Di Weekend INTERVJUER

Köttdirektören vässar sin gröna strategi

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

»Jag tycker hela den här samhällsdebatten som pågår är ganska naiv och onyanserad. Nio av tio konsumenter vill äta kött, det vet vi«, säger Scans nya vd Sofia Hyléen Toresson.

Oskar Omne

Julborden dignar av skinka, köttbullar, sylta och andra charkprodukter. Men giganten Scan dras med lönsamhetsproblem i spåren av miljödebatten och den vegetariska trenden.

”Det vi lanserar nu är gårdsspecifika serier där man ser precis vilken gård köttet kommer ifrån”, säger Scans nya vd Sofia Hyléen Toresson, som också plockar bort ”grönsakskorvarna” ur sortimentet.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det har gått tio år sedan Scan blev finländskt. Koncernens huvudkontor ligger i Åbo och verksamheterna är spridda i länderna kring Östersjön: Finland, Sverige, Danmark, Polen och Baltikum.

Den svenska verksamheten startades i Halmstad 1899 när några bönder gick samman och bildade den första slakteriföreningen. Och det är från Halmstad som Sofia Hyléen Toresson styr Scans svenska verksamhet, fastän huvudkontoret ligger i Stockholm. Hon bor en halvtimmes bilväg söder om Halmstad, på Hallandsåsen ovanför Båstad.

Tidigare var Sofia Hyléen Toresson försäljningsdirektör på Findus i Bjuv öster om Helsingborg, en halvtimmes bilväg åt andra hållet från hemmet. I våras lades ärtproduktionen i Bjuv ned under uppmärksammade former. 650 arbetstillfällen försvann och en lokal industriepok gick i graven.

”Man blir medveten om att man lever i en global ekonomi”, säger Sofia Hyléen Toresson.

”Vi fusionerades med Iglo, som är stora på fryst mat i Europa, och ägs av ett bolag som heter Nomad Foods. När de också köpte Findus blev det för många produktionsanläggningar.”

FAKTA
Sofia Hyléen Toresson

Ålder: 40 år.

Familj: Gift med Ulf, barnen Ebba 10 år och Erik 6 år.

Bor: I Båstad, på Hallandsåsen.

Bakgrund: Var tidigare försäljningsdirektör på Findus. Har även arbetat på Pärsons, Nestlé och Zoégas. Läst ekonomi på Lunds och Göteborgs universitet.

Aktuell: Ny vd för svenska Scan sedan 1 maj.

VISA MER
FAKTA
HK Scan

HK Scan har sitt huvudkontor i Finland men driver verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Baltikum och Polen, samt exporterar.

Företaget är det största inom kött- och chark i Sverige, och har varit verksamt sedan 1899. Omsättningen för svenska Scan var 7,8 miljarder kronor 2016.

Scans verksamhet i Sverige är slakt, styckning och förädling av nöt, lamm och gris från svenska bondgårdar.

Bland Scans varumärken finns bland annat Pärsons, Bullens, Scan Piggham och Mammas köttbullar.

VISA MER
FAKTA
2,6 miljoner julskinkor

Enligt analysföretaget Nielsen säljs 7,867 ton förpackade skinkor, eller ungefär 2,6 miljoner skinkor varje år på landets fyra största matkedjor.

Statistiken visar att norrlänningarna är mest förtjusta i den griljerade skinkan, följt av invånarna i mellersta och sydostligaste Sverige.

VISA MER

Koncernen vinstvarnade

Scan blev alltså utlandsägt redan för tio år sedan. Under sex av dessa år har svenska Scan gått med förlust.

2016 var ett av få år när resultatet redovisades med svarta siffror, men resultatet efter finansnetto var ändå en besvikelse, en halvering jämfört med året innan, 80 miljoner kronor mot 158 Mkr 2015.

Omsättningen har jämfört med åren närmast efter uppköpet minskat med 16 procent till 7,8 miljarder kronor förra året.

”Sverige var en särskild besvikelse. Där har vi förlorat marknadsandelar och faller klart bakom tidigare års resultat”, sa HK Scans nya koncernchef Jari Latvanen i början av året, strax efter att den i Finland börsnoterade koncernen vinstvarnat.

Hans åtgärd blev att byta ut den svenska vd:n. Ett väl tajmat drag för Sofia Hyléen Toresson som ju närmast kom från Findus. I maj tog hon över.

Sofia Hyléen Toresson var inget obekant namn för Jari Latvanen, som tidigare var koncernchef för Findus Nordic.

”Vi har jobbat ihop både på Findus och på Nestlé”, säger Sofia Hyléen Toresson.

Blev du handplockad till nya vd-jobbet?

”Jag vet inte exakt hur den processen gick till, men så var det kanske. Han känner ju till mina ledarskapsegenskaper, min karaktär och mina styrkor.”

Vad var det som fick dig att tacka ja till jobbet?

”Jag har arbetat på bolaget förut i och med att jag arbetade på Pärsons när det var ett dotterbolag till Scan. Jag var insatt i bolaget och visste vilka utmaningar som finns.”

Korvisch fel strategi

Det första Sofia Hyléen Toresson gjorde var att tillsätta en ny ledningsgrupp. Det andra var att skära ned på personal. HK Scan varslade 150 tjänstemän om uppsägning. Den krisdrabbade svenska verksamheten drabbades hårdast med en tredjedel av varslen.

”Det blev i slutänden 47 tjänstemän som fick gå i Sverige tror jag. Det var en rent strukturell förändring och en nödvändighet för att sjösätta det nya, att bli ett mer snabbfotat och flexibelt företag.”

Nästa beslut var att lägga ned Scans så kallade ”isch-produkter”, ett slags hybrider, livsmedel som till hälften består av kött och hälften grönsaker. En faluish till exempel är en grön variant av falukorv och består till 47 procent av grönsaker.

Det var inte länge sedan ”isch” lanserades som Scans motdrag när grönsakstrenden började slå igenom. Men nu märker man inte mycket av Scans nya koncept med hälften grönsaker i vissa produkter.

Vad var det som hände?

För första gången under intervjun blir Sofia Hyléen Toresson svarslös. Hon skrattar lite generat och säger till sist:

”Det vägvalet som jag och HK Scan har gjort är att vi ska vara tydliga med att svara på konsumentens efterfrågan, att man ska äta och njuta kött med gott samvete. Korvisch stämmer inte riktigt in i den strategin. Ät en härligt god köttbit eller en korv och så har du grönsaker till det vid sidan av, som tillbehör.”

Är korvisch en halvmesyr tycker du?

”Ja, nu var det du som sa det, indirekt säger jag samma sak. Nio av tio konsumenter vill ju äta kött. Det är det som är vår affärsidé. Grunden är att vara tydlig med att äter du kött ska du äta kött från Scan så vet du att det är hållbart producerat.”

Men har ni lagt ned isch-produkterna?

”Ja, de håller på att läggas ned.”

Mer kött än rekommendationen

Det finns ingen officiell siffra över hur mycket kött vi äter, men konsumtionen är hög. Enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning beräknas konsumtionen av rött kött och chark uppgå till 32,5 kilo per person och år. Eftersom den rekommenderade mängden är 500 gram i veckan, eller 26 kilo om året, är förbrukningen alltså 25 procent för hög.

Blick för burgare

Just konsumtionen av nötkött ligger på en stabil nivå de senaste tio åren, enligt Jordbruksverket. Griskött har minskat något medan fågel ökat starkt. Den stundtals häftiga debatten om köttets negativa sidor har alltså knappt påverkat hur mycket kött vi äter.

För några år sedan öppnade en rad köttrestauranger, man kunde rentav tala om en köttrend. En av de tydligast profilerade köttkrogarna är AG på Kungsholmen i Stockholm, där det verkar vara fortsatt hårt tryck från gästerna att döma av stickprovskontroller av bordsbokningen på nätet.

Det är AG som är plats för intervjun. Lite överraskande måhända eftersom man kanske inte i första hand förknippar den hårt specialiserade restaurangen med marknadens största aktör, Scan.

”De köper kött från många håll, men vi är huvudleverantör till AG. Det är så himla roligt att de vill arbeta med oss”, säger Sofia Hyléen Toresson.

Krögaren och kocken Johan Jureskog har själv styrt upp leveranserna så att AG får bästa tänkbara köttstycken från anläggningen i Linköping.

”Efter styckning kontrollerar vi vad som passar till den specifikation som är unik för AG. Utifrån den väljer vi ut biffstockar som vi hängmörar. Sedan körs de hit till Stockholm där de hängmöras lite till. Det som är kul är att köttet kommer från mjölkkossor som mognat långsamt och i lugn och ro fått utveckla fina fettstrukturer”, säger Sofia Hyléen Toresson.

I AG:s köttkylar hänger också såväl importerat kött som kött från mindre producenter ute i landet.

Hur förhåller ni er till det faktum att vissa konsumenter föredrar små, lokala producenter?

”Vi är väl lokala om något, tycker du inte det?”

Nej – och framför allt är ni inte små.

”Jo, men vi är ju det i ett större sammanhang. Då är vi väldigt små. Så här är det: Vi samarbetar med 11 000 lokala gårdar, ofta familjeägda. Scan är länken mellan dessa gårdar och våra konsumenter, som är miljontals.”

”Vi har försett den svenska marknaden med kött och charkprodukter i över 100 år. Vi har varit drivande tillsammans med myndigheter och bönder i att ta fram kött som kommer från extremt god djuromsorg och som konsumenten kan känna sig trygg med att äta. Det är jag grymt stolt över.”

”Det vi har varit dåliga på är att berätta detta för konsumenten, allt som vi faktiskt gjort för den svenska marknaden, hur drivande vi varit i de här utmanande frågorna som faktiskt innebär att vi är ett föregångsland i världen i dag när det gäller hållbart och ansvarsfullt producerat kött och chark.”

Men åter till frågan: på den svenska marknaden är ni inte den lilla, lokala producenten.

”Det vi lanserar nu är gårdsspecifika serier där man ser precis vilken gård köttet kommer ifrån. Vårt rapsgriskoncept, som det kallas, är ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan skapa hållbart kött där grisarna äter raps i stället för soja. Det gör ju att köttet får bättre smak och en bättre textur och så är det mer hållbart producerat.”

”Sedan är det så att alla inte har råd att äta gårdsunikt kött, att köpa en oxfilé på en lokal bordgård som kostar 600 kronor kilot, det går ju inte. Alla ska ju kunna njuta av kött med gott samvete. Vi har en differentiering i sortimentet. Vill du ha den riktigt goda köttbiten och äta det allra bästa så kan du få det. Vill du lägga lite mindre pengar på köttbiten men ändå äta med gott samvete så kan du det.”

Köttproduktionen är ifrågasatt från flera håll. Hur ställer du dig till det?

”Jag tycker hela den här samhällsdebatten som pågår är ganska naiv och onyanserad. Nio av tio konsumenter vill äta kött, det vet vi. Och många mår bra av att äta kött, det innehåller ju näringsämnen och proteiner som vi behöver.”

”I debatten jämför man svenskt kött från Scan med importerat kött. Det kan man inte göra. Vi har en annan djuromsorg här. Vi har friska djur som smälter fodret bättre, som gör att påverkan på klimatet blir mindre. I Sverige är vi också duktiga på att ta vara på djuret. 65 procent av det nötkött vi äter kommer från kossor som redan gett oss mjölk. Det är fantastiskt och unikt.”

”Sedan har vi en annan debatt där man ofta sätter köttets klimatpåverkan i relation till transportsektorn. Vi jobbar jättemycket med att minska klimatpåverkan i vår egen produktion. Sedan 2003 är minskningen 73 procent. Det är som om alla personbilar i Falun skulle stå stilla i ett år. Sedan tror jag att förpackningsutveckling blir avgörande, återvinningsbara förpackningar är ett steg som vi måste ta.”

Krogtest: Köttfesten fortsätter på AG

Varför finns det så få svenska lufttorkade produkter, skinkor till exempel?

”Vi kanske inte varit tillräckligt tydliga i vår marknadsföring att det faktiskt finns. Och så tror jag det beror på traditioner och ursprung, som med italienska specialiteter till exempel, som gör att konsumenten tycker att det känns lite internationellt och spännande.”

Hur är det att arbeta i motvind?

”Jag tycker inte att jag jobbar i motvind.”

Men det tycker andra i livsmedelsbranschen som jag talat med.

”Tycker de? Jag tycker det är en ynnest det här. Ju mer jag sätter mig in i Scan och all den passion, engagemang och kompetens som finns i bolaget, desto mer inspirerad blir jag. Svenskt kött och kött från HK Scan har ju alla de mervärden som konsumenterna frågar efter och det fina är ju att de vill äta kött.”

Men tittar man på resultatet ser man att det är motvind.

”Ja, resultatet ja, det kan ju bara bli bättre.”

När då?

”Jag började i maj så vi får nog ge det några månader till.”