Di Weekend INTERVJUER

Lyckoexperten som inte ger allt

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen ställer sig på scen tillsammans med skådespelaren Johan Ulveson inom konceptet , dramatiserade föreläsningar där en forskare och en regissör förmedlar kunskap med teaterns verktyg.

Evelina Carborn

När ekonomiprofessorn Micael Dahlen ställer sig på Dramatens scen är det för att prata om lycka. ”Lycka är som ekonomi. Det handlar om hur vi hushåller med våra egna och våra gemensamma resurser”, säger han.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Dramaten och Nobel Center har lanserat konceptet Performance Lecture, dramatiserade föreläsningar där en forskare och en regissör förmedlar kunskap med teaterns verktyg. Vad innebär det?

”Jag är ju ganska dålig på att hålla mig till ­ramar och givna förutsättningar, så jag ska nog inte ­uttala mig om det. Min föreläsning blir nog inte så lik de andra. Det blir mer av en föreställning.”

Ämnet är ändå lycka?

”Ja, det är vi överens om allihop. Lycka är en röd tråd i det mesta jag forskar om. Människor är ju väldigt upptagna av att, mer eller mindre medvetet, söka och bry sig om lycka.”

Till din hjälp ska du ha en vegan, Gud, Einstein och en syokonsulent, har du sagt?

”Ja! Det är här skådespelaren Johan Ulveson kommer in i bilden. Jag har skrivit ett manus som går ut på att jag för dialoger med Johan, som gestaltar alla de här personerna. Jag vill att det ska bli roligt, och när min regissör Jenny Andreasson föreslog Johan Ulveson blev jag väldigt glad.”

Dessutom har du med dig pianisten Göran Martling?

”Ja, han underbar. Det vankas lite sång och dans också. Jag har tänkt att både jag och Johan Ulveson ska dansa lite.”

Kan du utveckla vad du menar med att lycka är som ekonomi?

”I grunden är lycka ett sätt att förhandla med sig själv och med varandra om vilka val vi ska göra. En knapp resurs har ju alltid varit livet självt, hur länge vi ska leva. Nu när vi lever lite längre är frågan vad vi ska göra då? Lycka har kommit i ett annat ljus och diskuteras mera, det handlar inte bara om pensionsålder och hur länge pensionen ska räcka. På Nya Zeeland pratar de om att införa ett lyckoindex jämte BNP för att värdera välfärden.”

FAKTA
Micael Dahlen

Ålder: 45 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: I Älvsjö i Stockholm.

Bakgrund: Professor i ekonomi på Handelshög­skolan i Stockholm. Föreläsare och författare till böcker som Nextopia och Kaosologi.

Aktuell: Föreställningen Om lycka, premiär på Lilla Dramaten den 9 april. Boksläppet Starkt kul (Volante) den 16 april.

Frukost: En stor kopp kaffe, äter ingen annan frukost, inför en repetition på Dramaten.

VISA MER
Vad gör sociala medier med vår lyckokänsla?

”Här kommer den relativa aspekten in. De flesta av oss är ganska dåliga matematiker och statistiker, för vi tänker att vi jämför oss med någon sorts genomsnitt och missar att det är extremvärden som andra lägger ut, värden som vi nog egentligen kan matcha med våra egna toppvärden.”

Så blir grisens år, enligt feng shui Hur ser pengars koppling till lycka ut?

”Den är alldeles för stark i teorin. En löneförhöjning eller en Lottovinst ger en lyckokick, men den varar inte mer än tre månader, i genomsnitt. Det finns studier som visar att lönen inte har ­någon egentlig effekt på lyckan efter att du tjänar drygt 30 000 kronor i månaden.”

Hur är det med religion?

”Det är både jättebra och jättedåligt. Det finns ju väldigt mycket hemskt som har kommit ur hur religion har använts. Men religion för individen, i bemärkelsen att man tror på något större och ser en mening med livet, är väldigt bra. Det gäller all samhörighet, vi är ju sociala varelser och mår ­också mycket bra av familj och relationer.”

Vad är det för pilar du har tatuerat in på dina tummar?

”För att må bättre bestämde jag mig för att plocka bort en massa måsten i mitt liv. På vänster tumme pekar pilen upp, och påminner mig om att tacka ja till sådant som känns i hjärtat att jag vill göra. ­Pilen som pekar ned på höger tumme påminner mig om att tacka nej till sådant som bara ser bra ut på papperet, som jag egentligen inte vill göra.”

»Klimatångest är helt rationell« Du har också sagt att man inte ska ge mer än 70 procent. Vad menar du med det?

”På ekonomspråk innebär det att marginal­nyttan bortom 70 procents ansträngning är väldigt liten, och att den inte vägs upp av marginalkostnaden.”

Om alla resonerade så skulle vi aldrig få se några nya världsrekord eller Nobelpris?

”Det är helt sant. Men för egen del känner jag att sannolikheten att jag sätter världsrekord i ­något är i stort sett obefintlig. Om någon vecka kommer min bok Starkt kul där jag utvecklar det här med att det är bara en som kan bli bäst, men väldigt många kan bli skitbra. Med 70 procents ansträngning kan vi ganska snabbt bli riktigt bra, oavsett om det gäller armhävningar eller att lösa differentialekvationer, och du har tid och kraft över att bli bra på mycket annat också. Om du lägger ihop flera 70-procentiga kurvor så blir den ­totala nyttan mycket större än om du är världsbäst på ett område.”