Di Weekend INTERVJUER

»Många har ratat våra anställda – men hos oss får de en chans«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Lagarbete. När Monica Lingegård slår sig ner bland de anställda brister flera ut i spontansång av låten Hej, hej Monika av bandet Nic & the family. Från höger till vänster: Erik Berntsson, Mahmodi Khalid, Karina Olsson, Hannu Kovanen, Monica Lingegård, Robert Becska, Annelie Sandberg, Suhil Oro och Maria Negreiros.

Joey Abrait

Fördomarna fick henne först att tacka nej till vd-jobbet på Samhall. Men Monica Lingegård tänkte om. Fem år senare ångrar hon sig inte. För i ett Sverige där utanförskapet växer tror hon att en av landets största arbetsgivare behövs ännu mer.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

»Temperaturen inomhus är precis så där på gränsen till att det blir ånga när man andas ut. I ett snabbt svep drar Monica Lingegård blixtlåset på den varma jackan nästan hela vägen upp, innan hon kommer ut på lagret. Då syns dessutom Samhalls färgglada bokstäver på bröstet bättre.

I över 15 år har bolaget bemannat avdelningen för specialbeställningar och kvalitetsprodukter hos grossisten Grönsakshallen Sorunda. Här arbetar runt 25 Samhallmedarbetare med att sortera och paketera frukt och grönt som ska ut till restauranger. De fördelar gräslöksknippen noggrant och klär bakpotatisar i aluminiumfolie. Allt går redan så fort att Monica Lingegårds närvaro inte påverkar arbetstakten. Däremot får hon temperaturen i rummet att stiga några grader.

”Vad lyssnar du på?”, frågar hon en anställd samtidigt som hon försiktigt lyfter på den ena hörluren.

”Ah, Madonna! Henne gillar jag också”, säger Monica Lingegård och får en stor kram tillbaka.

En bit bort sitter en annan anställd och separerar mynta. Blad för blad fyller hon paket efter paket.

FAKTA
Monica Lingegård

Ålder: 53 år.
Familj:
Man och tre barn, 22 år, 20 år och 12 år.
Bor:
Stocksund, utanför Stockholm.
Bakgrund:
Utbildad civilekonom vid Stockholms universitet. Började arbeta som it-konsult hos Cap Gemini. Efter det arbetade hon på SEB och Spray. Mellan 2005 och 2010 var hon vd på Prenax och säkerhetsföretaget G4S i Sverige. Sedan 2011 är hon vd för Samhall.
Andra uppdrag:
Styrelseordförande i Swedish Space Corporation (Rymdbolaget). Styrelseledamot i Orio AB (tidigare Saab Parts), IIOX, Almega och Svenskt Näringsliv.

VISA MER
FAKTA
Samhall

Omsättning 2015: 7,2 miljarder kronor (inklusive statlig ersättning för merkostnader).
Resultat efter finansiella poster 2015: -83 miljoner kronor.
Antal anställda i kärnuppdraget 2015: 18 528 personer.
Antal anställda sammanlagt: 24 000 personer.

VISA MER

”Det här tänker man sällan på när man beställer mojito på krogen, att det ligger så mycket mänskligt arbete bakom. Men nu vet ni!”, säger Monica Lingegård, och får några anställda i närheten att skratta.

24 000 anställda

På vägen tillbaka ut i värmen förklarar hon att koncentration och ett uppmärksamt öga är de arbetskvaliteter som efterfrågas här. Allt handlar om precision, och att det skulle vara monotont att göra persiljekvastar på löpande band är det ingen som verkar tycka.

”Vi har frågat flera gånger, och till och med försökt provocera med ’tycker du inte att det är lite tråkigt, ändå?’. Men då blir alla bara arga och svarar: ’Vad säger du? Det här är ju världens roligaste jobb’. För här får man ett sammanhang, kolleger att munhuggas med och dessutom en arbetsgivare som värderar ens egenskaper.”

I fem år har Monica Lingegård varit vd för det statligt ägda bemanningsbolaget Samhall, vars främsta uppgift är att skapa jobb för människor med funktionsnedsättningar.

I dag finns bolaget på 200 svenska orter och på fem år har antalet anställda ökat från 19 500 till 24 000 anställda. Det gör Samhall till en av Sveriges största arbetsgivare. Men när ordet bemanningsbolag kommer på tal, skruvar Monica Lingegård på sig. I alla fall om man menar bemanningsbolag i den traditionella bemärkelsen.

”Man ringer inte oss och säger vi behöver någon här på måndag. Däremot tar vi gärna ansvar för att en hel avdelning bemannas under längre tid. Det är vårt sätt att skapa stabilitet för våra medarbetare”, förklarar hon.

”Förväntar oss samma kvalitet”

Anställda i bolaget är de människor som står längst ifrån arbetsmarknaden. Men till skillnad från andra arbetsgivare väljer inte Samhall sina medarbetare. Hit blir man i stället anvisad från Arbetsförmedlingen, efter att myndigheten gjort bedömningen att ens funktionsnedsättning sänker arbetsförmågan så till den grad att Arbetsförmedlingen inte kan hjälpa en att få ett jobb.

”Det betyder att många andra har ratat våra medarbetare, trots att de har talanger som är efterfrågade. Men hos oss får de chansen, och vi får det att fungera.”

Kritiken att Samhall inte agerar på marknadsmässiga grunder eller att bolaget sorterar bort de svagaste skakar Monica Lingegård snabbt av sig. Men för att få anställning måste man kunna utföra ett arbete, har hon tidigare förklarat.

”Vi ställer samma krav och förväntar oss samma kvalitet som vilken annan arbetsgivare som helst, om man till exempel städar på Ikea.”

För att få så många som möjligt i arbete har nyckeln varit den så kallade ”Samhallmetoden”. Konceptet bygger på grundläggande nationalekonomi: När alla gör det de är bäst på får man ut mesta möjliga nyttan. För Samhalls del innebär det att man bryter ner en arbetsuppgift i flera moment. Därefter bygger man arbetslag där varje kompetens matchas mot ett moment. Så här förklarar Monica Lingegård metoden i praktiken:

”För en arbetsuppgift ser vi kanske att vi kommer att behöva någon som kan bära tungt, någon som kan läsa instruktioner och någon som kan kommunicera med kunden. Eftersom alla inte kan allt kan det bli ett team sammansatt av någon som är synskadad, någon som sitter i rullstol och någon med inlärningssvårigheter”, säger hon och lägger till:

”Det är mångfald när den fungerar som bäst.”

Oneliners, som den ovan, är något Monica Lingegård verkar gilla. Efter meningar som ”Samhall är jättecoolt” och ”som svensk ska man vara stolt över Samhall” går hennes entusiasm för bolaget inte att misstolka. Men kanske är det lika mycket ett försök att övertyga alla andra om den kraft hon ser i Samhall. Något som överraskade henne när hon började på bolaget, efter att först ha tackat nej till vd-tjänsten.

”Jag hade en del fördomar om vad det innebar att jobba på Samhall och trodde inte att det skulle passa mig.”

Vad var det för fördomar?
”Jag såg företaget som statligt ägt, och trodde att det fungerade som en skyddad verkstad. Egentligen hade jag väl en bild av att det inte var så professionellt, och att jag som är kommersiellt driven och gillar förändringsarbeten inte skulle hitta min plats här.”

Den bilden av Samhall har hängt efter bolaget länge. På 1960-talet var det just skyddat arbete, som drevs av bland annat kommunerna, som lade grunden till det som 2002 blev det nationella bolaget Samhall. Och från början fanns arbeten i verkstäder och inom industrin. Men när tillverkningsjobben flyttade till Asien och tjänstesektorn tog allt större plats i svensk ekonomi, förändrades också Samhalljobben. I dag finns industrikunder som exempelvis biltillverkaren Volvo kvar men nya kunder har tillkommit. Bland dem finns Swedbank, Ikea och hamburgarkedjan Max, där varje restaurang i kedjan har en restaurangvärd från Samhall. Omställningen har inneburit att Samhall genom åren har fått omskola 20 000 anställda från metallarbetare till bland annat lokalvårdare.

”Det är en unik resa, som startade långt innan jag började här. Men det var grunden till att jag rekryterades hit. Att man ville vidareutveckla bolaget, skapa fler jobb och stärka varumärket ytterligare.”

Och du fick äta upp dina fördomar?
”Ja, i utlandet finns de skyddade verkstäderna kvar. Där tror man fortfarande att medarbetare som våra inte hör hemma på den ordinarie arbetsmarknaden. Men i Sverige har vi kommit långt bort från den synen. Dessutom är Samhall ett riktigt företag, minst lika affärsdrivet och målorienterat som vilket annat på marknaden som helst, med den enda skillnaden att vi har ett viktigare uppdrag.”

Att det är så vittnar det utländska intresset om. Det japanska underhuset och det koreanska arbetsmarknadsministeriet är bara några av de delegationer som har besökt Samhall den senaste tiden, för att lära sig mer om hur man får fler människor med funktionsnedsättningar i arbete.

Själv står Monica Lingegård långt ifrån den situation många av hennes anställda är i. Att få jobb har aldrig varit svårt för henne. Uppvuxen i Ica-butiken som föräldrarna drev i Saltsjöbaden hade hon sommarjobbet fixat från födseln.

”Att växa upp i den miljön har präglat mig. Jag började tidigt dra kundvagnar och jobba extra. Vi syskon fick lära oss att man gör sin plikt, även om man är lite krasslig. På det sättet var uppväxten i butiken fostrande.”

Fanns det planer på att du skulle ta över?
”Nej, jag tror inte det. När jag var yngre ville jag nog också driva butik. Men jag ångrar inte mina val.”

Som nyexaminerad civilekonom började hon i stället jobba som it-konsult, långt innan digitaliseringen var utbredd. När internet slog igenom i Sverige var hon anställd på Spray.

”Jag trodde nog att jag skulle fortsätta jobba i it-världen, men livet har sina vändningar. När jag rekryterades till G4S slank jag i stället in på mer personalintensiva branscher.”

Vad vd under helikopterrånet

På säkerhetsbolaget var hon vd i fem år. Och när hon kommer ut på gatan utanför grönsaksgrossistens lager kommer minnena tillbaka. Just här, i stadsdelen Västberga sydväst om centrala Stockholm, tillbringade hon mycket tid när hon besökte företagets värdedepå som ligger några gator bort. Samma värdedepå som, en tidig morgon 2009, utsattes för det spektakulära helikopterrånet.

”När det hände satt jag på Frankfurts flygplats, där jag mellanlandade på väg till en konferens i USA. Min mobil ringde och det enda jag hörde någon säga i luren var: ’We are under attack’.”

Genom depåns glastak lyckades rånarena ta sig in i byggnaden, där de sprängde sig in till ett utrymme där de kom över 39 miljoner kronor. Senare dömdes sju personer för rånet, men pengarna hittades aldrig.

Vad gjorde du när det här pågick?
”Det fanns inte så mycket jag kunde göra från Frankfurt. Men det som förvånade mig mest var hur väl mina kolleger hanterade det. Visst, mycket pengar försvann, men ingen blev skadad och alla anställda jobbade på ett exemplariskt sätt. På kundtjänsten, som satt i samma byggnad, hör man till och med på bandupptagningar hur de fortsätter att svara i telefon trots att man hör sprängningar i bakgrunden.”

Det sista rimmar väl med Monica Lingegårds syn på arbetsmoral: Att man alltid ska försöka göra sitt bästa och vara ambitiös.

”Jag kallar det sund prestationsångest, det vill säga mycket fokus på prestation och mindre på ångest. Jag är mån om att allt ska bli bra och rätt. Good enough räcker inte för mig, kan man väl säga.”

Är du likadan hemma?
”Det är jag rädd för att min man tycker. Men då brukar jag kontra med att jag också skulle vilja vara gift med mig”, skrattar hon och fortsätter:

”Vi är ett bra team. Johan är den som sätter guldkant på tillvaron, lagar mat och köper t eaterbiljetter. Jag är den som ser till att barnen är nysnutna. Det låter skittråkigt. Men för mig kan det vara nästan en befrielse att få städa källaren en söndag. Jag finner en vila i det.”

Förändrad attityd i näringslivet

Hennes energi är helt klart en av förklaringarna till att hon har kunnat skapa fler Samhalljobb de senaste åren. Bland annat har hon hittat dem inom den framväxande e-handeln. En annan bransch hon sneglar på är vård och omsorg, där hon tror att Samhall skulle kunna avhjälpa personalbristen.

Men lika viktigt för hennes framgång har varit vd-skapet sammanfallit med en tid då allt fler företag talar om hållbarhet och socialt ansvar. En attitydförändring inom svenskt näringsliv som fått ytterligare fart när personer med funktionsnedsättningar tagit större plats inom bland annat populärkulturen, exempelvis i den populära tv-serien Bron där huvudkaraktären Saga Norén har Aspergers sydrom.

”Det har säkert bidragit till att vi nu ser att fler än någonsin säger att de vill rekrytera någon med funktionsnedsättning. Så tendenserna är klart positiva. Men problemet är att det fortfarande finns en stor kompetensbrist hos företagen. Vad krävs av ledarskapet för att agera i mångfald? Vad händer på måndag när det kommer tre nya anställda som har adhd? Där har vi mycket kvar att jobba med för att informera och utbilda företag.”

Ett av era mål är att 1 100 av era anställda ska byta arbetsgivare, men det målet nådde ni inte i fjol. Då bytte 1059 personer arbetsgivare. Hur ser du på det?
”Det är jag inte nöjd med, utan skulle önska att vi hade högre personalomsättning. Ju fler som slutar, desto bättre eftersom vi då kan ta in fler och verkligen bli en aktiv rekryteringspart. För det vi ser är att utanförskapet växer i Sverige och det är fler som behöver en startmotor för att få möjlighet att prova olika anställningar.”

Det är en av anledningarna till att Samhall nyligen har fått ett utökat uppdrag att lotsa 2 000 långtidsarbetslösa ut på arbetsmarknaden. På sikt utesluter hon inte att andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel nyanlända, skulle kunna rekryteras till Samhall.

”Den erfarenheten skulle man kunna tillgängliggöra, antingen i Samhall eller i ett nytt företag. För vårt arbetssätt fungerar, bevisligen. Och skulle även göra det oavsett om det är ungdomar eller nyanlända som ska ut i arbete. Det skulle jag ha i åtanke om jag vore statsminister.”

Utanför Grönsakshallen Sorunda värmer fortfarande höstens solstrålar. Härifrån har den sista leveransen gått för dagen. Därför går det bra att ta rast på lastkajen. Och när Monica Lingegård ansluter börjar det bubbla i personalen. Plötsligt börjar en kvinna nynna på Nic & the Familys Hej, hej Monika, och andra stämmer in i melodin. Och värmen smittar av sig. När Monica Lingegård tar plats för fotograferingen, behöver hon inte längre den varma jackan.