Di Weekend INTERVJUER

Moderna museets chef bjuder in SD till debatt

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Joey Abrait

Moderna museets nya chef Gitte Ørskou väjer inte för att ta strid. När den fria konsten hotas vägrar hon vara tyst. Sverigedemokraterna bjuder hon gärna på kaffe för en debatt. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Gitte Ørskou möter upp i Moderna museets personalentré på Skeppsholmen i Stockholm. Vi pratar uppskattande om att hon som museichef bemödat sig att möta oss, ­något Gitte Ørskou viftar bort som självklart.  

”Men så hade inte Daniel Birnbaum gjort”, ­säger samtidigt en museianställd och skrattar försiktigt. 

Väl framme i Gitte Ørskous chefsrum frågar hon oss om vi vill hänga av oss jackorna. Hon pekar på en klädhängare i ljust trä.  

”Vad heter en sådan på svenska egentligen?”, frågar hon. 

”På danska heter det stumtjener vilket ordagrant betyder en stum tjänare”, fortsätter hon på så kallad skandinaviska och påpekar ursäktande att det är ett nedsättande ord mot servitörer. Hon förbereder tre espresso. Museets pressekreterare Kristin Lundell (vinnare av På Spåret i SVT 2017) knackar på och erbjuder oss några sista Oreo­kakor ur ett kakpaket.

FAKTA
Gitte Ørskou

Född: 1971.

Utbildning: Mag.art i konstvetenskap från Århus universitet 2001 och master i ledarskap från Copenhagen Business School 2014.

Bakgrund: Chef på konstmuseet Kunsten i Ålborg och Utzon Center i Ålborg 2009 till 2019. Chefskurator på Aros i Århus 2001 till 2009. Ordförande för Statens Kunstfond 2014 till 2017

Familj: Tre barn, 11, 15 och 18 år, med maken Dan som är gymnasielärare. En vuxen bonusson.

VISA MER
FAKTA
Gitte Ørskou om:

...fri entré-­reformen:

”Den politiska ­intentionen är bra. Men folk kommer inte hit för att det är fri entré, utan det krävs något annat.”

...framtida konstinköp för museets ­samling:

”Vi ska köpa ­konsten när den är ung och se på den blinda fläcken, det vill säga kvinnor och konstnärer från andra länder än de vi traditionellt fokuserat på.”

...avsaknaden av en skriftlig policy kring vem som får ge gåvor till ­Moderna museet:

”Det kommer en skriftlig ­policy under 2020.”

...hur hon vill vara som chef: ”En chef ska vara tydlig, och lyssna mer än man pratar.”

VISA MER
Första frågan. När kommer Salvador Dalis stora tavla Wilhelm Tells gåta tillbaka på museets vägg?

”Den kommer tillbaka under våren. Men det är bra att sakna ett verk. Det är lite som när man har varit borta från sin partner, då är det bra att komma tillbaka”, säger hon.  

Gitte Ørskou har snart avverkat fem månader som chef för Moderna museet i Stockholm. Hennes smekmånad – eller varför inte kalla det för ­vetebrödsdagar, som det heter på danska – har ­tagit slut. Nu måste hon visa vad hon går för. När det blev känt att hon skulle efterträda Daniel Birnbaum, var det många som ställde sig frågande. Namnet, som kulturminister Amanda Lind offentliggjorde efter en utdragen rekryteringsprocess, förvånade. 

”Henne vet jag ingenting om”, lät det svepande i svenska konstkretsar. Valet föll ju inte på ­någon av de förhandstippade såsom den tidigare chefen för Tensta konsthall Maria Lind eller rektorn på den kungliga konsthögskolan Sara Arrhenius. Precis som i Ruben Östlunds film The Square, där dansken Christian styr över det svenska museet för samtidskonst X-Royal, fick Moderna istället sin dansktalande chef. 

”Viktigaste museet i Norden”

Men okänd är Gitte Ørskou givetvis inte. Hon har varit ordförande för Statens Kunstfond, som bland annat främjar konst i Danmark och dansk konst utomlands. Hon är en känd konstdebattör i Danmark, hennes namn har synts flitigt i danska tidningar. Och de senaste tio åren har hon basat över Kunsten Museum of Modern Art i ­Ålborg, som 2018 stoltserade med 118 000 betalande besökare. Det kan jäm­föras med Moderna museets dryga 640 000 besökare (560 000 i Stockholm och 84 000 i Malmö). Det nya jobbet är alltså ett större och svårare uppdrag. 

”Moderna museet står för mig som det viktigaste museet för modern konst i Norden. Det är museet med den viktigaste samlingen och den mest experimenterade och betydelsefulla utställningshistorien. Och det är också det museum som har varit banbrytande när det kommer till förmedling av konst till barn”, säger Gitte Ørskou som svar på varför hon sökte det prestigefulla jobbet i Stockholm. 

”Sedan kände jag att jag delar Modernas värderingar. I och med det kan jag verka som chef”, säger hon.

Blev du förvånad över att du fick jobbet?

”När man går efter ett jobb vill man ju ha det. Om du går efter ett jobb och inte tror på det, så får du det aldrig”, säger hon och markerar ett missnöje över frågan. 

Förståelsen viktigare än skapandet

Men låt oss stanna upp vid Gitte Ørskous kommentar om Modernas banbrytande roll som förmedlare av konst till barn. Det är här den nya chefens stora passion ligger, hur konst bäst förmedlas till åskådaren. 

Som litet barn tecknade Gitte Ørskou själv. Drivkraften att rita hade hon i sig. Modern som var språklärare och fadern som var vägingenjör var inte särskilt roade av konst. Föräldrarna odlade ett intresse för klassisk musik, men det var snarare fotboll än kultur som dominerade i familjen.  

”När jag kommer ihåg min barndom så var det att teckna och skapa världar. Mina föräldrar hade högar av verk som jag producerade. Konsten representerade ett annat perspektiv på världen än den värld vi konkret är i. Jag klädde också ofta ut mig till prinsessa och skapade alternativa världar”, säger hon. 

Hade du talang?

”Jag var i vart fall bättre än min bror på att teckna”, säger hon och ler. 

Gitte Ørskous gick sedan ett treårigt gymnasium inriktat på att skapa konst men också på konsthistoria och konstförståelse. Det var definierande år för henne. Att under gymnasieåren fördjupa sig i det visuella och förhålla sig till det beskriver hon i dag som ”mind-blowing”.

”Jag visste att jag inte ville bli konstnär. Det som intresserade mig allt mer var analysen och förståelsen av konsten, konstens implikationer. Jag var mer upptagen av det än vad jag själv kunde uttrycka”, säger hon. 

Gitte Ørskou började läsa konsthistoria på universitet i Århus, Danmarks näst största stad. Planen var att sedan gå en mer bred utbildning om estetik och kultur och kanske bli journalist. Men de två åren blev till slut sex år och en magisterexamen i konstvetenskap, med ett särskilt fokus på hur åskådaren avläser konst.  

”Varför finns det konst som påverkar oss på ett sätt och konst som påverkar oss på ett annat sätt? Hur förstår man och hur blir man påverkad av konst? Sådant skrev jag mycket om på universitet”, säger Gitte Ørskou som också berättar att hon var med att grunda konsttidskriften Passepartout under åren på universitet.

”Jag var en del av redaktionen där. Vi var nog alla chefredaktörer. Vi studenter skrev och sålde tidskriften för 50 kronor numret, lite dyrt kan man ju i dag tycka”, säger hon. 

Intresset för publiken, betraktaren av konsten, går som en röd tråd i Gitte Ørskous karriär. Hon har blivit uppmärksammad och prisad för sitt projekt Kunsten flytter ind, som gjordes under en ­period då museet var stängt på grund av en omfattande renovering. Kända verk från Kunsten placerades i tre olika hem i Ålborg. Det blev tillfälliga utställningar under en helg. Ett annat grepp var att ta med en äkta Andy Warhol ut till skolorna. 

Gitte Ørskou är samtidigt försiktig med att ­välja den utställning som hon är mest stolt över under sina tio år på Kunsten. Hon påpekar att ett museum inte är definierat av en utställning. 

Världens enda akvarellmuseum blickar mot 20-årsjubileum

”Vi gjorde en utställning med den brasilianske konstnären Ernesto Neto, där han fick skapa ett helt nytt verk Voices of the Forest.  Det var något av det mest spännande. Vi lyckades förlösa hans konstnärskap, konstnären var på väg åt ett annat håll i sitt konstnärskap”, säger hon. 

Slår ett slag för performanceart

När det kommer till hennes utställningsplaner för Moderna museet vill hon till en början inte avslöja för mycket. Det som nyligen offentliggjordes för 2020 ärver hon, och hon kan bara påverka dem på marginalen. Hon understryker att höstens ­Alberto Giacometti-utställning inte ska bli ”just another Giocometti-utställning” där myten om konstnären bara bekräftas. 

”Giacometti var upptagen av sin samtid. Vi ska berätta vilka tidningar han läste, vad han skrev och hur han levde”, säger hon. 

Framöver vill hon ha utställningar som sträcker sig över en längre tid och med ett mer levande program som knyter an till samhället. 

”Vi är också upptagna vid performanceart, det vill säga konst som existerar när den pågår”, ­säger hon. 

Kvinnliga konstnärskap som levt i skymundan väntar också på publikens blick när Ørskou får vara med att bestämma.

Ett uttalat mål för Moderna museet och Gitte Ørskou är att locka fler och gärna då lokala besökare till museet och här blir museichefen mer konkret i sin vision. Museet har sedan 2016 haft en vikande trend sett till antal besökare och de allra flesta som tar sig till Skeppsholmen är turister. Enligt en undersökning från 2017 var så lite som 21 procent av museibesökarna i Stockholm från närområdet. 

”Jag ser en potential att få fler och olika människor hit. Ofta är det genom de små sakerna som man lockar en annan målgrupp, såsom våra visningar på andra språk än svenska. Vi måste arbeta målinriktat” säger hon.

Varför är det viktigt att nå ut till alla?

”Vi är missionerande. Vi tror att konsten rymmer en potential för riktigt många. Konsten öppnar upp ens sinne och gör att vi kan förstå saker på andra sätt.”

”Genom konsten förstår vi också vår egen historia. När min man och jag besökte Nationalmuseum blev min man fascinerad av Carl Larsson. Han sa att han plötsligt förstod den svenska folksjälen. Genom konsten förstår man också ett land”, fortsätter hon. 

För att locka exempelvis fler barnfamiljer ut till Skeppsholmen planerar museichefen en lekpark för barn gjord av konstnärer. 

”Skeppsholmen är en fantastisk mörk skärgårdsö som ligger här helt mörk och tyst på vintern. Hur gör vi det till ett attraktivt ställe för barnfamiljer? Det krävs ett systematiskt arbete för att stimulera människor att komma hit. Vi skulle även kunna göra temporära utställningar utomhus, Skeppsholmen skulle kunna bli bilfritt. Vi måste engagera hela området”, säger hon. 

”Chockad” över censur i Sölvesborg

Som chef för ett museum för samtidskonst ser sig Gitte Ørskou också som den fria konstens väktare. Hon kommer till varje pris försvara den fria konsten.   

”Jag uttalar mig inte ur någon som helst politisk position. Men om konsten ska fortsätta att vara så fantastisk kan man inte inskränka den. Ett museum lever för och av den fria konsten. Om den fria konsten är under hot är det vår uppdrag att försvara den”, säger hon.

Är den fria konsten under hot i Sverige?

”Jag var mycket chockad över kommunbeslutet i Sölvesborg där man stoppat inköp av utmanande samtidskonst. Det är en censur som tyvärr kommer ur okunskap. Man vet till exempel inte att Carl Larsson eller Claude Monet också var utmanade en gång i tiden”, säger hon. 

Gitte Ørskou säger att hon blev förvånad över att det inte blev en större debatt i Sverige som en följd av beslutet i Sölvesborgs kommun, som leds av SD, M, KD och det lokala Sölvesborg- och Listerpartiet (SoL), att vid konstinköp undvika utmanade samtidskonst. Gitte Ørskou var själv snabb med att i september skriva en debattartikel som fick rubriken ”Fallet Sölvesborg kommer att ses som en skamfläck”. 

Jeff Koons i nobelt sällskap

”Jag tänker att debatten inte är slut. Den fortsätter”, säger hon. 

Och det hade hon rätt i. I mitten av december krävde till exempel 17 företrädare för olika kulturinstitutioner att kulturen ska få ett starkare skydd i grundlagen för att säkerställa att offentligt finansierad kultur står fri från direkt politisk påverkan.

Gott om avskräckande exempel

Och Gitte Ørskou kommer själv fortsätta att ta debatten med de krafter som ger sig på konsten. I Danmark har inte det högerpopulistiska partiet Dansk Folkeparti tagit makten över konsten ­enligt Ørskou, men hon ser avskräckande exempel i länder som Polen, Ungern och Brasilien. Författaren Cecilia Hansson vittnar till exempel i sin bok Hopplöst men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa om hur flera chefstillsättningar inom konst och kultur i Ungern skett på grund av politiska meriter samtidigt som stöd till icke-­regeringstrogna strypts till förmån för konst­utövare med nationalistiska ärenden.

Effekten har enligt författaren blivit att konstlivet i Ungern splittrats mellan oberoende och ­regeringstrogna, sedan det nationalkonservativa partiet Fidesz fick makten 2010. För att få statsstöd eller stipendier bör man inte vara alltför kritik till regeringens nationella självbild. 

”Jag har haft många politiska debatter i Danmark och druckit kaffe med kulturföreträdarna med Dansk Folkeparti. Jag har haft en bra dialog med dem. Det är viktigt att man lyssnar på vad vi som representerar kultur har att säga. Jag hoppas även på en konstruktiv dialog här i Sverige”, säger Gitte Ørskou. 

Tänker du på samma sätt dricka kaffe med SD:s kulturpolitiske talesperson?

”Om de dricker kaffe, ja”, säger hon, och fortsätter:

”Jag vill i varje fall invitera dem här på museet och ta en offentlig debatt. Det ska jag göra. Jag hoppas på en konstruktiv dialog.”