Di Weekend INTERVJUER

Kvinnan bakom världens andra största diamant

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jack Mikrut

I öronen gnistrar diamantörhängen – från fyndigheten hon själv upptäckte, och som gjorde Kanada till ett stort diamantland. Eira Thomas kallas Queen of Diamonds. Upptäckare, bolagsbildare och nu vd i Lundinbolaget Lucara Diamond där hon vill revolutionera diamanthandeln.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

I den manliga gruvvärlden är Eira Thomas något så ovanligt som en diamantproducent-vd som bär smycken från egna gruvor. Dessutom är hon utbildad geolog med förmågan att läsa av bergarterna i sökandet efter de åtråvärda stenarna.

”För oss som gillar skattjakt är diamanter den optimala utmaningen. De är fascinerande eftersom de är så otroligt svåra att hitta. Det är som att leta efter en nål i en höstack”, säger Eira Thomas.

Jakten på skatter har hon levt med hela sitt liv. Redan sju år gammal följde hon med sin pappa Grenville Thomas – välkänd inom den kanadensiska gruvnäringen – till Kanadas arktiska vildmark. Uppe i Nordvästra territorierna letade han efter guld, metaller och annat värdefullt i jordens inre.

”Det var temporära läger dit det inte fanns några vägar. Vi flögs dit i små flygplan och var ute i några veckor i sträck med ryggsäck och i tält. Fantastiska äventyr och jag lärde mig att respektera marken, miljön och inte minst människorna som lever där uppe i norr”, säger Eira Thomas, vars förnamn betyder snö på walesiska.

Med 25 år i diamantbranschen har Eira Thomas nu tagit över vd-skapet på Lucara Diamond. Ett bolag hon själv startade 2007 tillsammans med Lukas Lundin från Lundinsfären och samarbetspartnern Catherine McLoud Seltzer. Lucara, som är noterat på Stockholmsbörsen, är ett av bolagen i Lundin Group bredvid jättarna Lundin Petroleum och Lundin Mining. Det har gjort sig känt för sina fynd av ovanligt stora rådiamanter.

FAKTA
Eira Thomas

Född: 1968 i Calgary i södra Kanada. Uppvuxen i Yellowknife, huvudstaden i Nordvästra territorierna.

Bor: Vancouver med sina två döttrar, 8 och 10 år.

Utbildning: Geologexamen på universitetet i Toronto 1990.

Utmärkelser: En av fyra kanadensare att tilldelas Young Global Leader 2008 av World Economic Forum, utsedd till Kanadas 100 mäktigaste kvinnor 2007.

Karriär: Aber Resources från 1992 först som geolog och senare vice vd, grundare av Stornoway Diamond där hon även var vd och ordförande, grundare och styrelseledamot i Lucara Diamond, vd för Kaminak Gold.

Nuvarande jobb: Vd för Lucara Diamond. Styrelseledamt för Suncor Energy, Kanadas största energibolag.

VISA MER
FAKTA
Diamanter

Diamanter har bildats av grundämnet kol som under lång tid och under högt tryck kristalliserats djupt ner i jordens inre.

Diamanter bryts vanligen i dagbrott som kan vara flera hundra meter djupa.

De ädelstenar som grävs fram kallas rådiamanter.

Diamanter kan ha olika färger: ljusgula, genomskinliga och med ljusa nyanser av grönt, blått, brunt, orange, rosa eller rött. De kan också vara grå eller svarta och kallas då carbonado.

Briljant är en vanlig slipning av diamanter.

Indien var det enda diamantproducerande landet fram till 1720-talet.

Ädelstenen är mest känd för att användas i smycken, men 90 procent av de diamanter som produceras (naturliga och syntetiska) används i industrin.

VISA MER
FAKTA
Diamanthandel för miljarder

Diamantens 4C

I diamantbranschen värderas och kvalitetsbedöms diamanter efter fyra olika egenskaper som kallas 4C:

Color (färg), clarity (renhet), cut (slipning) och carat (vikt). 1 carat är 200 milligram.

Produktionen av rådiamanter ökade med 19 procent till 150,9 miljoner carat 2017 jämfört med året innan. Medelpriset per carat gick upp 8 procent till 105 dollar, motsvarande cirka 900 kronor. Det totala värdet av den globala diamantproduktionen uppgick till 15,87 miljarder dollar, runt 140 miljarder kronor.

Världens största diamantländer:

1. Ryssland

2. Kanada

3. Botswana

4. DR Kongo

5. Australien

6. Sydafrika

7. Angola

8. Zimbabwe

9. Namibia

10. Lesotho

Räknat på volym 2017.

Källa: Kimberleyprocessen

VISA MER

Eira Thomas ska i sin nya roll ta den konservativa diamanthandeln in i en ny digital era. Hennes bransch utmanas också av syntetiska diamanter och frågan kring hur yngre generationer ställer sig till att köpa dyra smycken.

Ingen tid för shopping

Vi möter Eira Thomas tidigt på morgonen på femstjärniga May Fair Hotel i London. Hon har flugit hit från Kanada kvällen innan och ska möta investerare och analytiker på en kapitalmarknadsdag i den brittiska huvudstaden, innan det bär vidare till Paris och sedan Botswana.

Någon jetlag märks inte av hos den 50-åriga vd:n. Eira Thomas är van att resa mellan tidszonerna.

Bara något kvarter bort ligger den fashionabla shoppinggatan New Bond Street med Londons juvelerare på rad. Fast Eira Thomas hinner inte med något besök.

”Nej, det är sällan jag hinner med shopping, jag är nöjd med de smycken jag har”, säger hon.

Förutom örhängena har hon en stor diamantring där stenen kommer från Karowegruvan i Botswana. Lucara köpte fyndigheten 2009 från branschledande De Beers, som tyckte att den var för liten att utveckla. Den visade sig vara ett lyckokast med sin höga andel stora och sällsynta diamanter.

Ringen har en diamant på 5 carat.

”Känn på den”, säger hon och räcker över ringen.

Värdet på den vill hon inte säga, men en ­diamant i den storleken har normalt sett ett pris på runt 5 Mkr och när den sitter i en ring handlar det om en ännu högre summa.

Runt halsen har hon en diamant hon fått från sin far. På lillfingret ytterligare en diamantring och även en tunn guldring hon fick som barn.

Det känns hisnande att hålla ett så värdefullt smycke i handen. Eira Thomas däremot bär dem till vardags. Det kan ställa till det. En dag trodde hon att hennes örhängen var försvunna och att det till och med kunde vara så att hennes hundar hade ätit upp dem.

”Jag beställde ett par nya på försäkringen. ­Sedan hittade jag dem i bokhyllan. Jag hade tagit av dem under ett telefonmöte. Men jag köpte ändå ett par till. Mina döttrar ska få var sitt par när de blir äldre”, säger Eira Thomas.

”En fantastisk doft”

Hon har med sig replika av några av de stora ­rådiamanter som Lucara Diamond har utvunnit från Karowegruvan i Botswana. Mest känd är ­Lesedi La Rona, som är världens näst största ­diamant på hela 1 109 carat som auktionerades ut för 53 miljoner dollar, motsvarande nästan en halv miljard kronor. The Constellation inbringade ett ännu högre pris, 63,1 miljoner dollar, med sin vikt på 813 carat.

”Rådiamanter är egentligen vackrare än de ­polerade. De har en fantastisk doft”, säger Eira Thomas.

Hon vet vad hon talar om. Få, om ens ­någon, har som hon både ”hit pay dirt”, som är det engelska uttrycket för att hitta en fyndighet, och sedan gjort ­affärskarriär.

”Nej, det är nog inte så vanligt. Jag är nog lite unik”, kommer hon fram till.

Men hon vill inte ta åt sig hela äran för upptäckten av Diavikgruvan som gjorde att Kanada blev världens tredje största diamantproducent efter Botswana och Ryssland och ifjol till och med gick upp på plats två.

”Vi var ett team”, säger hon.

Sedan länge har hon kallats Queen of Diamonds i Kanada och nu är hon global diamantdrottning.

”Det är ju en titel man inte ska klaga över, men det är inte min favorit. Jag får all kredd även om framgångarna inte beror bara på en person. Vi är många som har varit med och gjort Kanada till en framstående producent av diamanter”, säger hon.

Samtidigt var det hon och en partner som fattade det avgörande beslutet den där vårdagen 1994. Beslutet om att göra en sista borrning på en ny plats. Det som fick central betydelse – för hennes pappas företag, för hennes karriär och för ­Kanada som diamantproducent.

Isen på sjöarna där de borrade efter diamanter höll på att smälta och det var en kamp mot klockan.

Hennes far hade tre år tidigare lockat tillbaka henne från studier i Sydafrika eftersom han trodde att det skulle gå att hitta en stor diamantfyndighet i Kanada. Men bolaget Aber Resources jakt var resultatlös och alla var på väg att ge upp.

Den sista borrningen förändrade allt.

”Bolaget hade slut på pengar så jag visste att det inte var någon idé att fråga huvudkontoret, men borrgänget var på min sida och vi gjorde ett sista försök. Vi träffade helt rätt. Där var en av världens rikaste diamantfyndigheter och Diavikgruvan är nu en tillgång värd långt över en 10 miljarder dollar”, säger hon.

Eira Thomas stannade 16 år på Aber där hon snabbt avancerade till ledningen.

På hennes meritlista finns också bildandet av flera diamantbolag. Först Stornoway Diamond tillsammans med hennes affärspartner och mentor Catherine McLoud Seltzer. Det bolaget ­fokuserade på Kanadas diamantfyndigheter, bland annat med en gruva i Quebec.

När de sedan ville utforska möjligheterna i Afrika tog de hjälp av Lukas Lundin, en av bröderna i Lundingruppen.

”Det är helt olika riskprofiler i Kanada och Afrika och det var värdefullt med Lukas kunskap. Vi kände varandra sedan tidigare och hade pratat om att ha ett projekt ihop”, säger Eira Thomas.

Namnet Lucara hittade de på genom att ta två bokstäver från sina respektive förnamn. Eira ­bidrar med de sista - ”ra”. ”Lu” kommer från ­Lukas och ”ca” från Catherine.

”Vi hade ratat ett antal namnförslag när vi kom på att utgå från våra namn”, säger Eira Thomas.

Rekorddiamant gav aktielyft

Hon har hållit sig till diamantbranschen förutom en avstickare till guldindustrin. I tre år byggde hon upp guldprospekteringsbolaget Kaminak Gold som såldes till kanadensiska Goldcorp för över 4 miljarder kronor.

Diamantdrottningens glimrande affärer

Sedan 2012 har hon suttit i Lucaras styrelse och när bolagets vd William Lamb aviserade att han ville lämna vd-posten tillträdde Eira Thomas tjänsten i februari.

Nu har hon press på sig att förbättra de finansiella resultaten.

Lucara har fått se sina intäkter sjunka i år jämfört med i fjol, från 105,7 miljoner dollar (ca 970 Mkr) första halvåret 2017 till 89,9 miljoner dollar (ca 820 Mkr) första halvåret i år. Lönsamheten har gått ner, men rörelsemarginalen ligger ändå på höga 65 procent.

Efter upptäckten av jättediamanten Lesedi La Rona 2015 steg aktien, men har sedan 2016 halverats i värde. Enligt analytiker berodde uppgången på spekulation efter fyndet.

”Förra året var tufft och det här året började med motvind, men vi jobbar med att få ner kostnaderna och är på väg åt rätt håll”, säger Eira Thomas.

Hon räknar med en omsättning i år på mellan 170 och 200 miljoner dollar, motsvarande upp till 1,8 miljarder kronor. USA är fortsatt den viktigaste marknaden för diamantsmycken, men Kina kommer starkt.

Ädelsten med dyster baksida

De transparenta ädelstenarna, som egentligen är kol som för många miljoner år sedan pressades ihop under högt tryck så långt ner som 70 mil under jordskorpan och har förts till ytan av vulkanisk magma, är symboler för rikedom och lyx. ­Diamanten har också blivit ett emotionellt köp, kopplat till kärlek, förlovning och giftermål. Men de har också en mörk baksida. Slavliknande arbetsförhållanden, barnarbete och korruption har svärtat diamantutvinningen.

Handeln med ädelstenarna har också eldat på inbördeskrig i Afrika genom att finansiera vapen till gerillagruper. Miljoner människor har dött i diamantfinansierade krig i bland annat Sierra-Leone, Liberia, Angola och Kongo-Kinshasa. I Angola organiserade rebellgruppen Unitas ledare Jonas Savimbi på 1990-talet en storskalig smuggling av diamanter som finansierade hans gerillakrig. Etablerade diamantföretags del i handeln har varit omstridd. De Beers har erkänt att man via ett annat företag köpte diamanter från Angola, men hävdar att man inte visste att det var blodsdiamanter.

Enligt organisationen Global Witness var även terrororganisationen al-Qaida inblandad i diamantsmuggling för att fylla sin kassa.

Begreppet blodsdiamanter har fått stor spridning bland annat genom filmer som Blood Diamond från 2006 där Leonardo di Caprio spelar skrupellös diamantsmugglare.

”Det är en del av vår historia, men industrin har länge jobbat hårt med att få bort handeln med konfliktdiamanter och har varit framgångsrik tack vare globalt samarbete som i Kimberlyeprocessen. I dag uppskattas 99,8 procent av diamanterna komma från områden utan konflikter”, säger Eira Thomas.

Stora pengar i konfliktdiamanter

Kimberleyprocessen är ett internationellt protokoll som sedan 2003 certifierar handeln med rådiamanter där anslutna parter garanterar att diamanterna inte kommer från konflikthärdar. ­Enligt Kimberleyprocessens hemsida är det ­endast Elfenbenskusten som har fortsatta problem med rebellstyrkor som kontrollerar diamantfyndig­heter.

Även om andelen konfliktdiamanter har minskat rör det sig om stora värden. Den globala diamantproduktionen var 2017 värd runt 140 miljarder kronor enligt Kimberlyprocessen, vilket gör att konfliktdiamanter bidrar med en kvarts miljard kronor.

De allra flesta rådiamanter säljs genom att producenten plockar ihop ett antal stenar som säljs tillsammans i en så kallad batch. Juvelerarna får köpa hela paketet, även om de egentligen bara är ute efter en viss sten. Därför finns det en stor ­andrahandsmarknad.

”Vissa stenar kan byta ägare upp till tio gånger innan de förädlas och slipas”, säger Eira Thomas.

Eira Thomas jämför med godiset Smarties.

”Inte förrän man öppnar asken kan man se hur många olika färger man har fått, och vill man ha ett visst antal röda måste man kanske köpa flera askar för att få tag i dem”, säger hon.

Med sin gedigna erfarenhet vågar hon sticka ut hakan och utmana branschens uråldriga försäljningstradition.

”Sättet man handlar med diamanter har inte ändrats på hundra år. Det är dags att ta hjälp av den digitala tekniken”, säger Eira Thomas.

Egenutvecklat digitalt verktyg

Hon tror mycket på den digitala plattformen Clara som hon var med och byggde upp och som ­Lucara nyligen har förvärvat.

Med Clara kan smyckestillverkarna i stället köpa just den rådiamant de vill ha. Producentens utbud och tänkta pris matchas med kundens efterfrågan och prisacceptans enligt blockkedjeprincipen.

”Det gör att producenten kan få bättre betalt och det förbättrar marginalerna för smyckestillverkarna. Dessutom går det att filtrera sin sökning på att bara köpa diamanter från ett särskilt land eller en specifik gruva vilket blir allt viktigare när slutkunden frågar varifrån råvaran kommer”, ­säger Eira Thomas.

Hon gick tidigt in som investerare i Clara och hade tänkt börsnotera bolaget, men i stället såg hon fördelar med att det införlivades i Lucara.

”Industrin kommer inte att förändras över en natt, men försäljningen kan verkligen effektiviseras på det här sättet”, säger Eira Thomas.

Lucara kommer samtidigt fortsätta att ha auktioner för de stora och ovanliga diamanterna som är bolagets specialitet tack vare Karowegruvan. I juni såldes tio diamanter i storlekar från 40 till 472 carat, inklusive en som såldes för 10 miljoner dollar (cirka 90 Mkr). Under det andra kvartalet, som var det bästa i gruvans historia, utvanns 253 så kallade specialrådiamanter på vardera minst 10,8 carat.

Lyxmärket som fångar millennials

Gruvan har visat sig ha större potential än Lucara först trodde och bolaget undersöker nu om man ska börja bryta även under jord. Då förlängs den potentiella livslängden från 2026 till 2036.

Eira Thomas tror att diamanter kommer fortsätta att vara åtråvärda.

”Efterfrågan är fortsatt robust och vi tror att den kommer att hålla i sig. Diamanter är en extra­ordinär gåva från naturen”, säger hon.

Något som skulle kunna dra undan marken för den klassiska diamantnäringen är konstgjort framställda diamanter. Eira Thomas räds inte nymodigheten.

”De syntetiska diamanterna är här för att stanna och de kommer att hitta sina kunder. Men den äkta varan, de naturliga diamanterna, blir allt mer sällsynta och vi tror att de kommer att fortsätta öka i värde”, säger hon.

Två heltidsnannies fixar pusslet

När vi ses är Eira Thomas frisyr i perfekt ordning och hon är elegant klädd. Samtidigt försäkrar hon att hon trivs lika bra i gummistövlar.

”Det bästa med att som jag bo i Vancouver är närheten till både berg och hav. Vi bor nära ett ­naturreservat och på tio minuter kan jag vara ute i vildmarken. Det är där jag tillbringar mina lediga dagar, med mina två döttrar, åtta och tio år gamla, och mina två hundar som är stora och varg­lika med mycket energi. En blandning av siberian husky och greyhound”, berättar Eira Thomas.

Hon är ensamstående mamma och får ihop sitt livspussel med en udda konstruktion.

”Barnens pappa är konstnär och bor fem timmars bilfärd bort så barnen bor hos mig för att inte behöva flytta runt. För att få ihop vardagen har jag också två heltidsnannies och även en hundvakt som tar ut hundarna”, säger Eira Thomas.

I somras när hon var fem veckor i Botswana var döttrarna med, liksom hennes mamma och moster.

”Förutom jobb hann vi med en härlig familje­safari. Mina döttrar tycker också mycket om att vara ute i det fria”, säger Eira Thomas.

Föredrar du själv naturen eller styrelserummen?

”Jag tycker om båda och det bästa med mitt jobb är att jag får variationen och kan kombinera geologi och affärsliv. Möjligheten att gå ut i fält och förstå berget geologiskt och sedan komma till­baka till styrelserummet och berätta om de affärsmässiga möjligheterna.