labrador. Jag är uppvuxen med hundar och vi har haft en labrador ända sedan vi pluggade.”